Hej hjärnskakning...

2014-01-31 | 20:54:00 | Kategori: Allmänt

... och hej till en värld med Noémi des Prévots typ. Ungefär så känns det!

 

Jag var så otroligt peppad idag när jag kom till stallet. Noémi kom glatt i hagen och var riktigt framåt! Hon tyckte jag gick sakta när vi gick in, och det händer verkligen inte ofta. Det är inte alls ofta Noémi är otålig på att få komma in. Jag menar, hon brukar ju alltid komma, men det är inte ofta hon har brottom. Hon är ju en ganska cool häst.

 

Inne fick hon äta lite hö medan jag borstade henne som vanligt. Jag passade in tränset lite bättre och så gav vi oss ut. Nu hade det börjat snöa och det var väl lite kallt, men jag tänkte inte så mycket på det. Jag brukar rida med fleecetäcke eller ländtäcke på Noémi på kvällarna, men nu tänkte jag inte alls på det. Tanken slog mig verkligen inte, jag menar, hon har ju päls!

 

 

Vi skrittade ut i sommarhagen och när vi började jobba lite i skritten var hon otroligt fin. Hon var verkligen lösgjord och det kändes jättebra på vårt hemmagjorda cavemore. Vanligt hack har hon aldrig riktigt fungerat hundra på, men nu när vi har kapsonen också så verkar det som om allt faller på plats. :) Man kan ju hoppas i alla fall.

 

Efter en stund tog vi trav, och det gick riktigt fint, men efter lite travarbete började hon krångla. Jag fattade verkligen ingenting. Hon hade gått så mjukt och verkligen varit närvarande med mig bara några minuter innan, men nu var allt bortblåst. Hon drog av i en jäkla rodeo och jag tänkte att jag kanske kunde gasa ur det. Men det blev bara värre och jag insåg att jag var ute på djupt vatten. Något var fel. 

 

Hon som bara en stund innan hade sugit mot ett hinder vi suttit upp i traven ville nu ha av mig. Det låste sig och hon matade högre tills hon tjöt som en hingst, och jag flög. Förvirrad och omtumlad hasade jag mig upp ur snön och tittade på min häst som stod och tittade på mig. Jag vet inte om någon förstod något.

 

Att Noémi bockar är ju inget märkligt, men att hon drar av mig så, det har hon inte gjort sedan hon hade ont. Jag blev både rädd och ledsen, men bestämde mig för att tränsa av och löslongera henne för att se hur hon reagerade. Hon galopperade och bockade då med, men det var mycket bättre utan mig på ryggen.

 

Väl uppe i stallet fattade jag nästan direkt när jag drog handen över ryggen medan hon åt sitt kraftfoder. Länden! Snön glittrade som små droppar över pälsen och musklerna var stenhårda. Jag kände mig verkligen som en idiot när jag insåg vad dum jag varit. Jag vet ju att Noémi har problem... men samtidigt vill jag ju inte packa in min häst hela tiden i onödan. Jag vill ju att hon ska klara sig utan täcke och allt sådant i så stor mån det bara går, men nu fick jag äta upp det.

 

Jag lade på henne fleecetäcke och masserade henne och lät henne stretcha lite, och efteråt var hon redigt mycket mjukare. Kanske back-on-track-träcke vore något? Har ni provat?

 

Jag har haft henne så länge att jag ändå borde ha lärt mig tycker man, men inte. Nu ska vi ta det lite lugnt och verkligen gå över musklerna imorgon så får vi se om vi kan starta upp galoppen igen. Åh, det här är så onödigt eftersom det lätt sätter sig som en mental spärr.

 

Och på något vänster tror jag att jag slog i huvudet, för jag har haft konstant värk sedan jag åkte av. Jag har inte mått så illa, men det har kommit smått i omgångar. Så jag antar att jag fått mig en liten omskakning. Det känns också riktigt onödigt...

 

Suck. Tur att Ida inte är lika komplicerad, tack och lov. De som haft henne har ofta kallat henne det, men när man är van vid en Prevotta så känns allt väldigt okomplicerat, haha.

 

Jag fick i alla fall sjukt grundarbete i början med både lång och låg, mer samling och sjukt fina övergångar från vänster till höger (och tvärt om) i ställning och böjning. Och så glädjen hon hade var så underbar!

 

Såhär såg det ut en vinter för ett par år sedan då Noémi knappt kunde vara utan täcke utan att stelna till och få ont. Önskar så att hon hade varit fräsch så hon slapp täcke och sådant...

 

Lämna en kommentar
5 Kommentarer

Westernridning

2014-01-31 | 15:28:58 | Kategori: Allmänt

Visste ni att jag hade planer på att börja rida western som liten? Men det blev dressyr istället som sagt. Det som tilltalade mig var långa tyglar, och egentligen inte så mycket annat. På ridskolan hette det ju alltid "... och Alexandra får korta tyglarna". Inte illa menat av ridlärarna, men jag tyckte om att inte ha något stöd, haha, och vi var ju där för att lära oss att rida på ridskolesättet. 

 

Jag tycker dock inte om att rida i westernsadel och känner mig inte särskilt hemma i själva ridstilen alls, även om jag tycker boskapsarbete verkar väldigt roligt! Några vill skapa ett Camarguelag i kofösning, men de flesta är i Skåne och det är lite långt att åka...

 

Jag älskar boskapshästens egenskaper och den där gnistan när de börjar valla. Men jag är mycket mer hemma i det iberiska boskapsarbetet om man tänker ridmässigt. :)

 

Jag har blivit rätt insatt i westernridning i och med att Emil tycker mycket om det, men jag känner mig rätt kluven i en hel del saker rent utbildningsmässigt. En del westernhästar är hur fina som helst, och en del förstår jag mig inte alls på. Det är väl antagligen för att vi har olika ideal antar jag! :)

 

Visste ni förresten att westernridning inte är så gammal? Den uppkom i USA under 1700-1800-talet, men härstammar faktiskt från Spaniens krigskonst till häst så tidigt som vid slutet av medeltiden! Det är faktiskt lite häftigt!

 

Rider någon av er western, eller western-inspirerat? :)

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Hur jag gjorde mitt tagelarmband!

2014-01-31 | 13:27:49 | Kategori: Allmänt

Att göra tagelarmband är faktiskt inte alls särskilt svårt. Det är inte så mycket konstigare än att göra ett vanligt armband med pärlor eller vad som! Perfekt pyssel en grå dag med andra ord!

 

 

Det man egentligen behöver är tagel, lim som fäster på både metall och naturmaterail, gummisnodd, sax, samt fästen och lås. Lim och lås går att köpa i de flesta hobbybutiker, men jag köpte mitt på Panduro som sagt. :)

 

Tänger behöver du bara om låsen inte redan är ihopsatta, eller om du vill sätta dit en berlock som jag gjorde. Men köper du färdiga knäppen och vill sätta dit något extra behöver du det inte.

 

Jag började med att ta så mycket tagel jag behövde till fästena, satte ihop det med en gummisnodd och limmade ihop topparna. Jag hade inga plasthandskar, men limmet rekommenderas inte att komma i kontakt med limmet, så det kan vara bra att ha det. Jag dog dock inte av att få det på fingrarna, men det är lätt hänt att råka limma ihop fingrarna, och då blir det jobbigt. ;)

 

Jag limmade ihop det i hårtopparna bara för att det inte skulle spreta och krångla lika mycket när jag fäste det i hylsan. Så när jag lade en klick lim i hylsan var det mycket lättare att få in allt hår, så inget kom utanför. Det kan vara lite pill, men limmar man ihop det innan blir det mycket lättare.

 

När jag fäst det i hylsa ett så tog jag bort gummibandet som tidigare hållt ihop taglet och började fläta det. Från och till satte jag dit lite hårnålar så att det inte skulle gå upp när jag senare skulle släppa. Jag flätade lite över önskad längd, satte dit ett gummiband och klippte av taglet. Sedan gjorde jag samma sak i de nya hårtopparna - jag limmade ihop dem lite lätt. Därefter limmade jag det i hylsan.

 

Efteråt så öppnade jag ett av fästena efter hylsan och satte dit min berlock. Done!

 

Svårare än såhär är det faktiskt inte! Det är lite pilligt att få ihop allt tagel i hylsan, men inte svårare än att det med lite pill går alldeles utmärkt! Efteråt kan man frisera flätan lite om det är några stickhår. :)

 

Kommer ni göra ert egna tagelarmband? :)

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Den nya hopponnyn...

2014-01-31 | 00:05:54 | Kategori: Allmänt

Idag knåpade jag ihop ett cavemore (alltså ett hack och en kapson kombinerat) för att prova om Noémi gillar det mer än bara vanligt hack. Häromdagen red jag nämligen i kapson och grimma när vi var ute och bus-galopperade på vägarna, och det fungerar så otroligt bra med bettlöst när vi rider ute. Då vill jag verkligen inte ha bett överhuvudtaget ifall jag åker av eller råkar ta i tyglarna för mycket om hon skuttar till eller så. 

 

Så nu byggde vi ihop en ny nosdel till vårt befintliga hackamore, och här har vi resultatet! Jag använde en käkrem från nosgrimman på ett gammalt dressyrträns som gått sönder, och det fungerade riktigt bra! Statusen just nu: love it! Det är verkligen jättestor skillnad på att ha kapsonen med på hacket. Dock så hasade det ner lite såg jag efteråt, så vi får kanske höja det lite och sätta dit en till "läderplupp".

 

 

Och så fick vi (jag) ett stolleryck och slängde på Idas hoppsadel, och hör och häpna, det passade faktiskt ganska okej! Den är lite för lång (som alla sadlar typ..) för Noémis korta rygg, men den fungerar ju, haha.

 

Alltså, nu jag förstår folk som tycker min padd är läskig att rida i ibörjan... för det att sitta upp i hoppsadeln var lite av en skräckupplevelse ibörjan! Jag har inte ridit i hoppsadel med korta läder sedan jag var liten, och när jag satt upp så kände och såg jag hur benen skakade. Jag var jätterädd! Det var verkligen hur läskigt som helst att sitta där uppe i en halkig sadel med korta stigläder och stigbyglar! Det tog en bra stund innan jag vande mig...

 

Noémi var lika glad och framåt som hon brukar nuförtiden, och när vi väl kom ut på gärdet så hade min nervositet släppt. Vi skrittade runt allt och ja, vi hade riktigt mysigt. Sedan började vi trava lite, och jag tänkte att "yeah, lättridning var det ja!"... jag har inte ridit lätt på kanske tre år? Försökte ställa mig upp lite och nervostieten kastade sig över mig igen och benen vek sig. All den där rädslan jag en gång hade på Noémis rygg kom verkligen fram i hela kroppen igen. Jag var mentalt ganska lugn och skrattade åt det, men kroppen ville inte.

 

Efter en liten stund gick det fint, men jag förstod fortfarande inte hur jag skulle kunna rida och rida lätt samtidigt, så jag gav upp det där och satte mig ner igen, haha. Det skumpade nog mer när jag försökte rida lätt med så korta stigläder... Nej, jag gav upp lättridningen ganska tidigt, och det kommer nog vara farväl i fortsättningen också.

 

Någon galopp tog vi inte idag, men vi får väl kanske prova att ta något skutt i sadeln nu när vi ändå har framåtdrivet på schemat. :) Dock föredrar jag allt min kära padd. Där snackar vi bekvämlighet!

 

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Tjuvstartar helgen

2014-01-30 | 23:08:16 | Kategori: Allmänt

Efter en härlig dag mellan snöflingorna med Noémi har jag och Silkesmasken tjuvstartat helgen lite med popcorn och isvatten, hehe.

 

Nu ska det allt bloggas lite! :)

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Snabb update från stallet!

2014-01-30 | 20:23:39 | Kategori: Allmänt

Har man ingen cavemore, ja, då får man göra sig en!

Skriver mer när jag kommer hem, för blev minst sagt ett ridpass väääääldigt olikt det vanliga! Har inte gjort det sedan jag var liten...

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Resultatet på bett-testet!

2014-01-30 | 12:51:00 | Kategori: Allmänt

Snacka om att jag var nyfiken på resultatet när Noémi fick ha den formbara gummilängden som bett här om dagen! Jag satte fast det i mitt vanliga nackstycke, men märkte fort att mina stängen inte alls var som jag tänkt mig. Jag var lite osäker på om de ens skulle fungera, och nej, de blev inte som jag hoppats. Men de dög gott till att hålla gummilängden i alla fall. :)

 

Noémi tyckte det var lite märkligt att ha gummi i munnen istället för järn, men efter att ha sugit lite på det blev hon helt stilla. Sedan gick vi på en promenad i halsringen, så fick hon forma gummit hur hon än ville. Hon var helt obrydd om det och var precis lika glad som alltid när vi ska ut och göra något.

 

Efter promenaden var jag väldigt nyfiken när jag tränsade av. Hon hade format gummit så mycket som det bara gick (tyvärr var det ju inte så jätteformbart i detalj), och det var ganska likt en port faktiskt! Det hade varit intressant om den hade kunnat formats exakt och se hur hon hade format den då! Hade det fortfarande sett ut såhär, eller hade det blivit än mer tungfrihet? Eller hade det blivit mer jämnrunt?

 

 

Vad som dock var rätt intressant var att hon hade format sin egna tungfrihet nästan exakt lika högt som hennes betts port är!

 

Så nu är bara frågan, lade hon den på exakt samma sätt som bettet läggs i munnen? Det är jag inte säker på eftersom jag inte lyckades jämföra det. Sedan var ju min gummibit inte rund vilket jag fick uppfattningen om gav en rätt go felkälla. Tror nämligen hon tummade lite på vart hon kanske exakt ville ha den för att få en på plattsida mot tunga och gom.

 

Det finns ju femtusen saker jag skulle vilja testa, men är lite osäker på hur och om jag ska vidare med det. Jag skulle kunna skruva isär mitt stångbett och sätta in en formbar munbit och skritta lite med henne för att se om det blir samma resultat. Jag jag funderat lite på att kanske ta ett novabett och se vad Noémi säger. För om jag skulle kunna få fram hur hennes idealiska mundel skulle se ut, då skulle jag kunna låta tillverka en för just henne.

 

Det känns dock som om jag ändå lyckats hitta ett bett som hon ändå verkar trivas väldigt bra med! I alla fall med tanke på att hon formade mundelen ganska likt! :)

 

Inte perfekt bild i vinklar och sådär, men man ser ju att det är väldigt lika!

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Hej på er!

2014-01-30 | 12:24:16 | Kategori: Allmänt

Dagens plan var väl att försöka komma upp i tid, men det gick väl sådär. Vaknade vid elva då jag gick upp och ut med Silkesmasken i snöovädret. Hon älskar verkligen snö, så hon var minst sagt glad över att det kom ännu mer snö nu när den gamla inte är lika fluffig längre. Ibland blir hon så lyrisk att hon springer runt och lapar snö samtidigt, haha.

 

 

Nu sitter jag med en kopp kaffe och tänkte försöka komma igång lite med studierna idag (efter jag bloggat lite då, hehe). Satt och läste en hel del igår, och gud vad intressant det är! Samtidigt kan man i vissa delar känna lite "jag har haft häst i över 10 år och hållit på ännu längre, ändå har jag aldrig hört om det här?! Det här hade jag velat veta innan jag skaffade häst!". Fast så är det väl kanske lite med allt. Så kan jag känna med ridningen i alla fall. Att när jag kommit till en ny utvecklingsfas då jag blir bättre så kan jag nästan tycka synd om de hästarna jag red innan, haha.

 

Nej! Nu ska jag dricka mitt kaffe och skriva lite om experimentet jag och Noémi gjorde! Jag blev faktiskt ganska förvånad över resultatet!

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Sötaste på läääänge

2014-01-29 | 22:49:25 | Kategori: Allmänt

Som typ alla andra är jag svag för Budweisers reklamer, även om jag avskyr öl. Men deras reklamer är ju helt underbara, och nu har de gjort det igen! Gjort världens sötaste lilla reklamfilm med en historia som får en att gråta. Det är nästan så jag fällen en liten tår på riktigt, för även om det är förmänskligat och allt det där så är det så otroligt sött.

 

Dessutom tycker jag det är så otroligt fint gjort, och budskapet är bara fantastiskt.

 

Lämna en kommentar
5 Kommentarer

Dagens pyssel på bild

2014-01-29 | 16:19:00 | Kategori: Surprise

 

Idag har jag sittit och pysslat lite, och här har vi resultatet. Ett armband till minne av min vackra lilla häst som försvann från oss för snart ett år sedan. Är det inte helt sjukt vad tiden går? Det sägs ju att tiden läker alla sår, och det gör den väl, men jag saknar henne lika mycket. Det var ju väldigt sjuka omständigheter, och det har nog snarare lämnat inre blödningar än små sår... Jag menar, 6 timmar. Det tog 6 timmar från att en till synes helt frisk och glad unghäst var så illa därran så att det var ett totalt mirakel att hon stod på benen?! Veterinärerna trodde inte hon skulle överleva natten, men på något sätt gjorde hon det. Men den där natten gav för stora skador... och även om vi kanske, kanske hade kunnat rädda henne, om vi nu verkligen haft pengar till det (för jag kan ju säga att försäkringspengarna rann ut fort), så hade hon antagligen alltid fått leva med stora skador på hjärnan.

 

Det är så jävla många frågor som snurrar. Varför? Vad var det som tog hennes liv? Men framförallt, varför min häst?! VARFÖR min älskade lilla häst, som jag skulle ha tills ålderdommen, skulle dö. Det är så orättvist.

 

Det känns i alla fall väldigt bra att ha gjort det här armbandet som jag alltid kan ha. Jag har även fått ett halsband med hennes namn av Carro. Har det i stort sett alltid.

 

När jag åkte till Alnarp så körde jag ju upp för Hallandsåsen, och det är fortfarande äckligt. När vi körde upp där så ramlade hon och allt bara skakade. Antagligen svimmade hon av syrebrist, och det var lastbilar runt. Insåg inte vad som hänt innan vi var framme. Helt otroligt att hon lyckades ta sig upp igen! Fattar inte för mitt liv hur hon alltid lyckades vara så stark och modig?!

 

Fick mail av folk som hade kunnat göra ett armband åt mig efter händelsen, men jag hade inga pengar eller ork till att fixa med det. Det var inte fören jag var på Panduro här om dagen som tanken liksom slog mig, att jag tänkt göra ett armband för att stilla mitt inre.

 

Kan lägga upp en beskrivning sedan så ni också kan göra armband till minne av era hästar om ni vill! :) Eller om ni vill göra det bara för att ha med er bästis hela tiden, det kan man ju också göra!

 

Lämna en kommentar
7 Kommentarer

Smeknamn

2014-01-29 | 14:28:00 | Kategori: Allmänt

De flesta får ju smeknamn, och framförallt våra kära djur har ju en tendens att ha lite längre och knepiga namn varpå det även kommer en hel del smeknamn, haha. Ibland är smeknamnen väldigt logiska, så som att jag kallas Alex av mitt namn Alexandra. Men ibland är smeknamnen totalt ologiska...

 

Silke kallas ju ofta för Masken, Silkesmaksen eller Räven. Räven är ju väldigt logisk eftersom hon är ganska lik en liten räv, men Masken är väl inte riktigt lika logisk. Det kommer av att hon är mästare på att åla sig fram som en larv eller just det, en mask, haha! Då blev det Masken och Silkesmasken, haha.

 

Noémi kallas egentligen mest för just Noémi, men även hon har en del smeknamn som kommer upp då och då. Det är både Noemsi, Romero och Prevottan. Noemsi kom på Haväng då min tränare kallade henne det då Noémi alltid skulle ha en puss på mulen av henne. Romero kom också upp då, när hon hingstade sig, varpå hon fick namnet Romero efter en av Bents hingstar. Och så har vi då Prevottan (som kan bli Pottan då........) som kommer av des Prévots. Hon heter ju i fullnamn Noémi des Prévots. :)

 

Surprise hade också ett par smeknamn. Jag sa Surprise med ett svenskt uttal istället för det franska uttalet, men så kallades hon även för Prissen och ibland för Prinsessan eller Sessan. Hon var långt mer hingstig än stoig, så när hon höll på så fick hon så klart också ett pojknamn, och det blev Bolero. Varför vet jag inte, haha.

 

Querida har ju namnet Ida som används mycket mer än Querida.

 

Har era djur några roliga smeknamn?

 

 Fina Surprise på sommarbete

Lämna en kommentar
11 Kommentarer

Så sjukt söta

2014-01-29 | 10:25:00 | Kategori: Allmänt

Ända sedan jag var liten så har jag velat ha en gris. Antingen minigrisar eller flera större att ha i en underbar hage med ett fint stall till dem! Den dagen jag har gård så ska jag utan tvivel ha små fina grisar som får springa runt och böka i marken.

 

Hur fantastiskt söta är dem inte? Verkligen charmiga! :')

 

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Min lilla älskling...

2014-01-28 | 22:05:49 | Kategori: Surprise

Googlade runt på bett när jag plötsligt fick en bekant figur som förslagen bild. Min Surprise. Åh, älskade lilla du. Varför hände det som hände? Varför? Det får vi aldrig veta...

 

Fick upp dessa gamla bilder från när min vän Emeli var hos oss och provred Surprise för att eventuellt ha henne medan jag var på Haväng. Dessvärre fick Emeli aldrig tag i en till stallplats så hon kunde ha Surprise. Annars hade hon fått lite utbildning i hoppning.

 

Älskade lilla häst. Älskade, älskade, älskade du.

Det sticker så sjuktligt i mig att det var just hon. Så hon kämpade, men den gången gick det inte.

 

 

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Galet experiment

2014-01-28 | 16:53:00 | Kategori: Allmänt

Igår satt jag och några och pratade bett och hur det påverkar själva munnen. Det som fungerat bäst på Noémi är en normal port (sedan om det är just porten eller övriga funktioner med bettet som gör att hon gillar det vet jag ju inte riktigt) i kombination med att hon får ha sitt bett lite längre ner i munnen än vad som anses normalt. Då är hon tillfreds, utåt i alla fall.

 

Men frågan är, hur skulle ett bett se ut om det fick formas exakt efter hennes mun? Jag har funderat på det väldigt länge, men det var först idag som jag kom på att jag faktiskt kunde göra ett experiment! Eller ja, jag har ju velat göra det länge, men inte vetat hur jag ska göra det.

 

För ett tag sedan fick jag en formbar gummilängd som pappa tidigare haft när han konstruerat saker. Jag vet inte vad man kallar det, men man använder ju en liknande sak när man provar ut sadlar. Nåväl, tanken slog mig, att eftersom den formar sig efter tryck skulle den rent teoretiskt även forma sig efter Noémis mun.

 

Frågan var nu bara hur jag skulle bygga om det till ett bett, och här är första prototypen. Otrolgit ful, men duger för mitt experiment, haha.

 

Min tanke är då att först prova det, se hur den formar sig, och om den håller formen så jag kan få se hur Noémis mun formar den. Fungerar det så kommer jag även bygga klart det så det blir ett vanligt stångbett och så kommer vi rida lite lätt på det.

 

Tror ni det funkar? Jag är inte hundra, men det är värt att prova. :)

Hur tror ni att den kommer formas? Min hypotes är att den kommer bli en blandning mellan bett med port och ett rakt bett. Men det återstår att se, jag kanske har helt fel?!

 

Haha, kanske inte vill ha mitt bett något mer efter det här. Vem vet? ;)

 

Skänklarna har jag gjort extra långa så jag kan sätta ihop den lägst ner så att det finns stöd någonstans.

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Jobbig dag...

2014-01-28 | 13:57:00 | Kategori: Allmänt

Den här dagen började som en riktigt jobbig dag. En sån där dag då ångesten river i hela kroppen samtidigt som paniken knackar på axeln. Jag kan inte riktigt sitta still, samtidigt som jag är helt utmattad, och koncentrationsförmågan är lika med noll. Ingenting klaffar riktigt, och känslorna är ett virrvarr tills dess att de gränsar till apati.

 

Inte ens långpromenad med Silke gjorde mig så mycket bättre, även om det var väldigt skönt att vara ute och sedan sätta sig med en kopp kaffe.

 

Istället satte jag mig med penna och papper och strukturerade upp det som jag vet stressar mig. Exempelvis skoluppgifter och sådant! Sedan började jag skissa på lite idéer och fokusera på vad som känns okej idag. Och det fungerade riktigt bra faktiskt! Adrenalinet lugnade sig, men istället blev jag rysligt trött efter att kroppen varit så panikslagen, haha. Det är ofta så det är, för mig i alla fall. Först är jag i total oblans och panik, innan jag får pli på det - varpå jag blir helt slut och måste nästan sova.

 

Det känns dock så himla bra att kunna vända en dag som denna - från att bara vilja sätta sig i ett hörn och gråta, till en dag som till och med känns rolig och insperande!

 

Tänk vad lite tankar med penna och papper kan göra!

Och en liten fjällräv förstås...

 

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Distansförehållande och en typisk hästmänniska kanske

2014-01-28 | 09:23:00 | Kategori: Allmänt

Okej, åldersspannet på er läsare skiftar rätt mycket vad jag förstått, men de flesta känns ändå som om de är i ungefäääär min ålder. Eller hur ligger det till egentligen? I och för sig så suddas ålderskillnader ut allt mer när man blir lite äldre, och istället blir man mer fokuserad på att hitta andra människor på "samma nivå" som en själv.

 

Det jag dock tänkte komma till är att en del av er kanske inte alls är i samma livsepok som jag är i. En del kanske har 20-årstiden framför sig, medan andra nu tänker tillbaka på den. En del kanske ska välja gymnasie nu medan andra både har sambo och hus, haha.

 

Jag är väl i något mellanstadie här i livet då gymnasiet känns avlägset, även om det bara ä 1,5 år sedan jag tog studenten. Men det är väl för att jag utvecklats så mycket mentalt och för att det hänt så otroligt mycket. Samtidigt så har jag ju inte riktigt hittat hem i vad jag vill göra i framtiden, jag bara tror jag vet, kanske, haha. Och så har jag ju pojkvännen nästan 30 mil bort, och att flytta ihop är en omöjlighet än så länge. Det är väldigt jobbigt. Emil har ju inte tagit studenten än.

 

Man planerar in alla träffar och sedan går man runt och saknar varandra bara. Det är väl ungefär det ser ut, och även om jag är van vid distans så är det riktigt jobbigt när man känner att jo, men se på fan, det här nog banne mig min partner. Honom vill jag faktiskt leva med. Han kan nog faktiskt stå ut med mig och mina hästar, och att de kommer äta upp hela trädgården!

 

Eftersom jag inte har några vettiga bilder på mig och Emil så får ni en på honom och Noémi istället, haha! Känner mig plötsligt som en väldigt typisk hästmänniska... Hej, jag har inget foto på mig och min partner, men har på honom och min häst!

 

 

Hoppas kunna fota lite när han rider henne någon gång framöver! Helt otroligt hur en så lång ryttare kan bäras upp på en så liten ponny, haha.

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Ridkonsten som kulturarv

2014-01-27 | 17:44:00 | Kategori: Allmänt

Den här videon är så otroligt fint klippt och filmad, så den är verkligen se värd. Här har vi vår ridkonst i vårt kulturella arv i Europa. Och vilka hästar sedan! Blev verkligen helt trollbunden av hästen som gjorde terre à terre längst med havsstranden!

 

Sedan kan man ju tycka olika om den här skolridningen, och det är helt okej, men den härstammar ju trots allt från den gamla ridkonsten och det är ju härifrån även vår moderna ridning har utvecklats. Allt hänger ju ihop, så jag tycker det är himla roligt att titta på olika ridstilar och se likheter och skillnader.

 

Men jag är himla svag för hästar i skolor ovan mark, det måste jag ju helt klart erkänna. Vilken kraft!

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Galoppträning

2014-01-27 | 15:14:00 | Kategori: Allmänt

Med alla åsiktsinlägg så har jag inte hunnit berätta om någon hästträning. Men igår galopptränade jag och Noémi! Som ni kanske vet så har hon haft en hel del problem med galoppen, och det har varit pga bäcknet. Det är inte helt fastställt eftersom jag inte har velat åka runt till klinik med henne, men det beror med största sannolikhet på hennes fölningar som ung. Hon var trots allt bara runt fyra år när hon fick sitt första föl, och när hon var fem fick hon sitt andra. Hon har även gått ner sig i ett kärr varpå brandkåren fick dra upp henne, så det kan ju förstås också ha påverkat. Dessutom har hon haft väldiga muskelsmärtor. Ett tag hade hon så ont att jag inte fick ta i henne... Ja, mycket har det varit med lilla vit.

 

Men nu när hon är fin i kroppen och är så stark i skritt och trav så har vi börjat ta tag i galoppen. Ibland känns det nästan lönlöst, men ibland känns det riktigt bra! Jag har haft många skenturer med henne då jag åkt av i vild rodeo, så vi har haft en del mentala problem. Jag har inte riktigt vågat gasa med henne eftersom jag varit rädd.

 

Men hon behöver verkligen galoppera på, för även om det är bra att träna massa bärkraft så är det självklart så att det ena inte utesluter det andra. Alla hästar mår bra av att få dra ut i sina gångarter och få använda rejält med skjutkraft. Det är ju dock inte alltid så lätt när man har en häst som kastar av en stup i kvarten. Men nu så har jag så skolad sits att jag sitter kvar, så nu är vi ute och racear.

 

Igår skrittade jag ner för en lång grusväg och lät henne sedan dra allt hon orkade tillbaka. Dessvärre blev det lite missförstånd när vi kom in på gården, och jag for av till slut när hon gjorde någon konstig skruvbock (jag vet inte vad det var för något märkligt, haha). Men, det var bara att backa intill några stora stenar (tänk så praktiskt det är att lära sin häst att backa intill saker så man lätt kan kasta sig upp utan stigbyglar!) och så var vi på det igen. Jössös så hon galopperade! Det var riktigt, riktigt roligt, hihi.

 

Efteråt tog jag henne på longen så hon fick galoppera på volt, och se på, hon lyckades galoppera flera varv på volten utan problem och att bocka. Ibland måste man låta hästen gasa och verkligen springa igång kroppen. Jag red även i grimma så att jag inte skulle kunna störa henne i munnen på något sätt om jag nu skulle tappa balans eller fega ur när det går fooooort. Här ska vi inte köra med något som kan broma, haha... ;)

 

Jag är kanske lite knäpp som klär av hästen när jag ska ut och rida, medan andra klär på. Men jag rider ju mer eller mindre barbacka, och druttar jag av när hästen stäcker ut i galopp vill jag inte ha något bett i munnen. :)

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Lite tankar om träning, kunskap och sådär

2014-01-27 | 14:05:00 | Kategori: Allmänt

Jag satt och läste i vanlig ordning under frukosten när jag kom över det här inlägget. Även om det är ett faktafel i det då akademisk ridkonst bygger på historiska mästares tankar - och då allt från Xenophon som levde runt 350 år före Kristi fördelse till Egon von Neindorff som dog 2004 - så var det ändå tänkvärt. Det är alltså inte bara dressyr från 1600-tal till 1700-tal, även om ridkonsten var väldigt stor under denna tiden. Så första delen är väl inte sådär jätterelevant kanske eftersom akademisk ridkonst alltså inte bara är tagen från stormaktstiden.

 

Men det som jag tyckte var tänkvärt var hur personen såg på ridningen och det faktum att många kallar sig för tränare. Och visst är det ett problem när människor lär ut något de inte riktigt har kunskap om, även om det är en process i sig i utvecklingen. Läs och fundera! Jag tycker det här är väldigt relevant, för det handlar ju ändå om att fastställa att korrekt ridning lärs ut när folk betalar för det. Dvs, folk ska få det de anser sig betala för. Det tycker jag är rätt viktigt att ha i åtanke i alla fall. :)

 

Sedan håller jag ju inte med om att man byter inriktning bara för att något är svårt. Akademisk ridning är dressyr, och precis lika svår som allt annat om man ska satsa. Oavsett inriktning så tror jag att det handlar om att hitta en pedagogisk instruktör som kan göra ridningen enklare för dig och hästen! Då blir ridningen lättare. Jag kom ingenstans innan jag fann de rätta tränarna som bara kastade fram alla våra kvaliteter och byggde på dem. 

 

Jag tycker också att skribenten har en poäng i att "det är ingen som bedömmer ryttarna, så som vid tävling". Dock så är det ju bara ca. 1/4 som tävlar av de som äger häst i Sverige, om man nu ska tro utbildningen på SLU. Med andra ord så är det en ganska stor uppgift som de som kallar sig tränare har, för det är kanske bara de som bedömmer ekipaget. Det kräver ju så klart en hel del kunskap och en hel del erfarenhet. Det är därför det finns licencierade tränare inom akademiskt, och rider man för en sådan så vet man ju att deras kunskaper är testade. Precis som man vet vad en tränare har för utbildning och vad man kan förvänta sig om de har titeln a-, b- eller c-tränare inom en diceplin. Ett liknande system finns inom akademisk ridkonst. Eller straightness training som det också ibland kan kallas. Riddaren Marijke de Jong (googla henne, hon är riktigt intressant) har ju valt att kalla en del av sin träning straightness training eftersom akademiskt är ett ganska luddigt ord på en ridkonst.

 

Nu flyter jag iväg i massor av tankar, men det där inlägget tyckte jag var tänkvärt, verkligen. Även om jag nu rider för akademiska tränare med licens och sådär, så ser jag ändå väldigt mycket positivt i mycket annat. Jag lärde mig snabbt av min kära tränare Monika att ta in annat från alla decipliner för att försöka skapa en bättre träning för mig och min häst.

 

Här tränar jag och Noémi för Christoffer. Just den lektionen lärde mig så sjukt mycket!

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Det är VI som kan förändra

2014-01-27 | 09:23:00 | Kategori: Allmänt

 

Det här skrev jag på min facebook igår med en gnutta (mycket) frusteration. Jag kan dessvärre inte nämna några namn, men personen som fått lida för att denne stod upp för sin åsikt har inte fått det lätt. Allt för att personen ifrågasatte om det är okej att slå hästar under träning, och dylikt. Vad personen inte visste var vilka följder det där obetydliga, oskyldiga och helt anonymt skriva inlägget skulle få. Skulle hen (för första gången ser jag en poäng i att säga hen!) vetat vilka konsekvenser det här skulle få, tror jag att hen hade fortsatt att leva i det tysta. Jag tror hen hade fortsatt att bara titta på, men nu valde den här personen att skriva ner sina tankar och ifrågasätta. Vi människor brukar göra det, och det är en grundläggande och viktig sak för att skapa demokrati.

 

Är det ett odemokratiskt hästsverige vi vill ha? Inte jag! Jag vill ha fri marknad, och jag tycker inte någon ska tystas ner för att denne ifrågasätter! I övrigt så är det tok för mycket skit i vår sport för att det ska gå att se genom fingrarna. Jag har för jösse namn fått se bilder på blodiga bett från "duktiga" och framstående ryttares stallar, och det här går obemärkt förbi. Varför? Jo, därför att människor vågar inte ta smällen de får om de skulle säga något.

 

Det är så det fungerar i diktaturer. Maktelitet kan göra vad fan de vill, och de små människorna ska så snällt lyda. Det är i alla fall så det historiskt sett sett ut tyvärr. Är det så vi vill ha det? Det är det väl inte?!

 

Alla kan lära sig att rida bra. Alla kan ta hand om en häst på ett bra sätt, bara personen får kunskap om hur man gör. Det är det som driver mig att försöka bli bättre och förstå mer - för att kunna ta hand om min häst bättre.

 

Så, hur ska vi ha det nu då? Jag tänker fortsätta att ifrågasätta det jag inte tror på, och kritisera det jag inte håller med om. Och varför? Jo, därför vi behöver det i hästsverige. Vi behöver mer demokrati.

 

Ida gillar nog demokratins tankar, för hon älskar att ha något att säga till om!

Lämna en kommentar
5 Kommentarer

Två killar in action!

2014-01-26 | 19:06:00 | Kategori: Allmänt

I helgen tränade Emil och Reddan skills, vilket är en gren inom tornerspelsridningen. Egentligen skulle jag ju med och kolla på dem, men det blev ju tyvärr inte så... Men blev ändå så himla glad när Emil skickade den här bilden. Kolla vad Reddis lyser!

 

Jag är så sjukt stolt över mina killar. Det är helt otroligt hur fort de utvecklas, och det känns så himla bra att stå bakom och peppa dem. Jag har visat honom och berättat, samtidigt som jag förklarat det han undrat över. Och nu presterar de redan fina skolor från mark och har tagit slutan från väggen in på volt och jobbar tavers (diagonalsluta). Vi får väl se hur lång tid det tar innan de kommer till piruetten och samling. ;) Ska bli så spännande att se dem snart igen! Men det jag nog just nu är som mest nyfiken på är nog detaljarbetet för dem, så de får en riktigt stark grund! De övre skolorna kommer fort bara detaljerna sitter så det finns en bred och stadig grund!

 

Helt otroligt vad internetundervisning och några träffar kan ge!

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Det börjar likna ett dagis här

2014-01-26 | 18:28:38 | Kategori: Allmänt

Jag vet inte varför folk har så otroligt svårt att se på hästar som en individ med egen vilja. Men uppenbart har folk väldiga problem med att inse att de inte har någon makt att köra över andras vilja. Djur har uppenbart både känslor och personligheter, vilket gör dem till individer, och varje individ har en vilja. Den viljan kan vi antingen välja att lyssna på, eller också gör vi så som vi gör bäst uppenbarligen - kör över den och hånar det faktum att hästen överhuvudtaget skulle kunna ha något att säga till om. För håna, det gör folk.

 

För ett tag sedan kom frågan upp om vi inte skulle ta och börja fråga våra hästar lite mer. Fråga, vill du ha ett bett i munnen? Vill du ha mig på ryggen? Vill du bli borstad? Det här skapade en hel del debatt, och många började att håna det. Jag vet inte hur mycket hån jag läst på olika bloggar och i deras kommentarsfält. Ibland vill jag bara slå huvudet i bordet. De måste skoja med mig? Tror de på riktigt att hästar inte har någon vilja, eller tror de att de kanske inte ens har känslor överhuvudtaget? Det verkar ju så.

 

Det handlar ju inte om att fråga sin häst om den ska springa runt och göra som den vill. Men det handlar om att du inte heller ska springa runt och tysta ner den till en slav. Att kunna lyssna till varandra är inte så svårt som det låter. Det kallas att kunna sammarbeta.

 

Jag har här printat två kommentarer som är ganska slående. De bygger båda på ironin av att hästen skulle kunna ha något att säga till om. Och eftersom de är öppet publicerade så alla kan läsa, så tar jag mig friheten att återpublicera dem här. Dock utan namn, då jag bara vill visa hur folk i allmänhet väljer att göra narr av det faktum av att våra djur kan tänkas ha något att säga till om.

 

 

Klart man kan skoja om saker och ting. Jag kan också skoja och gör det väldigt gärna hehe, men det här handlar om att trampa ner det faktum att djur har en egen vilja. Jag ser inte vad som är så roligt med det faktiskt. Nog för att jag också har humor, men jag ser inget roligt i det här förtrycket.

 

Frågar jag min häst då? Ja, det gör jag, och det fungerar ju uppebart bra att behandla sin häst som en individ med vilja och ändå kunna satsa och rida seriöst. Nu är förvisso Noémi är rehabbhäst på flera sätt, så hon går ju ingen jättehög dressyr än, och vi får se hur lång tid det tar innan hon kan göra galopparbetet, men piaffen närmar sig ju faktiskt då hon har starka halva steg och okej piruetter. Allt på glappande tygel.

 

Hon springer med mig löst och jag lastar henne utan grimma. Hon vägrade att gå in i transporten, men nu går hon rakt in. Från en häst som sparkade ned mig i panik, till en lugn häst som kan jobba med störmoment. Vet ni vad den magiska hemligheten är? Jag frågade henne om hon kunde tänka sig att arbeta med mig. Jag frågade henne om vi kunde göra olika saker, och när hon sa nej så ställde jag en följdfråga. Vi gjorde om det som inte kändes okej för henne till något som kändes okej, och på så vis fick jag mig en partner.

 

Och om jag frågar om min häst vill ha bett? Om hon vill komma i hagen? Ja, det gör jag det med. Och vill hon inte komma någon dag så behöver hon inte, men då lär hon komma nästa dag, men en himla massa motivation att jobba med. Men måste hon nu ändå komma för att vi har bokad träning eller något, ja, då får jag ju övertyga henne om att jag visst är intressant idag. Och vill hon inte ha bettet så frågar jag mig varför. Är det för att det är kallt, för att det inte passar, eller är det för att jag ridit dåligt? Hon har ju uppenbart en anledning.

 

Genom att fråga hästen kan du få väldigt många svar. Och varför ska man ironisera något sådant? Varför ska man köra över sina vänner när de faktiskt är våra absolut bästa lärare? Kom igen nu!

 

Det behöver inte vara så komplicerat. Det handlar bara om att respektera att din häst är en individ med känslor! Så ärligt talat, öppna ögonen. Jag vet att ni bryr er väldigt, väldigt mycket om era hästar, så jag förstår inte vad problemet är. Är ni rädda för att få ett ännu starkare band till era kära hästvänner?

 

Vardagen med min häst. Enkel, men härlig!

Lämna en kommentar
9 Kommentarer

Iväg till Uddevalla

2014-01-26 | 13:12:58 | Kategori: Allmänt

Nu på morgonen har jag suttit och forskat lite för min egen del om den ökade traven. Den senaste tiden har jag funderat mycket kring ridning och hur man kan göra på olika sätt. Inte för att jag är osäker på vad jag tycker är rätt, men för att jag vill förstå helheten. Varför gör folk det motsatta? Varför ser tävlingsdressyren ut som den gör idag? För att förstå det måste man förstå alla delar, så därför jag har de senaste dagarna ritat, läst, jämfört massor av bilder och ja, funderat! Tänkte försöka lägga upp ett inlägg om det senare idag!

 

Men först ska jag iväg en sväng till Hööks för att byta ett täcke till Silkesmasken (hon har inte så mycket underull och börjar frysa till slut när vi varit ute ett par timmar). Förr var det alltid roligt att åka till hästaffärer, men idag är jag inte riktigt lika... spännande? Eller jo, spännande är det, men jag har ingen som helst köplust. Det ska bli riktigt kul att se deras utbud, och jag ska ta en titt på ridbyxor.

 

Jag har sådana problem att hitta ridbyxor... De kommer nästan aldrig över höften, och gör de det så hänger dem i vaderna. Suck. Slutar alltid med att jag köper de billigaste i bomull och elestan, eftersom de är de enda som sitter bra, haha. Plånboken jublar, men jag skulle gärna vilja ha ett par med hästskoform i rumpan och inte bara en enkel söm rakt över. Tycker det är väldigt mycket prydligare med hästskosöm där bak, men så vill jag ju inte ha skodda ridbyxor heller... Och så vill jag ju ha i bomull eftersom det är så mysigt (förlåt alla sjöar). Vi får väl se om jag hittar något lämpligt! Det kan ju vara bra att ha fler än ett par när jag ska iväg på clinic, haha...

 

Ska ta en extra titt på folks älskade gramener också! ;)

Vi hörs senare!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Bakom kameran i Camargue!

2014-01-25 | 23:50:46 | Kategori: Allmänt

De flesta har nog sett Camargues på bild, vare sig de är medvetna om det eller inte. I nästan alla hästböcker finns de vita hästarna vid havet med, men de är sällan de nämns mer än i förbifarten. Och om de väl nämns så är det sällan ingående.

 

Men trots att man sällan hör om hästarna så syns dom ofta som vita varelser, springandes mellan havsvågorna. Inte så konstigt, för hur vackert är det inte med ett oceanblått Medelhav med vita hästar galopperandes längs sandstränderna? Och som om det inte vore nog så pryds även trakterna av flamingos och kolsvarta tjurar i konstrast till de vita hästarna.

 

Bildkälla

 

Här är en video som visar hur det ser ut när de här vackra fotona tas, och visst är det helt otroliga vyer?! Camargue är verkligen ett ställe att besöka innan man dör! Så fort jag inte är pank student så ska jag resa ner, that's for sure! Skulle ni vilja besöka Camargue?

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Rolig läsning!

2014-01-25 | 19:58:24 | Kategori: Allmänt

 

Fick hem lite böcker idag, så nu ska jag fördjupa min ännu mer i hästen!

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Tack, tack!

2014-01-25 | 12:54:49 | Kategori: Allmänt

Så himla roligt att ställer massor av frågor! Det hjälper mig verkligen att veta vad ni vill veta, så jag vet vad jag ska skriva och utveckla. Jag har nämligen tänkt att göra lite mer än att bara skriva inlägg om de ämnena som ni är extra intresserade av. :) Jag har ett projekt jag ska försöka utveckla framöver åt er! ;)

 

Nu ska jag sätta mig och svara på alla era mail!

Jätteroligt att så många mailar, och så fint ni skriver, tack!

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Att ta hand om sig själv

2014-01-25 | 12:20:25 | Kategori: Allmänt

Tisdagsresan var verkligen lärorik och värd, men samtidigt så tog den väldigt hårt på mig. Jag sov nästan hela dagen efter, och jag har märkt på min kropp att det tärde. I och för sig är det inte så konstigt när man åker 30 mil, har en intensiv skoldag och sedan åker hem de där 30 milen.

 

Men det tog verkligen, och egentligen skulle jag hälsat på Emil den här helgen, men det gick verkligen inte. Jag fixade verkligen inte att åka upp till Arboga, vilket är nästan lika långt som ner till Alnarp vid Lomma. Men vägen till Arboga är inte alltid sådär jätterolig, så efter lite prat fram och tillbaka sa vi att jag borde stanna hemma. Klart jag saknar honom helt sjukligt, men det finns ingen mening med att träffas om jag ändå inte har hälsan till det. I det är det väldigt, välsigt skönt med en pojkvän som förstår. Eller försöker att förstå i alla fall.

 

Så nu ska jag plugga i helgen istället, och bara fokusera på att försöka hålla hand med min hälsa. :) Har fått lite roligt på posten jag ska hämta ut också! :D

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Vad händer i kroppen när hästen flyttar vikten bakåt?

2014-01-25 | 09:54:00 | Kategori: Allmänt

För bara några månader sedan så var det helt otänkbart för Noémi att flytta vikten och skicka den bakåt i halten. Men med lite tålamod och olika försök så har vi lyckats fint. Från marken kan hon flytta bak riktigt mycket, och vi har precis börjat ta upp det lite lekfullt på ryggen.

 

De senaste dagarna har hon till och med börjat ställa sig riktigt vettigt med bakbenen! På den här bilden så står hon ju inte sådär jättebra, men, det roliga är att mamma lyckats ta två kort efter varandra då hon gungade lite bakåt! Så även om det här inte är de bästa bilderna så vill jag ändå visa.

 

 

Titta på baken och hur hon vinklar sitt bäckenen och lårben. Det ni ser är att hon på bild 2 har tippat sitt bäcken lite bakåt och vinklat sitt lårben. Jämför gärna med skelettbilden för att se vad som händer i Noémis kropp! Hur påverkar hennes gungning bakåt hennes kropp i helhet?

 

 

Skelettbilden är från Gillian Higgins "Horses Inside Out".

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Hej och hejdå rosa girlpower!

2014-01-24 | 14:21:00 | Kategori: Allmänt

Feminism. Det där ordet som är så laddat för så många. Det där ordet som nästan kan skapa krig, hat, kärlek och allt på samma gång. Själv är jag dock ganska likgiltlig för ordet, och skulle någon fråga om jag var feminist skulle jag enkelt svara att ja, det är jag. Ja, jag gillar jämställdhet. 

 

Spelar ingen roll om man vill vara kvinnlig eller inte. Det handlar om en värdegrund.

 

Väldigt länge hade jag svårt för att klä mig kvinnligt eftersom jag inte trivdes i min könsroll. Jag var så osäker i att vara kvinna, för som kvinna kan man bli nertryckt. Men idag trivs jag väldigt bra i min könsroll och känner mig inte alls bunden till något. Jag har slutligen upptäckt att det bara är jag som kan avgöra vem jag är och hur jag ska bli sedd. Är det min personlighet eller mitt kön som är viktigt? Jag är en person, och inte ett kön. Det innebär dock inte att jag är emot könsroller, för det finns biologiska skillnader mellan oss på gott och ont. Men bara för att jag är en kvinna med kvinnliga egenskaper behöver jag inte begränsa mig själv på något sätt. Däremot tror jag det är viktigt att få ha ett kön, men att inte låta det styra ens liv.

 

Det ska snackas om massa rosa girlpower hit och dit, men är ändå inte det lika mycket feminism som allt annat? Jag kanske tar för lätt på begreppet men sedan jag slog upp ordet så har det inte betytt något annat än jämställdhet för mig. Lika rättigheter och chans till livet oavsett kön. Fast vi kanske skulle säga könsism istället? Det kanske hade varit enklare att säga så, så folk inte skulle börja lägga värderingar i att vi är lika värda och har samma rättigheter istället för huruvida man ska raka sig eller inte.

Jag skiter i om folk rakar sig under armarna eller inte. Gör vad du vill med din vinterpäls, för det är faktiskt inte särskilt intressant i frågan om jämställdhet. Det hör inte dit. Vad som däremot är intressant är hur vi ska lösa ett problem som funnits i flera hundra år - förtryck av ett kön. Precis som olika grupper av människor aktivt förtryckt andra typer av grupper så har det även handlat om kön.

 

Personligen tror jag inte så mycket på gullig och rosa girlpower. Det hjälper inte att skrika högt om du inte tror på dig själv och tar din rättighet för given. Ta för givet att du är lika mycket värd istället, så ska du se att andra också kommer ta det för givet. Och framförallt, acceptera ditt kön och lägg vikt på vem du är istället för vad du "borde vara" enligt andra.

 

Detsamma gäller ridningen. Lägg fokus på vilka du och och din häst är istället för hur andra tycker ni ska vara.

Lämna en kommentar
5 Kommentarer

Massor av roliga frågor

2014-01-24 | 10:58:00 | Kategori: Allmänt

Jag får ständigt massor av frågor här på bloggen, och väldigt många handlar om just ridning och hästens kropp. Jag har tänkt väldigt mycket på det, och har lite planer på att skriva och fixa så jag kan göra mycket av det jag kan tillgängligt.

 

Jag har även lite andra idéer som ska jobbas på, för er! Men, för att jag ska kunna dela med mig måste jag förstås veta vad ni vill veta! Vad är det ni funderar över? Ridning, sits, hjälper, hand, den mentala biten, att känna hästens steg, olika skolor, inlärning, inridning, omskolning, skolning av mun, val av bett, hästens biomekanik... vad som helst!

 

Vad vill ni veta?

 

Lämna en kommentar
10 Kommentarer

Dagens träning, upplagd av Noémi!

2014-01-23 | 22:03:00 | Kategori: Allmänt

Noémi var lika glad idag och vi tog tag i energin och longerade lite i snön. Fokuset låg mest på att hon skulle få springa av sig och det roliga var att hon lade upp sin träning precis som jag hade gjort. Hon skrittade lång och låg innan hon tog tag i traven, och samlade lite innan hon fattade galopp senare. Jag gick med henne så hon skulle få trava och galoppera av sig energin i den mån hon ville, och det blev en hel del bockande i galoppen. Men efter ett tag så började hon att galoppera ut lite istället. Det blev dock en hel del raceade innan det blev lite mer styrsel på galoppen, haha. ;) Men det var välbehövligt.

 

Det var så himla intressant att se henne lägga upp sin träning! Hon lade upp den helt sjukt fint, och det var så häftigt att se henne ta ansvar och känna efter hur hon ville göra. Efter galoppen saktade hon ner, gjorde halt och kom in till mig för att lugna ner sig och få lite gos. Därefter bytte vi varv och hon gjorde om det.

 

Innan galoppen så har hon en tendens att vilja raka ut sig, men det verkade lite som om hon fick lite bättre pli på det när jag inte var på ryggen och gav någon spänning.

 

Jag saknar verkligen att kunna löslongera Noémi eftersom hon har lättare gör galoppen då... Men, men, det här fungerar ju bra det också. :) Och åka iväg och göra det går ju inte, för folk gillar ju inte riktigt när man har sin häst lös.

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Önskeinlägg: Trängande tygeltag

2014-01-23 | 21:07:36 | Kategori: Önskeinlägg

Fick en fråga om varför, samt hur det fungerar, att använda trängande tygeltag. Jag vet att det är ett big no no i modern dressyr, och varför vet jag inte riktigt eftersom många hästar och ryttare tycker mycket om det. Men min tanke är att man tänker sig att man alltid ska hålla en mittpunkt på hästens rygg och inte "fladdra runt". Det är väl inte jättesnyggt att sitta med händerna långt till höger eller vänster, om ens för en sekund. Och snyggt, det ska det ju vara, det är ju lite det modern dressyr tillhandahåller. Min teori är helt enkelt att det trängande tygeltaget sågs som omodernt då man bara behövde det i krig, eftersom man där behövde ena handen fri till pistol eller värja. Nu när man inte längre krigade till häst fanns det ingen som helst anledning egentligen att skola sig till att rida på enbart en hand, för det tar också längre tid. På så vis blev det trängande tygeltaget omodert. Det är en teori jag har, eftersom de trängande tygeltagen finns inom alla kulturer där man rider på en hand. Sedan hadlar det väldigt mycket om hur du i övrigt rider, huruvida du väljer trängande tygeltag eller inte. Men jag tror det kan ha varit en av flera möjliga anledingar till att man tappade det trängande tygeltaget när barockens ridning övergick i klassicism. Ridkonsten led ett stort nederlag i slutet av renässansen och mycket kunskap gick förlorad, som man senare försökte återskapa under klassicismen. 

 

Trängande tygeltag handlar egentligen inte om att man för sin hand femton meter hit eller dit (okej, kanske i western, men det är en annan typ av ridning), utan att man för sina två händer som en enhet, och inte som två olika enheter som man annars gör. Med andra ord så har du alltid lika kontakt på båda tyglar i trängande (dock olika längd på tyglarna beroende på böjning och ställning), och för tyglarna lite mot halsen så hästen går från det istället för att ta lite mer i en tygel eller leda.

 

Men återigen till ridningen. Många lär sina hästar att svänga genom att runda hästen runt inner skänkel och sedan be hästen gå in på en tänkt volt (sväng alltså) från sin ytterskänkel. Först använder man det ledande tygeltaget, men i slutändan kan man då bara lirka lite lätt i inner tygel (eller knappt det?) och be om en sväng från sina skänklar. Alltså ett lätt tryck från ytter skänkel. Genom det här behöver du ju inte något ledande tygeltag, eftersom du via sits, hand och skänkel svängde hästen.

 

Även jag böjer ju min häst runt inner skänkel på sätt och vis, men sitter även mer på inner sittben, men jag använder inte mina skänklar i första hand för att svänga, utan min viktfördelning. Jag använder mitt bäckenen och min tyngdpunkt, varpå min hand mjukt följer med mina axlar som pekar i färdriktningen. Det ger ett trängande tygeltag. Vill jag räta upp hästen kan jag också ta det trängande tygeltaget och be bogen in. Det är egentligen det som det trängande tygeltaget gör: det styr bogen. Och vid riktigt bra ridning så blir det egentligen inte så mycket trängande tygeltag eftersom hästen följer sitsen innan.

 

Jag tycker mer om att rida på känsla än teknik, för jag tycker det ger mig och hästen en bättre ridning, men det är upp till var och en.

 

När jag lär ut dressyr, oavsett om man tävlar eller ej, så lär jag ryttare och häst ett trängande tygeltag för att de snyggt ska få riktigt stilla händer i slutändan. För när du kommit tillräckligt långt så syns det inte om du rider med trängande tygeltag eller inte, för då rider du ju från sitsen, eller hur?

 

Däremot är det ju riktigt häftigt att kunna rida sin häst på en hand, eller hur? Och det kan alla, utan problem! Däremot är det svårare än att rida på två händer eftersom både du och häst behöver mer skolning än om du ridit på två händer. Men tro mig, känslan är så underbar! :) Känslan av att vara ett med en häst och inte göra något, utan bara tänka är helt otrolig. När man blir så samspelt och hjälperna så små att det känns som om man bara tänker rörelserna... det är verkligen magi!

 

 

Här är en video på mig och Noémi i höstas då jag red henne på bara en hand. Som ni ser så syns inte de trängande tygeltagen eftersom hon svänger och böjer för sitsen. :)

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Amen hur ska dressyr vara då?!

2014-01-23 | 15:32:22 | Kategori: Allmänt

Ni vet ju att jag och Emil diskuterade lite kring dagens dressyr. Dressyr är ju egentligen ett väldigt brett och begrepp, och jag vet inte ens riktigt vad det är längre för att vara ärlig. Det är så enorm skillnad på vad som är en bra ökad trav eller passage dressyrfantaster emellan (även inom samma "läger" och genrer), så jag känner mig ibland helt vilsen.

 

Först predikas det om att om att ryggen ska upp, upp, upp (!!!) no matter what. Sedan slår man på tv:n och ser hästar som sänker sina ryggar och vinner. Man får lära sig att passage ska vara markvinnande, och så ser man det motsatta på tävlingar. Piaffen ska vara samlande med vikten bakåt, men så ska hästen lyfta på bakbenen högt, högt, högt i praktiken? Då börjar man ju undra, hur tusan ska det vara?

 

Jag kan fortfarande inte riktigt säga att "såhär ska det vara exakt" enligt min mening, men jag vet vad jag tycker och i vilken riktning jag rör mig i. Jag är inte riktigt med på den moderna dressyrens djupa former och med passage som inte är markvinnande. Jag tror inte det är hållbart att offra bärkraft för ett häftigare steg, och jag köper inte argumentet "de tävlar på så hög nivå, så de vet vad de håller på med!". Inte när hästarna går sönder hipp som happ och har så kort tävlingskarriär så vet jag inte om jag tror på att de helt vet vad de sysslar med alltid. Jag vet inte heller alltid, men jag vet att om jag skulle offra bärkraft för skjutkraft så skulle Noémi inte hålla. Hon skulle gå sönder väldigt fort.

 

Jag säger inte att de som håller på med moderndressyr, LDR och allt detta gör fel, men jag vet inte om jag alls håller med. Jag tror inte på den utvecklingen för att vara ärlig.

 

Det var just det här jag och Emil diskuterade, samt vad som händer i hästens kropp. Vad händer egentligen när man låter hästen sänka ryggen (ja, den får mycket aktivitet längre bak i ryggen, men sänker fämre delen), för att häste ska kunna lyfta frambenen högt som spansk skritt i den ökade skritten? Det är snyggt, ja, det är riktigt spektakulärt, visst är det! Men, vad händer i kroppen? Är det verkligen bra? Jag tror inte det, för hästar som låts lyfta hela ryggen (kan självklart fortfarande ha ett häftigt och luftigt steg, men den tappar lite eftersom den inte kan slå upp frambenen lika högt av biomekaniska skäl) tycks ha en tendens att hålla längre.

 

Och vad händer i hästens kropp om man utvecklar passage från skjutkraft istället för bärkraft? Vad är egentligen det bästa?

 

Det finns verkligen en hel del att tänka på, och jag tror mer på den klassiska dressyren än den moderna ärligt sagt. Om man nu kan dela upp det sådär, för allt är ju så vitt begreppsmässigt... Dessutom så finns ju så mycket annat med massa underordnade begrepp. Men allt kallas det dressyr...

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Kontakt

2014-01-23 | 14:51:31 | Kategori: Kontakt

Oavsett vad du har på hjärtat, tveka inte att höra av dig!

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Inspired by Alex?

2014-01-23 | 13:17:00 | Kategori: Allmänt

... Det var min käre väns kommentar på Hööks vårkollektion med militärmönster på kläderna. Jag kunde inte låta bli att fnissa lite eftersom militärkläderna har blivit lite av ett signum för mig. Jag har ju hört mer än en gång: "Hon med militärkläderna" när man varit osäker på mitt namn, haha.

 

Kan ju dock tipsa om att mina är grymt mycket billigare än Hööks kläder, och antagligen mycket mer slitstarka också för den delen. ;)

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

En månad blev fler...

2014-01-23 | 10:18:00 | Kategori: Allmänt

Idag är det tio månader sedan Surprise fick somna om. Varje gång jag tänker på det får jag något svårt och andas samtidigt som tusen minnesluckor flyger föri. Men det är inte allt det där jag vill minnas, även om jag tyvärr gör det, väldigt skarpt. Jag kommer nog tyvärr aldrig kunna förklara vilket trauma allt blev.

 

Men det jag vill minnas är det här. Den lilla Surprise som jag fick växa upp med, och omfamna med kärlek. Vi lekte så otroligt mycket, och vi hade så roligt. Hon var väldigt jobbig ibland, men helt underbar.

 

Älskade du.

 

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Bästa som finns

2014-01-22 | 23:43:59 | Kategori: Allmänt

Finns det något bättre än att komma till stallet när ens häst bara lyser upp när man kommer? Jag tror faktiskt inte det.

 

När jag kom in genom stalldörren och hälsade på hästarna så tittade alla nyfiket upp, men Ida och Felix återgick snabbt till höt de nyss fått. Noémi däremot, hon bara lös och hade helt glömt att hon hade hö. Känslan av kärlek och värme bara östes över mig. Hon var så vacker där hon stod med spetsade öron, vågig pannlugg och lysande ögon!

 

Hon var så glad och gick runt och myste i stallet och letade morötter medan jag mockade. Sedan så borstade vi och myste länge och väl. Hon hade gärna tränat också, men jag var för trött och var inte helt upplagt för det, så vi gosade bara.

 

Det finns verkligen inget så fint som en glad och lycklig Noémi! Jag stod länge och bara kramade om henne.

 

Haha, kolla stilen när hon åt morötter!

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Företagsundervisning

2014-01-22 | 19:44:51 | Kategori: Allmänt

Jag var verkligen trött när jag kom hem sent igår, men helt fullproppad med nya kunskaper, tankar, idéer och självklart massor av insperation! Jag var den enda i klassen (vad hände där??) som tog sig till den här föreläsningen, så ja, jag hade doktoranter och lärare för mig själv i en hel dag av privatundervisning. Det är väl ändå helt okej?! Jag blev till och med erbjuden en häst... haha...

Eftersom jag jobbat på två moderna anläggningar så har jag fått en hel del praktisk erfarenhet, och jag tänkte verkligen på hur jag skulle kunna göra saker på min framtida drömanläggning varje dag när jag jobbade på Haväng. Det var väldigt genomtänkt redan, men det går alltid att finslipa. Vi hästmänniskor är ju ganska dåliga på det där med nytänk och går gärna runt och sköter stallet precis som de gjorde på 1800-talet. Jag vet att när jag var riktigt liten och min bror red så var det bara lyxstallen som hade riktig paddock och varmvatten. Idag känns det dock som om varmvatten och paddock blivit väldigt vanligt och nästan ett minimum. Men om man jämför det med exempelvis en verkstad, då är det ju nästan lite skrattretande att det precis blivit standard med varmvatten... Eller? Ni ser poängen. Våra stall har inte riktigt hängt med i den industriella revolutionen.

Idag har jag så mycket insperation för företagande, och varje bit av entreprinörskapet lockar faktiskt. Längtar till alla mina böcker kommer så jag kan sträckläsa och ta tag i alla studieuppgifter!

 

Det roligaste var kanske också att de absolut trodde på mina affärsidéer!

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Önskeinlägg: Min utrustning

2014-01-21 | 14:18:00 | Kategori: Önskeinlägg

Jag har inte så himla mycket utrustning egentligen, och jag varierar ju mig väldigt lite. Jag är inte så mycket för att hålla på att byta bett och sådär. Jag byter bara om hästen inte trivs. Sedan varierar jag ju mellan bett och bettlöst då, men det tror jag nog de flesta gör. :)

 

För det första har jag en kapson. Har en ecuyer med cykelkedja med fint läder över. Den lägger sig fint över nosen och formar sig fint. Alla mina hästar har tyckt mycker om den mycket, mer än det fasta järnet. Fasta järnet ligger dock mer stilla om det är inpassat. Men Noémi trivs bäst med kedjan. Kapsonen har jag i stort sett alltid, och det är verkligen min bästa vän. Best friends forever. Haha, nej men, det är ett underbart och helt oersättligt redskap i hästens utbildning både från mark och från rygg. Skulle inte klara mig utan en kapson.

 

Min kapson

 

Sedan har vi mina kära halsringar jag alltid har. Många brukar reta mig för att jag rider med det och skämtsamt fråga om jag inte klarar mig utan min fegisring. Får man inte en spark på smalbenet så kommer man åtminstone få ett lika retsamt svar, haha. Skämt osido, halsringar är ett redskap som går att använda på väldigt många oliksa sätt, och jag är verkligen förälskad i den, haha. Jag har som ni kanske vet halsring istället för en grimma, och sedan så rider jag med den. Då kan jag direkt ta tag i den för att ge ett trängande tygeltag och sådant. Och så har man ju något att hålla i när rodeon börjar, haha. Jag har tre stycken, en av ett vanligt grimskaft jag har till vardags, en i reflex (koppel från granngården) som är perfekt när det är mörkt, och så har jag en i läder som jag har när vi ska vara lite fina. Har den inte alltid till vardags eftersom jag är väldigt rädd om den. Det är nämligen en gåva från min fina tränare och vän! Den är specialgjord för just mig och Noémi, så ja.. den är jag rädd om!

 

Min barbackapadd som jag älskar. Många frågar om den, och ja, den är helt gudomlig. Det är inte som att rida i en vanlig sadel, utan det är mer som att rida barbacka med lite uppbyggnad så du lättare kan sitta lodrätt. Det är väl ungefär så det känns. Många reagerar dock på att jag inte har stigbyglar och frågar kring det, och ja... det är lite jobbigt ibörjan, men man vänjer sig snart. :) Jag tycker det är läskigt att ha stigbyglar nu när jag är så van att inte ha det, haha. Den enda gången det dock kan vara lite jobbigt är när man hoppar.

 

Bild 1: Noémi med padden uppsuttet.

Bild 2: Padden på Ida, men min egna design av sidostycken då jag inte gillar originalet. :)

 

Som träns har jag ett rent nackstycke utan något plotter. Inget pannband, ingen käkrem, ingen nosdel. Bara ett rent nackstycke. Jag vet inte, men jag tycker less is more, och det där nackstycket har hängt med nästan sedan jag köpte Noémi, så det har blivit lite symboliskt, haha! Har funderat på att köpa något snyggt i barock-stil, men jag vet inte. Vet inte riktigt vad jag vill ha i så fall, och jag är ju egentligen inte i något behov av det just nu så. :) 

 

Bett. Många är väldigt nyfikna på mitt bett. Jag rider ju på stångbett för det mesta, men jag kan allt rida mina hästar på tränsbett också, oroa er inte! ;) Men som sagt vad, stångbett är det ni oftast (nästan alltid) ser mig rida på. Det är för att jag tycker om stängers funktioner, och det passar mina hästar. Jag har just nu en renässans-stång, som är ett rakt stångbett med långa skänklar. Det är dock utsmyckat, men trots att det är krökt så är det rakt. Det är ganska lätt, har men mundel med tungfrihet. Ja, det är ett vanligt stångbett, bara det att det har lite längre skänklar och är väldigt utsmyckat. Jag gillar stångbett då de har en längande effekt och ligger väldigt stilla i munnen. Ett sådant här bett är dock inte gjort för att ridas på med stöd. Bettet är bra designat och observera den rektangulära öppningen för sidostycket. Det gör att det inte roterar lika lätt i munnen, och gör det även mer stilla. Jag upplever det i alla fall så att det gör skillnad mot en rund öppning man finner på de flesta stänger. :)

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Mot Skåne...

2014-01-21 | 04:10:00 | Kategori: Allmänt

Hej på er! Klockan är fyra och jag äter frukost.. eum ja... jag kom självklart inte i säng i tid så jag känner mig som en hemsk zombie haha. Men, men! Nu bär det strax av ner till Skåne, och det ska bli rysligt spännande, även om jag är lite nervös, haha. ;)

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Intressant diskussion...

2014-01-20 | 18:31:00 | Kategori: Allmänt

Emil ringde mig efter att jag ridit Ida varpå vi började prata och diskutera dressyr. Han hade precis slutat skolan och lät något uppgiven och mentalt trött efter att ha ridit och tränat hästar på skolan. Han går som sagt på ridgymnasiet, men det är inte alltid enkelt att gå på ridgymnasium där modern ridning lärs ut, och GP-dressyren är det mest önskvärda som finns.

 

Vi hade en helt sjukt intressant diskussion om forskning och ökad trav, samt dressyrprogram och dommarna. Ska berätta lite för er senare, men först måste jag åka och handla mat och hämta ut en avecering med ett konto på högskolan så jag kan kolla föreläsningar. :)

 

Hörs snart!

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Spännande

2014-01-20 | 15:17:39 | Kategori: Allmänt

Imorgon beger jag mig söderut från Trollhättan redan klockan fem på morgonen. Målet är Alnarp i Lomma, mellan Lund och Malmö. Jag är rätt nervös eftersom jag ska åka så långt, men samtidigt ska det bli så sjukt roligt och spännande!

 

Jag har verkligen längtat efter att få börja den här kursen, och imorgon smäller det! Väntar även på alla böcker som jag beställt. Det var verkligen länge sedan jag var såhär peppad på att plugga. Egentligen älskar jag att studera och undersöka saker, men mycket av det dog när jag blev sjuk, men nu känns det som om det börjar komma tillbaka. Även om jag har en viss ångest inför resan och sådär... Men det kommer gå fint. Jag är resvan vid det här laget! :)

 

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

En snabb tanke

2014-01-20 | 13:27:13 | Kategori: Allmänt

Jag har aldrig förstått vad man ska med hjälptyglar till, och ju mer jag utbildat mig inom ridning och hästar, ju mer förstår jag det inte alls. Ju mer jag lär mig, ju mer plockar jag av saker och ting, och jag har nog aldrig haft så lite utrustning som idag.

 

Folk får använda vad för utrustning de vill, och det tänker jag inte säga något mot. Men det är bra om man vet varför man har det. Varför har man ett bett? Vad gör ett bett? Varför har jag det här bettet?

 

När jag växte upp så var tränsbett det snällaste någonsin, men om det nu är det bästa, varför tycker inte alla hästar om tränsbett? Hm.. När jag tänkte efter för ett par år sedan insåg jag att det inte går att bara dela upp bett i två högar: en snäll och en elak hög. De olika betten har olika funktioner, och det av en anledning. :)

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Att hitta insperation när man mår dåligt

2014-01-20 | 09:41:00 | Kategori: Allmänt

"Det jag beundrar med dig är att du ändå gör så mycket kreativt. Jag är egentligen kreativ men har tappat det totalt! Är du alltid sådär kreativ och syr etc och hur håller du motivationen uppe?"

 

Det här är en av frågorna kring det faktum att jag är sjuk. Först vill jag bara säga tack till alla jättefina kommentarer, och självklart kommer jag skreva mer om mental ohälsa. Sedan att höra att man är beundrad är helt, fantastiskt! Såklart!

 

Redan som liten var jag väldigt kreativ, och jag älskar att göra saker. Jag är lycklig när jag får göra saker, så som att måla, sy, snickra eller vad det nu kan vara. Det är skapandet i sig som jag älskar så. Men förstås tappade jag allt det här när jag blev sjuk. Jag slutade rita, jag slutade pyssla, jag slutade till och med sjunga i duschen. Jag fann inte insperation till något alls, och jag har fortfarande svårt att finna saker meningsfulla.

 

Idag har jag börjat få tillbaka mina egenskaper och plötsligt ser jag saker mycket ljusare. Jag ser lösningar och är allmänt mer optimistik. Men, jag jobbar varje dag med det, och jag har ofta skitdagar.

 

Här är de grejjer som jag hjälpt/hjälper mig mycket:

 

- En fungerande medicin som kunnat hjälpa min kropp att komma i balans igen.

- Att försöka tänka positivt och ha små mål hela tiden.

- Låta sig själv ha riktiga skitdagar!

- Men också tvinga sig själv att göra saker som man egentligen tycker om.

 

När jag vaknar så mår jag sällan bra, och förut tog det ungefär en timme för mig från att vakna till att kunna stå på benen. Nu kan jag gå upp nästan direkt, och mycket är tack vare medicinen som stabiliserat viktiga hormoner som gör oss pigga när vi vaknat, osv. Men jag är ingen morgonmänniska, still, så ofta känns allt ganska drygt på morgonen (förmiddagen, då jag fortfarande vaknar rätt sent...). Så jag har fasta rutiner då som känns bra. Nämligen att komma upp, ta medicin, gå ut med Silke, äta frukost, dricka apelsinjuice och dricka kaffe. Så, där har vi min morgon, haha!

 

Silke är glad på morgonen, och hennes enorma glädje gör det lite lättare att gå upp!

 

När jag gått igenom den proceduren känns världen lite bättre, och jag sätter mig och bloggar, åkter till stallet eller syr. Eller ja, jag gör det jag har lust med. Ibland sparkar jag igång mig lite och tänker att "NU GÖR JAG DET HÄR". Sedan hur länge är strunt samma, bara jag gör det så är det lugnt. Fem minuter eller två timmar, strunt samma.

 

För mig gällde det bara att komma igång med att göra kreativa saker igen. Och Emil hjälpte mig mycket med det. Vi kan sitta och sy medeltidskläder en hel dag, diskutera hästar och annat och bara vara. Genom det började jag tycka att det blev roligare igen, och jag kände mig meningsfull där och då.

 

Jag syr inte varje dag, och jag gör inte massor varje dag, men jag försöker göra något i alla fall. Som idag var jag och köpte spån till Noémi med min mamma innan vi åkte till stallet och sedan handlade.

 

Jag brukar alltid fråga mig själv nuförtiden vad som känns okej (lärde mig det typ förra månaden.....), och det känns väldigt bra. Vad känns okej att äta idag? Vad känns okej att göra idag? Vilken promenadsträcka med Silke känns okej idag? Ett tag förmådde jag inte att ta på mig jeans eller tighta byxor som inte var leggings. Så då hade jag mjuksbyxor, klänning eller leggings. Nu känns jeans helt okej igen!

 

Sedan så ligger jag ofta och tänker. Jag lyssnar på naturmusik och tänker på saker jag vill sy, hur jag ska träna mina hästar eller dylikt. Jag tänker på hur jag ska förklara saker, och allt sådant. Genom att tänka på det så känns det så mycket lättare att göra det sedan. Så jag kan gå och tänka på hur jag ska sy i flera dagar, och sedan sätter jag mig ner och bara syr. Framförallt på eftermiddagarna och kvällarna så syr jag väldigt gärna! Eller så sitter jag och broderar och detaljarbetar.

 

Att göra saker som inte kräver så mycket tanke är otroligt rogivande. Så att sy och pyssla har för mig blivit ett sätt att hantera min stress. Så istället för att känna stress för att jag inte orkar saker, så har jag vänt på det och motarbeta stressen genom att göra sakerna!

 

Man ska inte känna sig meningslös (hej, hej, jag har att inte känna mig det), bara för att man har en dålig dag och kanske inte orkar något. Gör det imorgon, det är okej. Sätt dig och mys och tänk på hur du ska göra det sedan när du gör det då! Då brukar jag lyckas få insperation! :)

 

I början är det jättesvårt att hitta insperation igen... men det kommer! Jag har bland annat en pinterest där jag samlar massa bilder som jag tycker om på klänningar, hästar, sadlar... allt. Det fick mig att slutligen börja vilja sy igen, varpå jag sakta men säkert (tog säkert ett halvår att gå från tanke till handling) började sy igen. :)

 

De dagar jag inte orkar rida, ja, då marktränar vi eller kanske tricktränar. Samma sak där, vad känns okej idag? Ofta ger hästarna mig så mycket energi att jag plötsligt ridit och tränat båda skruttarna! Och andra dagar, ja, då kanske vi bara myser! Ingen panik, god träning varar ändå. :)

Lämna en kommentar
6 Kommentarer

Hej hopp

2014-01-19 | 17:05:00 | Kategori: Allmänt

Idag står det verkligen still i mitt huvud. Jag kan inte komma på något att blogga om. Verkligen ingenting vettigt, alls. Min hjärna känns ungefär som sylt idag. Mosad...

 

Sådana dagar är det rätt skönt att bara ta en djup suck och bara kolla på dokumentärer och videoklipp. Just nu så sitter jag och kollar på en föreläsning av Dr. Heuschmann. Han är verkligen klok och bedriver forskning kring hur modern dressyr påverkar hästens kropp. Har ni inte hört talas om honom innan så tycker jag absolut att ni ska kolla upp honom. Han har även skrivit boken Tug of War: Classical Versus "Modern" Dressage.

 

 

Dr. Heuschmann visar en hästs biomekanik under longering bland annat. Klipp från filmen "If Horses Could Speak". 

 

När jag för första gången började läsa om Dr. Heuschmann:s forskning blev jag helt stum. Jag började ta mig en rejäl funderare över vad jag höll på med. Det fick mig verkligen att inse vad dressyr är. När Gerd, som han heter i förnamn, började berätta om biomekaniken fick jag ett intresse för det på riktigt, och när jag hittade tränare som lärde ut ridning med hänsyn tll biomekanik, ja, då jag jag ju ändå totalsåld. Allt började falla på plats för mig. Många verkar bli så sura när man börjar snacka om biomekanik (ex bröstkorgsrotation eller annat). Ungefär som att man ska ta sitt "jävla hokus-pokus" och dra. "Ska vi sluta rida helt och håller och släppa hästarna fria eller?!" Nej, vi ska inte sluta rida våra hästar, vi ska börja rida dem!

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Stress, ångest och depression...

2014-01-18 | 20:00:59 | Kategori: Allmänt

Jag vet inte hur många gånger jag suttit här och tänkt skriva om just det här. Jag har många utkast som jag skrivit, men jag har aldrig riktigt vågat publicera det. Det är ett så känsligt ämne. Och det känns känsligt för mig eftersom det är ganska tabulärt i samhället fortfarande. Ändå är det klassat som EU:s största hälsoproblem när det kommer till frisk för en förtidig död enligt världshälsoorginistationen, WHO.

 

Vi talar förstås om stress, ångest och depression - mental ohälsa. Man får inte må dåligt. Man ska vara lycklig, vara på topp och dansa genom livet. Ha sin rosa bubbla, vara snygg, ha projekt på G och ständigt vara framgångsrik. Jo men tjena.
 

 

Jag har varit sjuk sedan jag var ungefär 14-15 år, och det banade utför ganska fort. Jag stressade, hade en hemsk ångest, fick ofta panikångest och blev väldigt, väldigt deprimerad. Jag hade väldigt dålig självkänsla, hade ett självhat utan dess like och förtroendet på mig själv var väl sådär. Men det jag hatade mest av allt var min personlighet.

 

Jag var verkligen på botten, och jag önskade inte längre att vara i livet. Jag var så långt ner att jag inte kunde förstå hur jag någonsin skulle ta mig upp igen, och jag hade helt glömt bort hur det var att må bra. Jag var knappt medveten om det själv. I det här läget var hästarna det enda som betydde något för mig. Jag red extremt sällan, men jag borstade på dem och gjode en del ledövningar och sådär, men det var på sin höjd.

 

Att jag hade just Noémi och Surprise var viktigt, för jag är så otroligt rädd att Noémi ska bli en vandringshäst eller avlivad om jag säljer henne. Hon kan lätt tippa över och bli aggressiv, och i fel händer skulle hon kunna bli väldigt missförtådd. Så om jag inte fanns, vem skulle då ha henne? Det ansvaret fick mig att fortsätta. Känner ni igen det där? Djur är väldigt viktiga för oss, och min läkare håller starkt på hur viktigt det är att jag har stallet.

 

 

Till slut så lyckades min mamma övertala mig till att följa med till vårdcentralen, och det var där allt började vända. Jag var jätterädd, och trodde inte de skulle vilja hjälpa mig. Jag hade inget brutet ben eller någon hjärtinfarkt! Jag mådde bara lite dåligt... Men de har verkligen gett mig otrolig hjälp, och jag har en väldigt bra läkare idag.

 

Det här är tre år sedan nu, men jag kraschade verkligen när Surprise togs ifrån mig. Jag skrek och visste inte vad jag skulle ta mig till. Men jag hade fortfarande Noémi, och hon har alltid varit den bästa medicinen för mig.

 

Idag äter jag fortfarande medicin, och det är för att min kropp är i total obalans. Stress är ett väldigt starkt och viktigt hormon, och om kroppen inte får tid att återhämta sig från det så tar kroppen en hel del stryk. Jag kan skriva mer om vad som händer i kroppen i ett till inlägg om ni vill, för det är väldigt komplexa saker.

 

Av den anledningen är symtomen väldigt olika, och de blandas av kognitiva (det undermedvetna, väldigt enkelt förklarat), känslomässiga, beteenderelaterade och kroppsliga symtom. En del har en del problem, medan andra har helt andra. Det är individuellt. Jag har främst kognitiva, känslomässiga och kroppsliga symtom, men nästan inga beteendemässiga.

 

Jag har problem med mitt minne och har extremt svårt att koncentrera mig. Jag har inte ens kunnat läsa en vanlig bok eftersom jag inte kan ta mig till innehållet! Jag har väldigt ont i kroppen och jag har en väldigt onormal trötthet som förlamar kroppen. Det kallas ibland fatigue. Kortisolproduktionen i kroppen är störd, så jag är trött hela tiden. Jag har dock en medicin som motverkar detta, så nu är jag mer normal och kan vara vaken en hel dag. Underbart!

 

Jag måste jobba väldigt mycket med det här varje dag, och jag jobbar aktivt med att försöka förstå vad som stressar mig och varför. Jag jobbar mycket med hur jag tänker på saker, och framförallt låter jag saker ta tid. Jag sätter upp små mål som känns okej varje dag. Det kan vara så enkelt som att "idag ska jag åka till stallet, och så ska jag läsa lite i den där boken".

 

Det viktigaste när man mår dåligt och är/håller på att bli sjuk är att ta kontroll över sina tankar. Man kan alltid tänka på två sätt. Antingen tänker man positivt att "det här klarar jag", eller så kan man tänka negativt "jag klarar inte det här". Det handlar om hur man ser på saker och ting.

 

Om du har himmlen framför dig med några moln kan du antingen se hur blå den är idag, eller så ser du alla moln som är på himmlen idag. Det gäller att börja se hur blå den är, istället för hur grå molnen är.

 

Det är också viktigt att göra något som känns lite meningsfullt varje dag och ha rutiner som man stöttar sig mot. För mig är det väldigt mysigt med att få dricka apelsinjuice eller kaffe på morgonen, och för mig är det viktigt. Inte för att det är just kaffe eller jucie, utan för att det är en rutin att se fram emot.

 

Inlägget börjar bli väldigt långt nu, ska jag väljer att sätta punkt här. Jag har hur mycket som helst att säga om ämnet, verkligen. Men det ska inte bli en roman att läsa i bara ett inlägg, haha.

 

Men man kan summera det såhär: stress, ångest och depression är inte att leka med, så se till att unna dig själv stunder att varva ner. Gör saker som känns okej och meningsfullt, och tänk efter: vad stressar dig? Vad är jobbigt? Vad får dig att må dåligt? Vad kan du göra åt det? Och var inte rädda för att söka hjälp. :)

 

 

Jag antecknar allt jag vill komma ihåg både i plugg och hemma. På så vis behöver jag inte få panik över att jag har svårt att minnas saker. Mitt minne kommer också och går. Ibland mins jag allt jättebra, ibland kan jag inte ens komma på vilken dag det är. :) Det är dock inget att få panik över, för minnet kommer komma tillbaka! Ibland är det väldigt pinsamt dock...

Lämna en kommentar
12 Kommentarer

Ridkjolen på hästryggen!

2014-01-18 | 18:19:00 | Kategori: Allmänt

 

Den satt som en smäck, låg fint i alla gångarter, och var hur go som helst!

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Jag är inte förvånad...

2014-01-18 | 17:21:00 | Kategori: Allmänt

Ett inlägg jag verkligen tycker att ni ska ta er tiden att läsa är Jakobs inlägg om träningsmetoder som faktiskt förekommer, även högre upp i herarkin. För folk kan förneka det hur mycket de vill, men det är tyvärr så det är, hemska träningsmetoder förekommer. Även i kretsar som folk anser seriösa och ser upp till.

 

Ens första tanke är kanske "hur kan detta accepteras?!", och jo, det är klart man tänker så. Men egentligen, är det så konstigt att det förekommer? Jag är inte förvånad över det med dagens syn på hästar generellt.

 

Det handlar vad som är fel, och vad som ses som fel. När är det ens fel? Att dra i hästens mun kan ju anses som fel, men är det fel att dra ner den med diverse hjälpmedel som graman om man är ute och galopperar på ett gärde och hästen är het? Svaren kommer vara väldigt olika beroende på vem du frågar.

 

Står du i ett stall där de flesta rider med graman kommer du med större sannolikhet svara att "ja, det är okej", än om du stod med människor som inte ägde någon graman. Det handlar om hur vi människor är, och hur vi fungerar. Vi påverkas av andra i allra högsta grad, och om någon vi ser upp till gör något kommer vi med stor sannolikhet stötta det. Om någon vi inte tycker lika mycket om skulle göra samma sak, så är det inte alls säkert vi skulle stötta det. Det är ganska troligt att vi skulle rata det faktiskt.

 

Så är man bland människor som använder sig av träningsmetoder som Jakob skriver om, ja, då har man med större sannolikhet acceptans för dem. Jag lär säkert ha större acceptans för långa stångbett än många andra (eller det vet jag att jag har...), och det är ju för att jag är van vid stångbett. Samma princip.

 

Jag tror det är viktigt att förstå att alla kan göra fel, men det är hur man väljer att gå vidare som spelar roll. Läs Jakobs inlägg. Det är så otroligt klokt och bra. Sedan så...

 

Vill jag bara säga en sak, go Jakob och Naiomi!

De är grymma förebilder, och framförallt sätter de en helt ny nivå i tävlingsvärlden!

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Noémi brunstar...

2014-01-18 | 16:41:14 | Kategori: Allmänt

 

Nej, det behövs verkligen inte sägas mer! Noémi har börjat brunsta och ja, hon har ibland lite svårt att få pli på sina känslor då. Inte så konstigt dock, vem kan inte ha problem med det ibland? Dock så var Noémi överlycklig över att se mig idag, och kom direkt till grinden och väntade på mig. Så så sett så var hon verkligen glad och go idag, men jag missade en liten vibb som satte humöret ur spel.

 

Noémi hade bjudning till en "fältritt" (dvs. hoppa upp och ner för lite kullar och grenar som en mini-mini fältritt), men jag tänkte att "nej, vi tar det en annan dag". Det var väldigt dumt, för hade jag spelat på det hade vi antagligen kunnat hantera de hormonella känningarna bättre. Men mamma var med och skulle fota, så "vi skulle ju rida dressyr"... Gud så dum man är ibland! Men samtidigt så kanske det skulle blivit föööör roligt om vi gjorde något annat, så det blivit helt fel ändå. Det vet man ju aldrig innan med den damen...

 

I alla fall, visst gick det, men hon hade ingen bjudning eller något intresse i vårt arbete, så jag red ut på gärdet istället. Hon fann lite mer intresse, men inte mycket. Först gick det bra, men hon körde på och bockade lite, men körde på däremellan och vi hittade bra balans stuntals gånger.

 

Men bättre än så blev det aldrig. Vi motarbetade varandra samtidigt som vi försökte finna varandra, men båda blev mest frusterade efter som båda verkligen ville något tillsammans. Till sist blev det en hel del bock såklart när känslorna svallade över för Noémi, men det var okej.

Jag vet inte om jag ska låta henne stå någon dag eller två tills det värsta av känslosvallet lagt sig, eller om vi ska köra på ändå, men med noll krav. Vi får se vad magkänslan säger, men jag har två skimmlar som hetsar varandra och brunstar som få ute i hagen just nu, haha!

 

Noémi hade nog velat köra på det här i snön istället!

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Ut till stallet!

2014-01-18 | 14:15:43 | Kategori: Allmänt

Solen skiner på första gången på länge och snön glittrar helt sagolikt. Idag åker helt klart kameran med! Hoppas på lite nya ridbilder till bloggen. Wiiiihoooo! Vi hör sedan!

 

Har ni också en underbar vinterdag?

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Det visste ni inte!

2014-01-18 | 09:06:00 | Kategori: Allmänt

- Noémi kom till Sverige som en bröllopspresent.

 

- Noémi är även bokad att bära en tjej till sitt framtida bröllop.

 

- Jag älskar fjordhästar! Även russ, shettisar osv.

 

- Jag har skött och haft ansvar för hästen Filur Horsdal, och även fått rida på honom en gång. :) Då insåg jag hur mycket jag har att lära, och hur extremt svårt det är att rida. Han gav mig en upplevelse som har varit väldigt, väldigt viktig för mig!

 

- Jag började rida på stångbett när jag var 12 år.

 

- Jag har tränat en Pluto-lippizzianare. Jättesöt häst, men vi hade inte riktigt pengarna till den hästen, men sedan träffade jag Noémi. :)

 

- Jag har fått erbjudande om att rida och utbilda den så otroligt fina hingsten Tristan du Nord. Önskar så jag hade eget stall så jag kunde ta emot hästar! Men det kommer i framtiden. Just nu har jag fullt upp med två. :)

 

- Jag kan kasta lasso och ska visst vara duktig enligt en fransk cowboy, men det är verkligen sjukt svårt!

 

- Jag tycker inte om vårt konsumtionssamhälle.

 

- Jag är självlärd i konst och sömnad (bortsett från slöjden i skolan).

 

- Jag har kämpat mot en svår deprisson, stress, ångest, panikångest och sådan stressrelaterad ohälsa. Idag har jag fysiska men av det, men jobbar på att bli helt återställd. Det är dock en lång väg att vandra.

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Ni är bääääst!

2014-01-17 | 20:04:07 | Kategori: Allmänt

Det bästa med att blogga är ni som läser, och alla era kommentarer. Det finns verkligen inget bättre än när man loggar in och det finns massor av nya kommentarer från er. Det är alltid lika roligt att läsa det ni skriver, och få en uppfattning om vilka ni är!

 

 

När jag läste den här kommentaren började jag nästan gråta. Wow. Om det är något som man verkligen vill när man får sådana här fina kommentarer så är det ju att fortsätta på samma spår och bli ännu bättre. Tack! Verkligen, tack!

 

 

Ni får mig att våga drömma om att kunna jobba

lite mer seriöst med hästar en dag! :)

 

 

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Medeltidsklänningen tar form!

2014-01-17 | 19:43:03 | Kategori: Syateljén

Idag har jag haft en sådan där... oinspirerande dag! Jag har inte bloggat om något vettigt över huvudtaget, och gav upp tidigare idag och åkte till stallet för att rensa tankarna istället.

 

Nu på kvällen har jag istället suttit i syateljen och sytt och grejat, och kolla, klänningen börjar ta form! Det är ärmar och siddelarna i kjolen kvar, och sedan är det dags att börja detaljarbeta den! Detaljerna är roligast, förstås, hehehehe.

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Utvecklingsbilder

2014-01-17 | 15:35:55 | Kategori: Allmänt

En himla fin grej med att blogga är att man jämt filmar och fotar hästarna och på så vis kan se utveckligen. Båda mina hästar och jag har genomgått en jättestor utveckling det sista, men det är nog på Ida det syns allra mest. I början var hon en mycket surare individ som vände taggarna utåt direkt. Så är det inte nu. Nu krävs det rätt mycket för att hon ska vända mig ryggen, och istället har hon utvecklats både fysiskt och psykiskt.

 

Hon är ju himla fint byggd, så hon har verkligen redan byggt en fantastisk överlinje och muskulatur överlag. Jag blir så himla glad av att se hur fin och stolt hållning hon fått. Ser nästan inte ut som samma häst... Hennes björnpäls gör ju dock sitt, haha! Ponnypäls <3

 

Två mobilbilder på Ida från igår!

 

Och så en gammal bild från sensommaren då jag för första gången tränade henne!

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Att sy sina egna saker

2014-01-17 | 12:05:50 | Kategori: Allmänt

Igår satt jag och Emil och brainstormade massa medeltidskläder. Det finns ju verkligen hur mycket roligt som helst att sy! Och sådana hantverk sedan! Jag kan lätt sitta och sittra mig blind inne på Pinterest och spara ner oändligt många bilder på klänningar och andra kläder som jag blir förälskad i.

 

Samtidigt har jag tänkt en hel del på det. Kläder man syr själv får man verkligen en speciell kärlek till. Det blir inte alls det här slit och släng efter modet. Ett plagg som man gjort för hand och verkligen lagt sin själ i kastar man bara inte bort. Man gör det bara inte.

 

Så, jag har tänkt ganska mycket på det, och kommit fram till att jag helst skulle vilja börja sy mestadelen av alla mina kläder. Att sy kläder är lite träning, men när man väl börjat och lärt sig knepen så är det inte så knixigt egentligen. Sedan är det ju hur roligt som helst att sy och designa själv! Man får allt exakt som man vill ha det, och det är bara fantasin som sätter gränser.

 

Dessutom så har jag lite svårt för vårt konsumtionssamhälle. När jag ser alla slit och släng-grejjer får jag lite ont i magen ibland när jag tänker på hur illa det är. Det är ju trots allt så att vi lever i ett extremt konsumtionssamhälle och rent ut sagt spyr ut avfall. Lycka bygger på att äga materiella ting. Och för varje lass användbara produkter är det runt 30 lass avfall, eller vad det nu är (någon som vet siffran?). Oavsett siffran så är det hemska proportioner. Helst vill man ju slå för öronen och blunda, men det kommer inte sluta bra. 

 

Jag låter väl kanske som världens tråkigaste människa, men sedan jag slutade shoppa kläder till mig och hästen så har jag faktiskt blivit mindre stressad.

 

Såklart kan jag inte sy allt själv, men mycket kan man göra. Och jag är så sugen på att börja göra saker och ting själv! Sy alla mina klänningar istället för att köpa till exempel! Jag har klänningar nästan alltid nämligen, haha. Det eller skjorta och militärbyxor. Jag vet inte riktigt vad för stil jag har egentligen, haha.

 

En av mina favoritklänningar. :)

 

Lämna en kommentar
6 Kommentarer

Vilken dag...

2014-01-16 | 18:19:00 | Kategori: Allmänt

Känns som allt jag gjort idag har blivit totalfel. Först så shabblade jag till det med en anmälning på internet som ni vet, sedan fick sitta och vänta hur länge som helst på vårdcentralen eftersom patienten innan mig drog ut på tiden. Väl hemma igen spillde jag ut kaffet. Yeehaa!

 

I stallet gick det fint i alla fall! Jag red Ida och därefter Noémi. Självklart åkte jag av Noémi en gång innan vi fick pli på oss och vi kunde jobba. Men, sedan, när jag körde hem började jag plötsligt blöda näsblod, och jag fick verkligen inte stopp på det! Det fanns inget papper i bilen, men efter lite om och men fick jag tag på en handduk att försöka hejda näsblodet med.

 

Suck... nu kan det väl ändå inte bli mer fel...? Känner mig så himla klantig!

 

Däremot har dagen bärt med sig en hel del bra saker också. Ida gick bra (stel i vänste bak, men det gick att jobba fram det en hel del!), och Noémi var också fin, när vi väl fick pli på saken då. ;) Dessutom har jag fått brainstorma affärsidéer vilket varit jätteroligt! :)

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Det där extra

2014-01-16 | 15:32:40 | Kategori: Allmänt

Något jag verkligen kan sakna ibland är uppvisningar. Klä upp sig och hästen och rida ett eget program till musik. På så vis förstår jag verkligen dem som tävlar, för det är så himla roligt att göra saker som inte hör till vardagen med sin häst!  Sedan om det är tävling, uppvisning eller något helt annat spelar ju ingen roll, men det är ju den här känslan av att verkligen göra något extra roligt tillsammans som är så himla fin!

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Smart ass

2014-01-16 | 11:10:26 | Kategori: Allmänt

Ibland blir jag så trött på mig själv, haha... Hade missat att klicka i något på universitetets hemsida, varpå de inte skickat mina inloggningsuppgifter, varpå jag fattade iiiingenting. Så typiskt mig att blanda ihop sådant där! Men alla universitet har jag märkt har väldigt olika system, och eftersom jag läser på olika blir jag lite förvirrad.

 

Jag har inte riktigt kommit in i högskolelivet ännu känner jag. Får lite smått panik av alla konstiga system man ska fatta, och man ska klicka sig hit och dit, och dit och dit. Men, men, man lär sig väl! Sedan när man väl kommit in i systemen så brukar det ju fungera fint!

 

Nu ska jag dricka kaffe, försöka äta lite frukost innan jag ska iväg till vårdcentralen. :)

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Önskeinlägg: Biomekanik och ganaschfrihet

2014-01-15 | 20:43:32 | Kategori: Allmänt

 

Det är en riktigt intressant fråga, och även om jag mest spekulerar nu så tror jag inte det är ett problem om man utbildar sin häst biomekaniskt. Jag tjatar ofta om begreppet biomekanik, men det förklarar så mycket. En hästkropp är otroligt utformad, och naturligt har kroppen ett röreslemönster, samt funktioner som gör hästen till ett fascinerande djur. Egentligen, tänk på det, hur fantastisk är inte kroppen? Evolutionen har inte bara utvecklat skelett och muskler och så komplexa ting som ögon och andra organ - utan även en kropp perfekt anpassad för en specifik uppgift. I hästens fall är det att kunna fly, och effektivt kunna beta gräs för att tillgodogöra sig mat på stäppen. 

 

För att allt ska fungera så kan man jämföra kroppen med ett urverk: ett system med massor av fina kugghjul, och som mekansikt drivs i en enhet när allt synkroniseras. Det kallas som sagt mekanik, och när det kommer till djurs kroppar kallas det då biomekanik. Kugghjulen byts ut mot muskler, men man kan tänka på det på ungefär samma sätt.

 

Nåväl, nu när vi förstår principen med biomekanik så är det också lättare att förstå varför vi rider hästar i form och vad vi vill uppnå det (och ja, jag kommer till ganaschfrihet snart, haha!). Hästen har en naturlig balans för sin viktfördelning som evolutionen noggrant utvecklat med hästen som art. Det är ett vinnande koncept som får kroppen att fungera så bra som det går, men när vi sätter oss på hästen så rubbas balansen. Hästen, som redan naturligt bär mer vikt på bogen får vår vikt fördelad där med. Biomekaniken fungerar då inte längre fördelaktigt. Och det är här formgivning av hästen kommer in! Genom att skola hästens bakben och lära den att föra bak en del vikt och bära mer på bakbenen så skapar vi en artificiell (konstgjord) balans som efterliknar den naturliga. Biomekaniken får återigen chans att fungera fördelaktigt, trots att hästen bär en annan varselse med tyngd på sin rygg. Problem solved!

 

Om hästen får svårt att andas under ridpasset så är det en indikator (som jag ser det), på att något inte är på plats. Alla kugghjul matchar inte, och man är kanske på fel spår. En häst som är biomekaniskt tränad att skapa en artificiell balans av sin viktfördelning får förstås inte svårt att andas, eftersom det inte vore så bra för hästen att ha andningssvårigheter i ett naturligt rörelsemönster.

 

En häst som lutar bak sin vikt får en överlinje, och form, som det kallas. Den höjer sin rygg i och med att bakbenen kommer under och magmusklerna lyfter ryggen i sitt arbete, precis som i sit-ups. Hästen får en välmusklad överlinje som resultat och en slapp underhals, varpå ganaschen får plats och luftvägarna frigörs. En häst med kort och grov hals får förstås en kortare överlinje, varpå dess nosrygg kan hamna framför lodplanet i dess naturliga form. Men de alldra flesta hästar hamnar i lodplan.

 

Rids hästen med rygglyft och den inte får lära sig att succesivt förflytta sin vikt bakåt, blir kvar på bogen och bygger då lätt underhals. Det är väldigt vanligt, och om man då tränar hästen att gå i lod och samtidigt låter underhalsen bestå kommer den eventuellt vara ivägen för hästens luftvägar om man kräver att hästen går i lod och "form".

 

 

På dessa bilder ser ni vad jag menar. Ser ni hur den övre hästen ligger på bogen? Tar man då upp huvudet kommer det bli trångt för den. Det fungerar ju dock om man har en häst med tunn hals, men har man en grov häst så kan det bli problematiskt. Det är ju förstås illa oavsett, men problemen blir mer påtagande om man har en grov häst.

 

Observera dock, att många hästar som kröker på halsen och ser ut att ha "överlinje", lätt kan ha en stark underhals, men att den inte är så framhävd av hästens extriör. Underhalsen skall vara slapp, inte spänd. :) Hästen ska inte heller hänga sig i handen, förstås, och du ska inte heller hålla upp den eller ha tyngd i din hand. Då blir du dess "femte ben".

 

Har man en häst som har medfött lite ganaschfihet och kort hals, ja, då blir det svårare att utbilda hästen. Men som sagt, dressyr handlar inte om den perfakra formen à la någon dressyrbild, utan om att uppnå en hållbar häst! Hur den mest ideala formen ser ut är beroende på varje individ. Glöm inte det. :)

 

För att få ganaschfrihet får man sänka huvudet. Så upplever du att luftrör och matstrupen har för lite utrymme och därigenom kläms, sänk huvudet!

 

Här ser ni vad jag menar med att att en biomekansikt riden häst får ganaschfrihet. Längs halsen kommer det naturligt bli plats för luftstrupen, medan det blir mindre plats om hästens hals komprimeras. Känner ni igen formgivningen till höger? Synen är ganska vanlig, och det kan se "ganska bra ut", men ser man lite närmare så ser man att halsen ofta är komprimerad, hästen har bildat underhals och går med vikt på bogen - den har alltså inte fått förklarat för sig att den behöver lägga vikten bakåt. :) Ser man till vänster ser man en längd och stark överlinje, samtidigt, lägg märke till att dess bog är "luftigare" och fri. Hästen till vänster går alltså med bogfrihet då den bär sig bakifrån, och inte framifrån - som hästen till höger.

 

Noémi har en grov hals och ganska mycket överlinje nu (och mer kommer det bli antar jag...), men har inga problem med ganaschfriheten. Hon har en lös och ledig underhals och syresätter sig väldigt väl. Även i samling fungerar det fint, så jag tror inte heller hon kommer få några problem framöver heller eftersom hon börjar närma sig lite högre skolor nu. Bara jag som behöver lite spark i baken för att ta henne vidare, haha. ;) Men håller man inte i hästens mun och "bär den" så kommer den ju placera huvudet där det är bekvämt, och då kan den ju förstås också andas. :)

 

Så, det här är mina tankar! Vad är era?

Lämna en kommentar
5 Kommentarer

Häst-häst-häst-häst, och hästplugg!

2014-01-15 | 18:16:00 | Kategori: Allmänt

När jag anmälde mig till kurser i höstas anmälde jag mig till främst biomedicin, men även lite kvantfysik och sådant... men det slutade med att jag bara valde hästkurserna jag sökt. Jag tycker naturvetenskap är jääätteroligt, men jag vet inte hur mycket jag verkligen brinner för det. Hästar vet jag att jag brinner för.

 

Det är två kurser. En handlar om företagande med hästar och jag är sååå himla taggad! Jag är verkligen hur pepp som helst, och ju mer tiden går... ja, desto mer intresserad blir jag av att bli entreprenör!

 

Här är schemat för företagskursen, och visst verkar det intressant? Jag är i alla fall smått lyrisk. Hoppas verkligen att kursen är lika bra som jag tror. Man vet ju aldrig, men det verkar lovande i alla fall. :) Kommer dock bli tight med först havängsresa med Noémi och sedan direkt till Alnarp med intensivdagar, haha. Men, nu när andra valt att satsa på mig, då känns det lika bra att köra på, hårt!

 

 

Lämna en kommentar
8 Kommentarer

Era önskeinlägg!

2014-01-15 | 17:58:43 | Kategori: Allmänt

Det senaste har jag fått in en hel del önskeinlägg, vilket är så himla roligt! Fortsätt med det! Jag försöker beta av ämnena så effektivt jag kan, och ni ger mig så himla intressanta inlägg att skriva!

 

Visst var hon fantastiskt fin, Surprise? Verkligen en sagohäst...

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Första reaktionenerna...

2014-01-15 | 16:33:49 | Kategori: Allmänt

Mammas första reaktion på min och Noémis ritt idag var "tack och lov att jag var hemma och inte såg det där...!", och Emils reaktion var "kommer nog råka lasta in fel häst till nästa tävling!". Haha, det var kanske inte kärlek vid första ögonkastet mellan Emil och Noémi, men det börjar ta sig! Båda är ju riktigt sugna på att rida och slåss, så jag har en känsla av att några kommer passa bra tillsammans i en viss genre... ;)

 

Silkes första reaktion på snön var dock "tjohoooo, det bästa som finns!!!!", och sedan försvann hon.

 

Haha, hon ser inte klok ut! Lilla Silkesmasken! <3

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Jag var inte så himla kaxig...

2014-01-15 | 15:47:00 | Kategori: Allmänt

Hej på er! När jag vaknade i morse var verkligen värden vit, och det var sagolikt att vara ute på promenad med Silke. Hon fick hoppa fram mellan drivorna, haha. Snö är verkligen det bästa som finns enligt henne, och eum... hon är inte ensam om att tycka det...

 

Jag åkte ut till stallet tidigt för att ta ut Noémi snön, vilket minst sagt var uppskattat. Hon var totalt lyrisk, och det blev inte mycket skrittade på den hästen inte... Jag red ut på det gamla sommarbetet, och det dröjde inte länge innan hon slog ut i en stor trav, vilket blev galopp, vilket blev rodeo. Jag fick lagt ner henne och gjort halt, varpå jag funderade över hur jag skulle göra. Jag skulle aldrig kunna ta mig tillbaka i skritt... inte en chans. Men kunde jag lyckas sitta kvar i galopp då? Well, vi får väl se...!, tänkte jag.

 

 

 

Noémi drog. Först var det ett bocksprång, som blev två, som blev tre, som blev oändlig många. Det var som att hoppa kombinationer i all oändlighet. Eftergift, följsamhet, mark, eftergift, följsamhet, mark. En gång i tiden var jag ju en liten hoppryttare, och på något sätt har de ränderna aldrig gått ur kroppen. De där sprången sitter kvar, och gud vad jag älskade det. Jag mindes vad Igor sagt, "äsch, det är bara att gasa", and so I did. Jag gasade.

 

Vi närmade oss en stor kulle med massor av sly. Hon har sällan velat gå upp på den innan, men nu laddade hon och i två stora språng kastade hon sig upp på kullen mellan allt sly. Hon stannade upp en sekund innan hon kastade sig ner i ett stor nerhopp på andra sidan och landade i snön och gled lite. Det skrämde henne dock inte, utan istället blev det ett par glädjesprång efter det. Sedan gick det fort. FORT.

 

 

Bilder från Christine Aymes. Camarguehästar är kända för sin enorma styrka och uthållighet, och är uppskattade för sin kapacitet för boskap och terräng!

 

Få verkar tro mig när jag säger att Noémi är snabb. En liten ponny som haft handbromsen i hela livet, skulle hon vara snabb?! Jo, tro det eller ej, men hon har dragit förbi stora fullblod i full galopp. Hon behöver bara en anledning, och har hon det, då jävlar. Har hon bara suget så gör hon vad som helst.

 

Jag fick verkligen inte stopp, och utan stigbyglar och bettlöst, ja, då var det bara att hålla i sig och försöka hålla henne bort från äppelträdgården. För om det är roligt att galopper på ett öppet gärde, oh, då ska ni veta hur roligt det är att dra in mellan träd och sly efteråt! Jag skrek som en stucken gris jag. Det var så mycket känslor som behövde ut, haha! Men det var så skönt! Det var verkligen helt underbart att känna fartvinden, känna hur Noémis kropp verkligen drog under mig samtidigt som hon balanserade upp mig för att jag skulle vara kvar eftersom jag bara hade padden.

 

Väl hemma på gården fick jag stopp och gud så jag skrattade. Noémi ställde sig stolt och frustade stort och jag skrattade så mycket så jag la mig över halsen på henne. Hjälp! Så mycket spänningar som släppte!

 

Efteråt tänkte jag att vi skrittar grusvägen runt gården, ner till båtverkstaden (det är ett båtbyggeri bakom), men efter svängen runt gården drog Noémi. Jag fick lite panik eftersom jag vet att det är halt där det är nyplogat och inte grusat, men hon drog bara värre och ännu snabbare nu när det inte var någon snö. Till sist fick jag stopp vid båtarna och jag hoppade av eftersom padden börjat rulla eftersom jag inte spänner åt sadelgjorden överdrivet. Så då tänkte jag att jag skrittar av för hand, för då lugnar hon sig. Båtarna stod dock extremt tätt med små stigar emellan, men Noémi är så van med trånga utrymmen så vi klämde oss igenom och skrittade hem. Haha, jössös så roligt vi hade.

 

Efteråt stod hon med sitt huvud i min famn, jag borrade ner mitt ansikte i hennes pannlugg och kände bara att, fyfan vad jag älskar min häst! Hon har verkligen alla förutsättningar att göra vad som helst, fina, fina häst!

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Direkt från syateljen

2014-01-14 | 19:13:00 | Kategori: Syateljén

Prototypen till ridkjolen är klar nu, och såhär ser det ut! Ska bli en knapp där fram bara också, men sedan är det klart. Allt blev precis som jag tänkt, tjoho! Nu ska jag bara provrida den någon dag innan jag köper ylletyg. Blir det bra kommer jag kunna sy upp till andra också. :)

 

Så, såhär kommer den se ut. Den är delad fram och bak så den faller jämt över ens ben när man rider. När man står och går syns det knappt att den är delad då den är sydd så att den ska se ut som en hel kjol då. :) Den är lätt att bara knäppa på över ridbyxorna innan man rider och kommer även vara perfekt att gå runt i i stallet så man slipper frysa. Åh, ser så fram emot att gå klar det första exemplaret nu så man slipper buffliga termobyxor som suger att rida i!

 

 

Vad tycker ni? Skulle ni vilja ha en funktionell kjol i vinter? Måste ju säga att en yllekjol är nåååågot snyggare än de här nya produkterna som görs reklam för överallt. Eller vad säger ni? ;)

Lämna en kommentar
9 Kommentarer

Ibland är det svårt att förstå sin häst

2014-01-14 | 17:24:18 | Kategori: Allmänt

Jag vaknade på lite fel sida av sängen idag, och Noémi var ungefär på samma nivå. Eller egentligen var båda ganska glada eftersom det snöade och var rätt mysigt ute. Egentligen var allt bra, men det var något som verkligen pågade Noémi. Hon försökte verkligen förklara för mig, men först fattade jag verkligen inte.

 

Det är så svårt att förstå varandra ibland, men tack och lov har jag och Noémi kommit över det där stadiet "men fatta vad jag säger, din ärthjärna!!!", och istället kan vi stå länge och försöka göra oss förstådda genom kroppsspråk och känslor. Hon gav mig en sådan menand blick och väntade på respons, men jag förstod inte. Jössös, så frusterande det var! Här stod min häst och försökte säga något till mig, men jag fattade inte!

 

Hon menade på hovarna, men hon var inte öm. Det var något med att gå, så långt fattade jag. Det är jätteknöggligt i hagen verkligen, men det går ju att gå. De andra hästarna går utan jätteproblem, men Noémi ville inte alls gå. Jag hämtade hovkratsen för att se om hon hade fått någon sten i hoven, men de var helt rena. Först när jag lyfte dem blev hon glad, men när hon upptäckte att jag bara kratsade dem var det inte lika intressant längre. Först efter en stund förstod jag hennes dilemma: marken är knögglig, och därför kunde hon inte ta sig till ingången. Hon tog ett par steg och nästan som en teaterkonst snubblade till ordentligt.

 

Det är ju inte alls knöggligt mer än vid delen närmast ingången, men Noémi kunde verkligen inte ta sig över marken... Hon fick verkligen ångest över det, och det blev bara värre när jag lockade lite på henne. Hon ville så gärna komma, och försökte gå lite, men stannade fort. Ida kom glatt fram utan problem alls och kunde tänka sig att följa med in, haha. Det fick Noémi att ta några steg utan problem alls.

 

Hon ville att jag skulle fixa hagen så hon kunde gå utan problem, och jag tror mycket ligger mentalt från förr. Hon har råkat ut för lite ledsamma saker kring hovar och verkning, så det sitter säkert kvar, samtidigt som hon ett så stort mindervärdskomplex.

 

Men nu har det snöat hela dagen, så imorgon är det förhoppningsvis mjukt i hela hagen! Jag hoppas verkligen det, så kan hon få komma så vi kan rida ut och leka som hon så gärna vill. Hoppa över lite pinnar och buskar.

 

Observera dock att lilla drama-hästen kan trava och galoppera i sly utan problem, haha. Gah, det är så himla mycket mentalt hela tiden med Noémi, och ibland är det så svårt att förstå henne. Men vi har ju lärt oss att kommunicera riktigt bra och lilla vit! :)

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Förbättra din sits i fyra enkla steg!

2014-01-14 | 09:31:00 | Kategori: Alex ridhandbok

Som ni vet sitstränar jag väldigt mycket just nu, och har utvecklat ett eget sätt tillsammans med det jag lärt mig av tränare att skapa en bättre, mer harmonisk och stabil sits! Från början hade jag en riktigt usel sits, men idag har jag tillsammans med tränare och senare själv verkligen utvecklat min sits! Från att inte kunna sitta barbacka i trav till att kunna lungt sitta kvar i de flesta krumbukter barbacka är för mig fantastiskt!

 

1. Bli medveten!

Steg ett är att bli medveten om sig själv, både mentalt och fysiskt. Ställ dig frågor så som hur du andas och hur du känner dig i kroppen. En bra sits är detsamma som en avspänd sits, alla gånger! Bli medveten om hur du kan kommunicera med ditt bäcken och dina ben, armar och händer. Vart har du din tyngdpunkt? Spänner du dig för att sitta lodrätt? Ditt första steg till en bättre sits är att bli medveten om den!

 

2. Våga utmana dig själv!

Nästa steg är att ta tag i de problem du upptäckt i din sits! När du inte spänner dig, hamnar du i stolsits då, eller kanske blir du en stor säck potatis? Oavsett vad som händer är den där potatissäcken som avslappnat följer hästen mer bekväm att bära än en stel pinne som motarbetar. Så våga utmana dig själv och gå emot alla ideal om hur det ska se ut! Och våga utmana dig själv och utforksa din numera medvetna sits!

 

3. Följ hästen!

Nu när du kommit såhär långt och börjat lära dig att känna din egna sits, ja, då är det dags att börja utforksa hästens kropp. Hur känns det att sitta på den? Hur känns steget? Hur känns trav och galopp? Hur känns hästens mun? Kan du känna hur hästens bett känns i din mun? Applicera din medvetenhet i din ridning med hästen och känn när hästen lyfter sina ben och känn efter hur de olika musklerna rör sig. Känn det i din kropp!

 

4. Stabilisera dig själv!

Nu när du är medveten och närvarande i din ridning och sits är det dags att börja stabilisera dig själv så du slutligen uppnår fullständig balans, och därmed hamnar lodrätt över hästen. Det är nu oerhört viktigt att du verkligen tagit dig tid med alla steg, för det är först då du verkligen uppnår resultat. Det är viktigt att du alltid kan slappna av och ha din tyngdpunkt i magen och inte bröstet, samtidigt som du kan kommunicera med och känna både din och hästens kropp. Då är det dags att börja känna hur du kan placera dina höfter lodrätt över dina höftben och avslappnat kan känna mark under dina fötter. Hitta en tanke som får din kropp att förstå hur den avslappnat skall få en bra hållning.

 

Man kan tvinga sin sits till att bli lodrätt, men du kan inte tvinga din sits till att bli bra, det måste du jobba fram! En spänd lodrätt sits är heller ingen bra stis. Kom ihåg att följsamhet och harmoni alltid går före allt som kallas lodrätt. Den lodrätta sitsen är ett resultat av god träning, men är inte i sig det som gör din sits stabil, balanserad och bra! :)

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Trött och frusterad över att inte bli sedd

2014-01-14 | 00:21:49 | Kategori: Allmänt

Satte precis bland de sista sömmarna i min prototyp för min egna design av ridkjol. Eller ja, den ser ju ut som en ridkjol gör, men jag har gjort mönstret själv då. Ska bara sy en linning och sätta dit en knapp så är den klar! Gjorde den i vitt bomullstyg jag hade över som jag tänkte ha under min ljusa klänning sedan om den blir som jag tänkt. Men det verkar så.

 

Så nu på kvällskvisten, eller ja, nattkvisten kanske man ska säga satt jag och läste lite bloggar. Det har hänt många gånger innan, men nu än en gång, att jag läst om vilken negativ syn folk ofta har om akademisk ridkonst. Eller rättare sagt, om dess utförare! Jag blir så trött och frusterad. Här har jag hela tiden försökt göra mig hörd med orden "det spelar ingen roll vad du rider, det spelar roll hur du rider" och får en stämpel rakt i pannan. "Du håller på med akademisk ridkonst, du hatar alla som rider vanligt".

 

NEJ, det är ni som vill tro det för att förenkla er syn på det och rättfärdiga något jag inte vet vad det är. Det är då jag vill skrika lite och byta till "vanlig utrustning". Inte för att rida annorlunda eller vara någon jag inte är, men för att få folk att se mig och inte min utrustning.

 

Ni kanske har märkt att det inte står någonstans i min snabba presentation eller så att jag rider akademiskt? Det är för att jag tycker att det inte spelar någon roll. Det spelar ingen roll vad jag rider, för det som spelar roll är hur jag rider. Jag vill att folk ska läsa bloggen och få en uppfattning om der jag håller på med. Jag rider dressyr precis som du.

 

Missförstå mig rätt, jag älskar verkligen akademisk ridkonst. Det är en filosofi som jag brinner för djupt och har gjort sedan jag var liten. Jag har funnit en hand i det och fått hjälp att ställa mig upp tillsammans med min häst när det har varit som jävligast. Det förenar allt jag vill med min ridning, och därav tränar jag akademiskt. Men det är dressyr med grund i samma böcker som all annan dressyr.

 

Jag vill däremot inte vara med i någon inbörde beundrargrupp eller bidraga till att folk tittat snett. Egentligen vill jag bara banka lite vett i skallen på folk ibland. Come on! Se mig och inte min barbackapadd, snälla! Jag ser inte din sadel, jag ser en ryttare och häst, och även om jag inte alltid kommer tycka som dig så försöker jag. Jag vet många traditionella ryttare som är fantastiska. Det handlar inte om gren, återigen, utan inställning.

 

Lämna en kommentar
5 Kommentarer

Svar på frågestunden, del 2

2014-01-13 | 19:19:00 | Kategori: Allmänt

Kan man på ett önskvärt sätt använda ett stångbett för att bromsa en häst eller är det det man använder kapsonen till innan hästen bromsar helt för sits?

Svar: Man kan kanske säga alla delar här. Bromsa kan du ju göra på många sätt. Genom att samla upp hästen så kommer du ju vinna mindre mark, men ha samma aktivitet. Men du kan ju lika väl be hästen bromsa genom att gå saktare eller göra halt. En halvhalt görs med sits och hand (hästen måste här lära sig att förstå bett och kapson), och går ut på att hästen flöjer med din sits och lägger vikten bakåt. På olika sätt kan du på så vis bromsa, men du kan ju också minska aktiviteten hos hästen så den går långsammare, och det gör du genom att bromsa hästens rörelser med sitsen, lyssnar inte hästen direkt på sits så kan du ta lite i tygeln och förtydliga uppgiften. Sedan kan du ju göra halt, varpå du blir helt stilla i sitsen, tung i sätet, stannar mentalt och tar lite i tygeln. Stången är som alla andra bett en hjälpgivning till form, och kapsonen är där för att hjälpa hästen att kunna lära sig att förstå stången då en kräver en hel del erfarenhet och utbildning från både häst och ryttares sida! :)

 

 

 

Varför har man port på stångbett? Är det inte obekvämt för hästen, borde det inte trycka mot gommen när man tartygeltag samt klämma tungan?
Svar: Man har port, eller tungfrihet som det ofta kallas, på stänger för att göra plats för tungan. Det finns olika tungfriheter beroende på hur hästen ser ut i munnen. Tittar man inne i hästens mun ser man att tungan bara är platt längst ut, och blir sedan rund och tjock längre upp i munnen. Därför har man en port så att tungan inte ska klämmas när man tar i tygeln, utan att det ska bli ett så jämnt tryck över tunga och laner som möjligt. En del hästar är dock ganska trånga i munnen (ingen har ju extra plats för bett egentligen, men en del har mer plats, och en del mindre), och då kan det ibland vara ovekvämt med de flesta alternativ av mundelar, och då kan det ofta vara en bättre lösning med bettlöst. :) Man får pröva sig själv och kanske be om en titt i hästens mun. :)

Hur skiljer sig pessoabett från andra hävstångsbett? Vad gör det så dåligt?

Svar: Pessoabettet har ingen kedja som kan stoppa bettet från att rotera i hästens mun, så därför kan du få väldigt mycket mer utslag av stången än vid ett vanligt hävstångsbett. Ett vanligt hävstångsbett ger en liten rotation av mundelen i munnen och sedan ett tryck mot käken när det tar stopp, och sedan ökar ju mer du tar. Ett pessoabett går rakt upp i gommen istället, och det finns inget som kan stoppa det, så det kan gräva en del del i gommen samtidigt som det ger tryck i nacken. Ett hävstångsbett ger också tryck i nacken, men inte hur mycket som helst eftersom kedjan tar emot efter ett par graders utslag när man tar i tygeln. Det är av denna anlendingen som man inte rekommenderar pessoabett. :)

Vad får Noémi för mat? :)
Svar: Noémi får mest hö och så har hon alltid halm som hon kan tugga på så hon får sina tuggtimmar. Utöver det så får hon lite kraft när hon tränat bestående av 2-3 dl havrefri müsli, 1 msk nyponpulver för lederna (hon har ju lite problem med höger bak min lilla dam) och så får hon kalk (för att tillgodose behovet) samt 1 dl mineraler. Sedan får hon en gnutta multivitamin nu på vintern. :)

Hur tänker du kring anatomiska nackstycken till träns? Tycker du det är nödvändigt?
Svar: Jag gillar idén med anatomiska träns, och funderar lite på att köpa ett padd för nackstycket som jag såg fanns från mountain horse. Jag rider ju inte med stöd i tygeln, utan bara kontakt, vilket per automatik blir mindre tryck i nacken, men jag tycker ändå att det låter bra med ett anatomiskt träns. Jag gillar dock inte de som jag sett på marknaderna, så som dem från ps of sweden t.ex. Jag gillar inte att man inte kan ta av nosgrimman helt. Jag vill helst bara ha ett nackstycke, och iberisk design på det. Tycker det är snyggare med lite mer dekorativa spännen en vanliga som brukar vara på engelska träns. :)

 

Vilken/vilka är de bästa instruktörerna du ridit för? Du får gärna motivera! :3

De bästa instruktörerna jag ridit för är Monika Müller och Christoffer Dahlgren, och motiveringen är ganska enkel: de är båda helt otroligt duktiga, pedagogiska, trevliga och duktiga med hästar!

 

Hur kom du in på akademisk ridning/varför började du med det?
Svar: Jag gillade inte ridtypen jag lärde mig på ridskolan, så jag ville börja med western eller något annat sådant där jag fick rida på långa tyglar. När jag fick min ponny så lade min storebror som red då sin hoppkarriär på hyllan och började rida barock och akademiskt, varpå jag hängde på eftersom tränaren var bra. Och ja, den blev det liksom att jag fortsatte eftersom jag trivdes liksom. :)

 

Red du klassiskt/engelskt från början?
Svar: Jajjemensan! Fast klassiskt vet jag inte riktigt vad det är egentligen för att vara ärlig. Men jag prövade även på det för ett par år sedan med Noémi när ingenting fungerade för oss och vi inte hade någon tränare i närheten längre... Men det blev inte bättre, och vi kom längre bort från ett fungerande samspel. Det var inte min grej...

Vad tycker du är det bästa med AR?
Svar: Att det är så mycket detaljarbete, I loooove it! Men annars så gillar jag att det är så fritt och att jag känner att jag kan verkligen göra det till vad jag vill med min häst. :) Det känns rätt helt enkelt!

Tips till nybörjare inom AR?
Svar: Tänk på att ridning hadlar om känsla och inte teknik, och våga släppa på alla krav på dig själv och hästen! Kör på, så ska du se att ni plötsligt kommit riktigt långt. :) Hitta din känsla för dig och hästen. Och sedan så får man förstås försöka suga i sig all kunskap, och fundera över den. :) Vad stämmer för dig?

 

Har du tips på hur man kan "introducera" AR för sig och sin häst? Vad ska man tänka på och hur ska man börja?

Svar: Jag får den här frågan väldigt ofta, och det är rätt svårt. Se dels tidigare svar för frågan "tips till nybörjare", men sedan så skulle jag säga, våga prova! Kolla på videos och härma, och gå framförallt på clinics! Kan du inte ta med din häst själv i början så gå själv som fotfolk och våga fråga tränarna efteråt! Det man brukar börja med är groundworket på volt. Där lär man hästen att sätta inunder sig och senare utföra skolorna öppna och sluta osv. Så prova att gå baklänges med sin häst på en volt. Tänk på att du går på en volt, och din häst så gå på en volt precis utanför din, så den inte går på dig. Du ska alltså inte gå exakt framför den, utan lite vid sidan, men inte för nära så ni går på varandra. Men underfärg på en underarms längd ifrån. Se om du och din häst trivs med att att du håller i kapsonringen, eller lite längre ut på linan. Och så kan ni börja träna på att gå så på volten (det är svårt nog i början då man ska gå baklänges haha), och sedan kan du börja titta på hästen och fundera på vad du ser. Vad gör bröstkorgen, vad gör bogen, baken, benen? Böjer sig hästen runt volten? Hur går den med bakbenen? Hur mycket sätter den fötterna inunder sig? Slappnar hästen av?

 

 

Vad tycker du är den största skillnaden mellan "vanlig" ridning och akademisk?
Svar: Jag vet inte riktigt. Jag gör inte så stor skillnad på VAD man rider, utan snarare på HUR man rider. Men det är väl tankar om hjälpgivning antar jag. :) Och förstås att man i AR även gör levad och andra höga skolor medan det betraktas som cirkuskonster i TR, haha!

Hej, vill först säga Tack för en super-blogg och all härlig inspiration du skänker till dina läsare! Du är en fantastisk förebild! Jag har precis börjat med lite grundläggande markarbete enl AR (väldigt roligt och intressant) men jag och min häst har lite problem att hitta inspiration till det stillastående arbetet. Hon står mest och hänger och jag blir lite frustrerad, när vi rör på oss kommer avslappning form och böjning nästan av sig själv. Har du några tips på hur vi kan göra det stillastående arbetet lite roligare?

Svar: Oj, tack själv! :D Jag och Noémi hade också jättesvårt för det stillastående. Hon fattade verkligen inte poängen i det alls. Hon stod också och hängde bara, gav min fingret och kastade med huvudet. Så jag struntade i att ta tag i det arbetet fram tills att hon var lite mer skolad och jag själv lite mer rutinerad, då började jag forska i vart hon fann det bekvämt att göra arbetet. I början lät jag henne stå för lågt med huvudet, men där tyckte hon att det var ganska okej. Och sedan så höll vi på så. Vi prövade olika positioner och olika tekniker tills vi hittade det som Noémi tyckte kändes okej! Jag prövade olika punkter, och om hon släppte igenom på en av alla de där femtio punkterna så hade vi nått målet. Så pröva dig fram och våga ta din häst för lågt eller för högt i början för att hitta det som känns bra. På så vis kan ni hitta en början! :)

 

Kan du inte utvärdera din barbackapadd? Har du storlek ponny eller full på den?
Svar: Jag har ponnystorlek, och jag tycker den är nog så lång. Jag tycker mycket om min padd och du sitter bekvämt i den. Den ger inte lika mycket stöd som en sadel förstås, men den är riktigt, riktigt bra. Eftersom du inte har några stigbyglar blir det ju väldigt mycket som att rida barbacka, så du får verkligen tränat upp din balans när du rider i den, och det bästa är ju att den tar dig upp lite från hästen så du lättare kan hamna i en lodrätt sits. Tycker även den ger helt okej sits när man är kvinna! Det är ju annars rätt svårt som kvinna att hitta en riktigt bra sadel eftersom de är bygda för män, vars bäcken ser annorlunda ut. Men så underbart det är att ha en typ sadel som passar på alla hästar!!! Det enda jag egentligen har att klaga på är att den kan bli lite varm när man rider ut länge på sommaren, eller att den kanske inte ä lika snygg som en riktig sadel alla gånger. Men, ack så bra den är! Nej, jag är jättenöjd!

 

 

Vad är din absoluta favoriträtt?

Svar: Det är indisk mat! Det älskar jag!

 

Drömoutfit?

Svar: Hm, ärligt talat vet jag inte det. Hade du frågat mig för ett år sedan så hade jag nog kunnat svara väldigt fort på den frågan, men nu vet jag inte riktigt längre. Men min drömoutfit skulle väl kanske vara en riktigt snygg yllejacka över en snygg skjorta med tillhörande ridkjol, eller bara vanliga ridbyxor och mina mountain horse ridstövar. Samt matchande schabrak i barockstil och så ett snyggt, stilrent träns med fina spännen. Kanske enkelt men påkostat i brunt, creame och marinblått och så detaljer i mässing eller silver. Ungefär något sådant hade väl varit fint!

 

Men skulle man gå riktigt crazy så skulle jag lätt vela rida runt i drottning Kristinas krönings utrusting. Där kan vi snacka lyx-utrustning, haha!

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Idag lasttränade vi igen

2014-01-13 | 17:34:00 | Kategori: Allmänt

- Tittut! Idag lasttränade jag!

 

Idag lasttränade vi igen, och hon var precis lika duktig idag som sist! :) Hon gick glatt på och jag stängde efter henne, och så fick hon stå i transporten en stund och tugga på lite hö. Nästa gång ska jag pröva att börja greja lite med rampen om det går lika bra som idag, men det tror jag.

 

Efteråt ville Noémi ta en promenad, så det gjorde vi. Vi gick runt på gården och skrotade lite tillsammans och hade det allmänt mysigt medan Silke sprang runt som ett gehu, precis som vanligt. Så finns en viss liten hund som är rätt trött nu...

 

Det känns så himla bra att lastträningen ger så mycket resultat, och det känns tryggt inför clinicen i februari!

 

- Jag föredrar dock att äta. :)

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Det där med att passa in...

2014-01-13 | 13:57:43 | Kategori: Allmänt

Som liten och tonåring var det inte helt lätt, och inte ens i stallet var det alltid så lätt. Jag kände sällan att jag passade in med de andra tjejerna, men jag gnatade på med mitt. Från och till kändes det ganska jobbigt, och därför var min mamma klok nog att placera oss i ett stall med främst äldre människor. Väldigt många gånger var det väldigt skönt när jag kom upp från paddocken och det hade gått skit, eller när jag stod och borstade och Noémi var helt galen. Hon högg mig var och varannan dag i början. Dessutom var det ju så enormt pinsamt när ens häst hade slitit sig och kom springande.

 

Och så var det ju de där detaljerna att jag inte vågade eller kunde rida med ut, och jag kunde inte gnata runt i dressyr eller hoppa banor heller. Jag kunde skritta lite på Noémi, och på sin höjd trava lite. Hon var knappt styrbar och bockade väldigt mycket. Att jag var pojkflicka gjorde inte saken lättare.

 

 

Jag hörde en gång bakom min rygg att folk klagade på att jag hade min häst, att jag borde sälja henne. Jag vågade ju ändå inte rida henne, så jag borde sälja. Det gjorde mig så ledsen, och dagen därpå lät jag mamma leda mig runt på Noémi medan jag var på kant till gråt. Det var så jobbigt!

 

Många var jättesnälla, de flesta faktiskt! Många gjorde den tiden fantastisk på många sätt, men många saker var också outgrundligt jobbiga. Och det där att inte vara som de andra var jobbigt. Men redan som liten visste jag att det var de höga dressyrskolorna jag ville jobba mot, och inte tävling. Det var "gammal" ridning jag ville hålla på med, och en dag kunna rida i piaff, levad och courbette. Den drömmen fick mig att haka på barock och senare akademiskt, som min storebror redan höll på med då.

 

Ibland är det så svårt att hitta sin plats, och framförallt när man känner att man inte passar in i normen. Men när man väl hittar sin plats, ja, då är livet allt bra underbart ändå. Man vet vad man gör och vad man vill. Man känner sig trygg med sitt val helt enkelt, och trygghet, det är vackert.

 

Har ni hittat hem i vad ni håller med med era hästar? :) Det spelar ju ingen roll vad det är, så länge du och hästen har roligt och mår bra. Men att det ska ta så lång tid att förstå det... För mig tog det lång tid!

 

Jag ääälskar verkligen att klä upp mig och hästarna och ta fina foton!

 

Men oftast har jag mina militärbyxor, någon sliten jacka och någon lerpuss på pannan efter gos med hästarna.... Då trivs jag!

Lämna en kommentar
7 Kommentarer

Ny vecka och ny design!

2014-01-13 | 11:38:26 | Kategori: Allmänt

Hej på er! Är just hemkommen från en promenad med Silkesmasken i kylan. Jössös, man är verkligen inte van vid att det är såhär kallt! Återigen blir jag sugen på en yllekjol att ha när jag rider och är i stallet. Det är ju liksom om benen som man verkligen fryser, och termobyxor är så himla opraktiskt. Då är en varm långkjol perfekt! Men jag har redan lite syprojekt igång, så det känns lite fel att bara lägga undan det och åka och köpa mer tyg, även om det är sommarprojekt jag håller på med.

 

Jag gillar inte att ha massa bollar i luften samtidigt, även om jag lätt hamnar där. Jag vill slutföra saker och ting i tur och ordning, annars går jag bara runt och tänker på det hela tiden. Det blir lätt en stressor för mig. Känner ni igen er? Eller kan ni hantera flera saker samtidigt?

 

Nåväl, ny vecka och nya tag! Jag tänkte kicka igång den här veckan med ny header! Vad gillar ni det nya utseendet? :D

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Querida

2014-01-12 | 19:29:54 | Kategori: Allmänt

Ska vi gå snart eller?

 

Vi körde bettlöst idag eftersom det var så kallt och ja, det kändes som en sådan dag helt enkelt! Hon går verkligen fint på bettlöst, så jag ska nog bygga om mitt hack till ett cavemore (kapson och hack i ett). Ida går bra med bett också, men kan vara kul att prova. :) Man behöver ju inte ha bett om man själv och hästen inte föredrar det. Valet är fritt.

 

Vi jobbade lite groundwork och hon var verkligen fin och riktigt balanserad. Kravlade mig upp på min ståtliga springare efter en stund, och jössös så hon tog i! Hon har upptäckt vad bra hållning man får om man använder mycket bärkraft, varpå det är det enda som gäller!

 

Efter en stund skulle hon visa något. Hela hon lös sådär hemlighetsfullt och jag längde tyglarna, blev passig och bara följde med henne för att se vad hon tänkte hitta på. Det som Ida ville visa var fina galoppfattningar utan underhals! Hon hade visst kommit på att man kan från avslappnad trav eller skritt vinkla sitt bäcken och använda bärkraft för att fatta en häftig galopp! Vi jobbade med galoppfattningarna och ibland blev det så mycket kaft att det blev lite hopp och språng över marken haha. En gång samlade hon så mycket medan jag försökte lägga ner henne med sitsen så att hon nockade mig i sin kapriol, haha! Den måste verkligen varit snygg, för hon var sjukt balanserad! Tur att hon har fått så enorm nacke och överlinje med vinterpäls, annars hade jag nog fått ont. Nu var det mer som en kudde, haha!

 

Det blev en hel del krumbukter, men också helt fantastisk galopp inemellan! Hon håller på att urforksa sin bärighet och hur det går att kombinera med skjutkraft och styrka, och då kan det bli både ett och två språng. Det är så mysigt att se och sitta på henne, för hon älskar verkligen vårt arbetsätt!

 

Efteråt red vi äppelträdgården så som Noémi och jag brukar göra. Hon frustade och tittade sig omkring nyfiket. Var jättemysigt i solen verkligen! Ååååh, hoppas på fler sådana här dagar!

 

Försökte ta lite kort på Ida så ni får se hur fin hon blivit och hur överlinjen formas allt mer! Men... det är inte alltid lätt att fota en linslus som tycker om att göra grimaser.......

 

Är jag snygg nu? Hehe

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Liten isprinsessa!

2014-01-12 | 17:51:59 | Kategori: Allmänt

Idag har varit en så underbar dag! Helt perfekt! För första gången på hur länge som helst så lös solen, och inatt fick vi snö. Så idag var det sådär underbart vackert.

 

Jag tog med kameran till stallet och fotade lite innan jag red Ida. Hon var verkligen sjukt fin! Haha, jag måste verkligen lära mig att inte få ångest för att hon står ett par dagar, för det gör henne bara mer taggad. Det var verkligen synd att mamma jobbade idag, annars hade hon fått fota!

 

Visst är hon underbart vacker?!

 

Efter stallet blev det massa god indisk mat och nu har jag parkerat i soffan en stund. Är fortfarande frusen, så ska ta en vaaaarm dusch och göra en kopp te så jag tinar upp! Berättar mer om ridpasset och visar massa söta bilder från vår vardag sedan! Stay put! ;)

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Svar på frågestunden, del 1

2014-01-12 | 17:27:00 | Kategori: Allmänt

Jag undrar om du skulle kunna ge tips på bra övningar från marken för att bygga upp ett förtroende mellan häst och människa? Jag vill gärna komma igång och jobba mer med min medryttarhäst från marken men jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Superbra blogg! 

Svar: Jag har inga direkta övningar för att stärka förtroendet för häst, men vill man ha specifika lekar så finns det mycket sådant inom NH osv att tillgå somman kan ha mycket roligt med om man vill. :) Själv gör jag så att jag leker med det mesta. Om det så är seriöst arbete eller bara lullilull i skogen så ser jag det som lek. Men en uppskattad sak jag använder mig av är ledövningar och små hinderbanor. Jag lekte väldigt mycket med min unghäst Surprise. Vi gick och sprang rundor mellan konor, över bommar och hinder och lite allt möjligt. Börja med ledövningar så som följa-john och utveckla det till det ni tycker är roligt. :) Pröva dig själv, och glöm inte att leken slutar inte bara för att man går av ridbanan. :) Företorende-arbete pågår hela tiden.

 

Surprise och jag. Vi hade ett väldigt fint förhållande.

 

Kan man ersätta ett kandar med ett hackamore och få samma effekt? :)
Svar: Både ja och nej. På en del hästar går det utmärkt, medan andra inte alls fungerar samma på ett hack som på ett stångbett. Det beror mycket på hästens personlighet och hur mycket den går emot tryck. En del hästar hänger sig i tyck över nosen (Noémi gör det), och då är bettlösa alternativ inte alltid det mest effektiva. Men överlag kan du få samma effekt med hack som med stång. Men självklart får du inte exakt samma effekt, men ett hack är mer längande än ett sidepull t.ex. Gillar häst och ryttare bettlöst ska man absolut använda det!

 

Noémi på hackamore. :)

 

Ge lite tips på bra böcker/filmer om AR? Såna med fokus på hur man gör och som riktar sig till nybörjare?

Svar: Det finns inte så himla mycket böcker om AR tyvärr. Det finns två gamla av Bent, och så har Karin Wallberg släppt en som ska vara bra med grunderna (har dock int läst den själv). Bent släpper en ny bok i vår. Jag vet dock inte hur mycket grunder det kommer vara i den, och hur ingående den kommer vara. Bent har gjort en del rad filmer om olika moment som går att köpa. Jag har inte sett mer än trailerna, men de verkar bra. :) Tyvärr finns det inte överdrivet mycket.

Hur lärde du dig rida på kapson och stång, dvs med dubbla tyglar? Hittar massor på internet om hur man ska gå till väga för att lära sig rida på kandar men inget om kapson och stång. Hur ska man börja om man aldrig ridit på dubbla tyglar? :)

Svar: Jag lärde mig när jag var liten av min dåvarande tränare. Det är ungefär samma principer som gäller för kandar, det är ingen jätteskillnad. Det finns flera sätt att rida på, men de vanligaste är två till två (vanlig fattning med två tyglar i varje hand) och sedan tre till en (då har du tre tyglar i en hand och inner kapsontygel i inner hand ensam). Jag rider mest tre till en då jag tycker det är mer behagligt och lättast, men det går vilket som. Fördelen med tre till en att du kan leda med kapsontygeln i inner hand. :) Använder dock både och. Det är lite träning det där att hålla koll på alla tyglar, och det blir ofta lite tygeltrassel, haha. ;) Men man lär sig! Det är mycket en vanesak det där! (edit: glömde skriva att du har stångtygeln som vanligt, alltså att den löper in mellan lillfinger och ringfinger och sluts av tummen, medan kapsontygeln löper in under lillfingret, så du har den alltså i hela handen).

 

Här ser ni när jag rider tre till en. :)

 

Vad kan man göra för övningar om man vill testa på akademiskt om man inte har något kapson? (Hade så gärna velat testa på lite men hästen jag rider är inte min så kan inte bara köpa massa saker)

Svar: Det är väldigt svårt när man inte har kapson eftersom kapsonen är en så grundläggande sak inom akademiskt. Men man kan alltid ta en grimma och sätta ett longeringsdelta över nosen (om det inte blir förstort). Men annars kan du pröva att försöka gå, ställa lite och så genom att stå bredvid hästen (lite framför bogen), och gå på volt och se om du kan få ställning och böjning.

Hur skulle du arbetat med ett föl (8mån)?

Svar: När Surprise var ett år sa jag tack och hej och skickade henne på flockvistelse, haha! Men innan det gjorde jag mycket ledövningar, hade jackor på hennes rygg och lekte mycket i paddocken. Det var inget avancerat, men vi gjort mycket följa john och tränade på att hon skulle lyfta hovar. Hon fick även leka med en pressenning och sådär.

 

Hade man kunnat träna för dig om man bor nära Trollhättan? Hur hade ett träningspass kunnat se ut i så fall och vad hade det kostat? :)

Svar: Det går fint att träna för mig! Träningspasset ser ut lite så som du vill. Jag hjälper både till med det mesta och du kan ju själv välja om du vill börja träningen från marken eller från rygg. Många vill träna väldigt akademiskt så de börjar med groundwork från marken för att sedan sitta senare. Det är olika. :) Ett pass är mellan 30 och 45 minuter, och jag tar 200 kr och lite reseersättning om det är utanför Trollhättan.

 

Jag hjälper till med både detaljarbete och att ta häst och ryttare vidare i utbildningen. Jag jobbar mycket med att ta fram det bästa från häst och ryttare och få dem att bli ett. Alla kan komma dit de vill med vilja och vägvisning. :)

Berätta om din första ponny du red. :)
Svar: Den första ponnyn jag red vet jag inte vad den hette, haha. Men min första ponny var Corina! Det var en gammal ridskoleponny som hade problem med kroniskt fång, men det var min absoluta favoritponny från dag ett! Jag var den enda i min ridgrupp som red henne och när hon blev till salu lyckades jag till sist övertala mina föräldrar. Jag var så nervös varje gång någon skulle provrida, men när mamma väl sa ja så fick vi åka och hämta henne direkt eftersom vi haft hästar från ridskolan förut. Min lycka var gjord!

 

Corina var en korsningsponny mellan arab och fjording och världens snällaste. Envis, men jättesnäll. Vi älskade verkligen varandra, och hon var aldrig elak mot mig någonsin. Hon var den bästa ponnyn någonsin, och även om jag sällan kunde rida pga fånget så hade vi det jättefint fram tills ålder och fång gjorde att hon var tvungen att somna in. Men åh vilken ponny hon var!

 

Kan se om jag kan leta fram fler bilder på Corina. Här är en av de första på oss i alla fall!

Hur lärde du dig allt du kan om hästens anatomi? Är du självlärd? Gått kurser? Ge mig alla detaljer!
Svar: Eum, jadu! Jag har inte gått några kurser om hästar eller sådär, utan har läst väldigt mycket samtidigt som Monika Müller verkligen lärde mig huuur mycket som helst! Hon lade verkligen ner massor av tid och energi på att lära upp mig när jag var hennes praktikant över ett år, och det är jag så tacksam över! Sedan försöker jag gå på clinics så fort jag har råd och jag funderar och prövar mig mycket fram själv. Så det är en salig blandning faktiskt! Mitt intresse började redan som liten, och jag satt på clinics bredvid tränaren eller så jag kunde höra så mycket som möjligt, från början till slut. Så i början var det från tränare, men nu när jag har en stabil grund av kunskap och erfarenhet så har jag utvecklat mig själv mycket också. :) Sedan är ju hästen själv den absolut bästa läraren! Mina hästar har lärt mig sjukt mycket! Men ju mer jag lär mig, ju mer förstår jag att mycket handlar om enbart känsla, och inte teknik. :)

Vad för signaler ger du dina hästar vid de mest basic ridövningarna, så som start, stopp, svänga och tempoväxlingar?
Svar: Jag använder skänkel och hand, precis som alla andra. Min ridning är verkligen ingen hokus-pokus alls. Man behöver inte göra det så avancerat. När jag vill att hästen ska gå så använder jag skänkeln, men jag använder bara en av min skänklar. Vill jag att höger bakben ska börja gå, då använder jag min högre skänkel. Jag börjar mjukt med överskänkeln (låret) och sedan ger jag ett tryck med vaden. Jag riktar min uppmärksamhet framåt och så börjar vi gå dit vi ka. Svänga gör jag med trängande tygeltag och sits. Sitshjälpen kan tyckas ganska avancerad när man talar om den, men det är som att lära sig cykla. Genom att lägga vikt på olika sätt och riktningar så kan jag be hästen bära på olika ben och lägga sin vikt för att balansera upp sig. Det gör också att jag kan svänga. Många undrar över om jag inte har någon yttersida här, och jovisst har jag det, men det behöver inte vara aktiv. :) När jag ska stanna så blir jag stilla i sitsen och tar en liten förhållning. :) Inget märkligt alls, den tekniska biten av ridningen är inte så svår egentligen, utan det är känslan och samspelet mellan häst och ryttare som är den svåra biten! :)

 

 

Resten av svaren kommer imorgon!

 

Lämna en kommentar
6 Kommentarer

Noémi in action!

2014-01-12 | 13:25:06 | Kategori: Videos

 

Hon var lite obalanserad igår, men äsch, hon gjorde ett grymt jobb ändå! Vi hade så himla roligt!!

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Wow!

2014-01-12 | 12:11:50 | Kategori: Allmänt

Bloggen är bara 12 dagar, och ni har redan gjort den till en av Sveriges mest lästa alternativa hästbloggar! Wow! Känns riktigt häftigt att bloggen klättrade upp på plats 17 på bara en vecka! Trodde jag verkligen inte!

 

 

Det sporrar mig verkligen att blogga mer och bättre. Det är ju all er respons som gör det roligt att blogg mer än bara för sig själv. Dessutom håller har jag gjort en ny header för att fira lite, hehe. Den jag har nu var mest temporär över julen, och även om den är fin så känns det inte riktigt som den presenterar hela bloggen som jag vill. :) Så håll utkik, snart blir det nytt utseende här på bloggen!

 

Men först ska jag sätta klorna i alla era frågor! Vad många det blev, och oj så vetgiriga ni är! Sånt gillas! Jag ska göra mitt bästa för att försöka besvara alla! :) Får nog bli i flera delar så ni orkar läsa, haha!

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Skillnaden på passage och spända steg

2014-01-11 | 22:06:00 | Kategori: Allmänt

När jag kollar på världskupperna i dressyr blir jag ganska paff ibland. En del hästar presterar inte något annat än en spänd gång, och platsar absolut inte i en världskupp (eller?). Men det värsta är kanske att det tycks vara något mode i att ha en häst som presterar spänt och inte i korrekta (vad är ens korrekt längre?!), avslappnade gångarter. Det är något som jag inte riktigt förstår, men det är ju den där spänsten som impar. Sedan om det inte alls är passage utan bara spända steg, vad spelar det för roll?

 

I alla tider har folk hållt på såhär. Det tycks vara någon mänsklig grej. Under barocken var samlingen så populär att hästarn nästan tappade all sitt framåtdriv och naturliga gångarter, och idag rider vi dem istället så spänt så att de tappar sina gångarter.

 

Jag blir inte riktigt klok på ridsport och -konst ibland.

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Bilder från idag!

2014-01-11 | 20:13:03 | Kategori: Allmänt

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Vankas film!

2014-01-11 | 16:55:47 | Kategori: Allmänt

 

Jag har varit ruskigt förkyld, så hästarna har fått stå lite den här veckan. Det har varit lite jobbigt för att vara ärlig. Noémi vet jag kan stå länge utan att tappa så himla mycket, men jag vet att Ida har i alla fall haft en tendens att falla ur snabbt. Så då blir jag lite nojjig haha.

 

Idag red jag i alla fall Noémi och mamma filmade! Hon var lite loj i början eftersom de ganska nyss ätit lunch då, men sedan när vi började busa blev det fart på damen. Då blev det mycket hopp och skutt haha! Filmen kommer nog upp redan ikväll om ni har tur, om inte annat kommer det komma lite bilder!

 

Vi invigde även vårt nya schabrak och det låg så braaaa! Trodde inte att ett egetsytt schabrak skulle ligga såååå bra!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Camarguehästen som hästras

2014-01-11 | 11:48:57 | Kategori: Camarguehästen

Jag fick den här frågan om jag inte kunde skriva lite mer om Camarguehästen, och såklart! Det är ju ingen vanlig hästras, och i Sverige finns bara ungefär 50 stycken. Samtidigt har de en ganska fascinerande och trasslig historia, där hästarna hyllades av rommare, användes i avel till hovstallet under Napolion-kriget, men Camarguehästen fick inte en stambok före, håll i er, år 1990! Detta då myndigheterna inte ville erkänna hästen som ras, eftersom man ville kunna använda den hur som i korsningsaveln, men Camarguehäst-uppfödarna vann till sist striden.

 

 

Camarguehästen är som sagt en ganska okänd hästras, men samtidigt en oerhört älskad sådan. Och precis som namnet antyder kommer de från Camargue som är ett naturreservat i södra Frankikre, där Rôhne mynnar ut i Medelhavet och bildar ett stort delta med stora sumpmarker. Här lever hästarna halvt vilda i stora flockar över stora arealer tillsammans med tjurar och flamingos. Det är minst sagt vackert att se de kritvita hästarna ströva vid havet, men klimatet är hårt och födan knapp. Under sommarhalvåret kan det bli extremt mycket insekter, vilket har gett Camarguehästen extre tjock hud. Att de lever i träsk syns också på hovarna, som är utvecklade att klara sumpmark bra snarare än hårt underlag.

 

Extriöst kan hästarna se ganska olika ut eftersom det inte fanns någon färdig stambok före 1990, men vad hästarna alla har gemensamt är att de alltid är skimlar. Rasstandareden tillåter idag hästar mellan 135 och 150 cm, men den godkända mankhöjden har genom året succesivt höjdts då hästarna blivit högre. De växer dock långsamt pga det karga klimatet de måste klara av, och är därför inte färdigvuxna fören 5-7 års ålder.

 

Camarguehästarna utmärks ofta av att de är arbetsvilliga och modiga, men de har ett väldigt starkt psyke. Hästarna är duktiga på att spara energi, och kan stå i flera timmar på arbetet ute på fälten innan de exploderar i arbete, fulla av energi. De är även väldigt säkra på foten och tar sig fram på de flesta platser utan problem.

 

Hästarna är i grund och botten skickliga boskapshästar, och i Camargue används de som partners vid arbetet med tjurarna och får då som vuxna jobba hårt flera timmar per dag. Hästarna används även mycket i turridning i Camargue, då det är ett ganska stort turistmål.

 

 

 

 

Bilder av fotografen Valicamargue, kolla sidan för massor av fantastiska bilder!

 

I övriga Frankrike och Europa användas hästarna till det mesta då de är bra allroundhästar. Det är allt från dressyr, körning, hoppning, western, fälttävlan, working equitation till distansritt. Hästarna har talang för det mesta! Sverige används Camarguehästarna till allt, och blir ofta en oskiljaktlig partner till sin ägare! Många rider dressyr, men de används också till körning, we, hoppning och flera hästar tävlar också väldigt framgångsrikt i tornerspel. Hästarnas extriör och psyke passar sig dessutom perfekt för den akademiska ridkonsten för den som vill ha en riktig liten krigshäst.

 

För att kunna vara bra i boskapsarbetet är hästarna väldigt tuffa i psyket, och kräver därför sin ryttare. De är inte alltid barnhästar, trots att de ofta kommer i ponnymått. Hästarna rids oftast av vuxna, men även om hästarna är väldigt mycket häst så knyter de starkt till sin ryttare. Kommer man väl under ytan på en Camarguehäst, då har du verkligen en vän för livet.

 

Jag har haft hästar med väldigt mycket psyke och temperament, men det finns lika många hästar som är mjuka i psyke och temperament. :)

 

Förresten, nu kanske ni förstår varför Noémi är en lortgris? ;)

Lämna en kommentar
9 Kommentarer

Fråga

2014-01-10 | 18:50:00 | Kategori: Allmänt

 

Glöm inte att ställa era frågor i frågestunden!

I helgen svarar jag på allt mellan himmel och jord, så pass på! :D

Lämna en kommentar
5 Kommentarer

Tankens kraft

2014-01-10 | 15:23:00 | Kategori: Allmänt

Jag har haft svårt med stress och deprission i stort sett hela min tonårstid (som så många andra), och jag har fortfarande sviter som jag aktivit jobbar med.

 

Det började med att jag började använda olika mentala metoder för att klara av min omgivning och stressiga situationer. Men i höstas började jag också applicera de här metoderna, så som mindfullness och liknande metoder, i ridningen.

 

Det var när jag började göra det som jag upptäckte något helt fantastiskt! Även om jag tyckt att ridning varit avslappnade, rolig, energigivande och mentalt rogivande innan, så blev ridningen så mycket bättre - samtidigt som jag upptäckte hur vi kunde växa tillsammas på ett helt nytt sätt! Jag började först med Ida eftersom vi inte har varit ett team så länge, och därför inte har utvecklat några starka vanor ännu, i alla fall inte på det sättet som jag och Noémi har. Ida är även lite mer formbar och positiv till nya saker, så vi började utveckla olika kognigtiva metoder tillsammans.

 

Till en början berättade jag inte det för någon, men nu när jag använt mig av det ett par månader och märker hur himla bra det fungerar så vill jag ta det ännu längre.

 

Jag har aldrig haft några problem med att vara i nuet när jag rider, men jag visste inte att jag kunde bli ännu mer närvarande. Genom våra olika tankeövningar fick jag känslan av att smälta samman ännu mer, och kunnde kontrollera ridnignen mycket mer med minna sinnen. Genom att andas och tänka kunde jag påverka mycket, mycket mer! Jag kunde börja påverka vår balans tillsammans och jag började räta upp mig och Ida med bara medvetenhet. 

 

Plötsligt började Ida bära sig ännu bättre, och hon började prestera ännu bättre än förut. Hon började prestera en stark och bärig trav, och hon hittade balans mellan alla kroppsdelar. Efter ett tag började jag även märka samma sak på Noémi, och här om dagen hade jag ju mitt bästa ridpass någonsin. Någonsin!

 

Jag har även märkt att hästarna börjat leva ut ännu mer än förut, och det är så mycket mer ge och ta. Så medan folk tjatar om hur viktigt det är att träna och vara fysiskt fit för ridningen, så tänker jag tjata om hur viktigt det är att vara mentalt fit med hästen!

 

Jag har dessutom märkt att ju mer jag tränat min mentalitet så har jag blivit så mycket mer mottaglig för hästen, och de för mig. Jag kan påverka väldigt mycket mer, och hästarna med. Kommunikationen i ridningen och även bredvdid har utvecklats otroligt mycket. Allt det har kommit gratis med bara några små övningar jag använt och hittat på för oss.

 

Det här ska utvecklas!

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Lilla vovven håller koll

2014-01-10 | 12:25:49 | Kategori: Allmänt

De senaste dagarna har jag varit grymt förkyld, och det vill verkligen inte släppa. Det har börjat bli riktigt irriterande... Finns få så dryga saker som en långvarig förkylning. Men, men, jag kan väl vara glad att det är nu och inte när jag börjar skolan igen och sådär. I det svepet ska jag även upp till Arboga till Emil.

 

Igår fick jag dock något ryck, drog fram massa tyg, klippte lite och började sy ihop det till en ridkjol. Dels för att pröva lite idéer till en yllekjol jag ska sy (har inte haft så brottom med den eftersom man kan tro att vi bor i ett varmt land och inte Sverige), men också för att få en underkjol till med ljusa ridklänning. Den är ju rätt tunn, så jag vill ha en underkjol, som dessutom ligger bra över benen så allt inte bara flyger när man rider haha.

 

Well, hittills ser det väldigt bra ut, men när klockan började ticka kom Silke och hämtade mig. Hon gav sig inte förens jag kom och satte mig i soffan. Det är obligatoriskt att hon ska sitta i knät varje kväll medan vi tar det lugnt, kollar på tv eller surfar på datorn. Det är lika viktigt för henne med sådana nervarningsprocesser som för mig, haha. Hon är så himla söt lilla Silke!

 

Varje natt sover hon även på min arm. Hon är en sådan liten mammagris!

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Mönster på medeltidsklänning!

2014-01-09 | 18:20:00 | Kategori: Syateljén

 

Sitter och måttar upp mönstret till min medeltidsklänning. Det gick riktigt fort eftersom de är väldigt enkla utan femtusen fållningar och sådant. Dragkedjor fanns inte, och knappen var knappt uppfunnen. Den uppfanns först i slutet av medeltiden och kallades för helvetets port (eller något i den stilen), hahahah. Ingen aning varför... Men det ska bli sjukt roligt att sy den här klänningen eftersom jag äääälskar att jobba med lintyger! Ylle är också helt sjukt underbart att jobba med! Så ja, Emil får väl stå ut med att få femton olika tunikor och andra saker att ha när han tävlar, haha! Men först ska jag sy den här klänningen som kommer vara i blått och vitt och ha Emils vapensköld på ryggen i handbrodyr med ull. Dock ska jag inte handsy hela klänningen, riktigt så historiskt korrekta ska vi inte vara... All utrustning ska vara klart till SM, plus att jag vill prova mitt mönster först. Eftersom jag måttar och ritar allt själv så blir det ofta någon detalj som man får göra om lite eller så. Dock tror jag den här kommer flyta på fort eftersom den är så enkel! :)

 

Här är en skiss på hur den ungefär kommer se ut när den är klar! Vad tror ni? Självklart ska det vara ett läderbälte till sedan med plats för dolk och väska!

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Är du nyfiken på något?

2014-01-09 | 14:12:00 | Kategori: Allmänt

Efter bara en vecka så har bloggen växt något enormt och klättrat på listorna. På bara några dagar har det varit långt över 2000 besök, och även om många läsare även följde mig innan så vet jag att det kommit en hel del nya också. Därför tänkte jag att vi kör en frågestund! Släng in lite frågor så svarar jag! 

 

Lämna en kommentar
8 Kommentarer

Det där hålet i bröstet

2014-01-09 | 13:18:00 | Kategori: Surprise

Det är snart ett år sedan Surprise blev akut sjuk och fick tas bort efter en veckas intensivvård. Även om tiden har gått kan jag fortfarande inte riktigt prata om det, även om jag inte börjar gråta helt hysteriskt längre. Här om dagen var jag tvungen att rensa i lite saker som varit hennes, och det gjorde så otroligt ont. Hon var inte ens sju år. Hon var inte ens vuxen! Jag blev helt tyst och apatisk mot stackars Emil som var med, men han vet större delen av historien. 

 

Jag vill bara svära och gömma mig när jag tänker på det. Hon var min häst, min ögonsten och det var med henne jag skulle komma långt! Och hon skulle ju bära mina barn sedan. Jag hade verkligen tänkt mig en framtid med den hästen. Precis som med Noémi.

 

Hon älskade att göra levader eller galoppiruetter med mig bara för att busa. Och hon kunde sätta sig i en perfekt piaff i sjukhagen för att sedan göra en piruett bara för att hon var sur. Jag har aldrig träffat en häst som gjort så, aldrig. Hon var verkligen helt otrolig, och hjälp vilken enorm personlighet! Hon kunde reta gallfeber på tränare när hon lekte bort sin kapacitet. Men sedan insåg hon att Noémi höll på att bli bättre än henne, och då jävlar, vilken häst som dansade fram! Hon kunde pendla från nästan oinriden till fint riden beroende på om hon var på bus humör, eller om hon var seriös.

 

Men allt det slogs i kras på bara sex timmar, och jag mins fortfarande allt väldigt väl. Att hon ens överlevde första natten var ett rent mirakel, men hon av någon lyckades ju med sådant. Men längre än så gick det aldrig, och hon blev inte bättre samtidigt som prognosen var dålig. Och sedan kom den där dagen då det blev en ekonomisk fråga. Jag var beredd att lägga alla besparingar jag har på henne, men procenten för att hon skulle bli återsälld var minimal, och hon skulle antagligen leva med hjärnskador.

 

Ni mins kanske att jag skrev om vad som hänt i efterhand, men jag hade aldrig styrka att slutföra det. Jag tänkte publicera det jag skrev då framöver och se om jag kan berätta slutet på historien. Jag vill göra det, även om det är svårt.

 

Gud. Hon var verkligen den finaste hästen någonsin. Så extremt egensinnad, men också så otroligt fin.

 

Lämna en kommentar
6 Kommentarer

Världens finaste lilla häst!

2014-01-08 | 21:30:23 | Kategori: Allmänt

Satt och bläddrade igenom gamla bilder när jag hittade dessa från förr-förra sommaren på Noémi. Det är ett bra tag sedan, men ändå känns det lite som igår. Jag och Noémi hade just flyttat till Haväng söder om Varberg, där jag jobbade ett år som praktikant. Snacka om att tiden går fort...!

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Lasttränade idag!

2014-01-08 | 18:14:42 | Kategori: Allmänt

Jag och Noémi har ju haft rätt mycket problem med lastningen, och för bara en månad sedan var hon omöjlig att få på, igen... Från att att i våras bara sprungit på transporten själv, till att vägra gå in. Ja, ni förstår ju hur dålig jag kännt mig. Det blev väldigt fel en gång när vi verkligen var tvugna att åka och jag var stressad. Hon gick på då, men det blev verklig fel. Jag skäms över det.

 

Sedan dess har jag haft så svårt att hitta lugn i lastningen. Jag har alltid tyckt att det varit svårt att lasta, men det har blivit mycket bättre sedan jag tränat på det och fått bra hjälp av parelli-tränaren Emelie Frid. Även om jag inte håller på med varken NH eller parelli så hjälpte hon mig så sjukt mycket med hur jag skulle vara mentalt! Och det har jag utvecklat väldigt mycket och tagit med mig överallt. :)

 

Så idag då, jag lasttränade som vanligt i halsring och försökte skicka på Noémi. Det går jättefint, men hon backar ut så fort jag ger intryck att ens kunna tänka mig att stänga. Ett tag fick hon riktig panikångest, men det har släppt nu. Att hon backat ut har varit ett "problem" ända sedan innan jag fick henne, så det är ett beteende hon har.

 

Men idag kunde jag skicka in henne i halsringen och till och med stänga dörrarna! Jag har en bojtransport. Noémi behöll lugnet och stod och åt lite müsli och pysslade i lite halm som låg längst fram. Sedan vände hon sig om (har ingen inredning i). Det är ju något som många säger till en att aldrig lära hästen att göra det, men eftersom hon så gärna panikbackar och har gjort i alla år vill jag göra något helt nytt som bryter alla de där känslorna. Så hon stod och tittade ut över boxdörrarna och var väldigt lugn.

 

Efter en stund öppnade jag igen och bad henne stå kvar trots att dörrarna var öppna, vilket gick bra. Därefter fick hon gå ut och sedan in igen. Hon vände direkt där inne och stod och tittade ut medan jag stängde och öppnade igen.

 

Jag är så lycklig och glad! Jag som kämpat så och varit ledsen över att jag inte lyckats, men nu äntligen! Nu ska vi bara träna så det blir mer vana, sedan är vi redo att åka till Monika och Bent! Tjoho!

 

Hur lasttränar ni? Kom gärna med femtusen bra tips, då blir jag glad! :)

 

Lämna en kommentar
6 Kommentarer

Mer om hästens biomekanik; bröstkorgen

2014-01-08 | 15:35:44 | Kategori: Alex ridhandbok

Ridning handlar om långt mer än bara en lodrätt sits och en häst som går stabilt. Det handlar om att rida sin häst följsamt och biomekaniskt, och oavsett vad vi gör med våra hästar så måste vi ta hänsyn till hästens anatomi och biomekanik om den ska bli hållbar och stark.

 

Det första steget i att rida sin häst biomekaniskt är förstås att låta sin häst röra sig fritt och naturligt. Många hästar har tappat sitt naturliga rörelsemönster, och i slutändan blir det passaktiga skritter och andra åkommor så smärta i muskler och senare eventuella skador. Hästens kropp skiljer sig mycket från oss, men grundprincipen är densamma. Rör vi oss fel så får vi ont i kroppen, och spänner vi oss blir vi stela och får också ont. Detsamma är det med våra hästar. Rör de sig fel, då får de ofta ont.

 

Det vanligaste är att hästen har hämmad, eller nästan utebliven bröstkorgsrotation. För många är det ett ganska nytt begrepp, men om man ser på en häst när den går så ser man tydligt att bröstkorgen rör sig från sida till sida för att ge plats åt bakbenen. Det är just det; den roterar ut från benet som skall sättas in under hästen för att ge plats åt benet att komma in under hästen. Ju mer hästen kan rotera ut den, ja, ju mer plats blir det förstås för benet att komma in under hästen!

 

Problemet är att många ridhästar inte rör sin bröstkorg särskilt mycket, och det beror på att det är väldigt lätt att rida bort den. Rider man med spänning så börjar hästen rotera sin bröstkorg mindre, och detsamma gäller när man inte följer med hästens rörelse eller skänklar i tid och otid. Att "hålla om sin häst" är i sig inte fel, men om man gör det bara sådär så fåller man ofta fast bröstkorgen. Detta leder till att hästens bakbensteg blir kortare, och den kommer hamna på bogen.

 

Här är en animerad häst som skrittar. Observera hur bröstkorgen roterar från sida till sida för att ge plats åt bakbenen!

 

 

Det är när man tittat på de här delarna av ridning och hästens biomekanik som man verkligen förstår hur viktigt det är att rida följsamt och låta sin sits föras tillsammans med hästen! Man kan tänka sig att ditt bäcken är en spegelbild av hästens!

 

Men om man nu har en häst som inte roterar sin bröstkorg så mycket då? Vad gör man om hästen tappat det här? Det går fint att lära hästen att röra sig biomekaniskt, och detta göras lättast genom att arbeta hästen från marken. Man kan använda sig av groundwork eller longering, varpå man pekar i takt med bröstkorgens rotation utåt, och sedan slutar man peka när den roterar tillbaka. På så sätt ber du den öka sin rotation och hästen kan ta längre bakbenssteg. Låt ditt spö bli som en dirigents pinne när han lotsar sin orkester. Gör mjuka rörelser (peka på bröstkorgen - ta ner spöt mot marken - peka på bröstkorgen - ta ner spöt mot marken) och låt hästen utforska sin kropp.

Lämna en kommentar
5 Kommentarer

Camarguehästar är det finaste

2014-01-08 | 12:30:00 | Kategori: Allmänt

Som ni vet är jag helt totalt upp över öronen förälskad i Camarguehästar. När jag och Emil fått vår gård, fixat allt och har ekonomi så ska vi åka och importera massa fina Camargueisar! Han vet hur jag ska hållas, minst sagt. Låt Alexandra ha Noémi i trädgården, och förse henne med skimmlar så är hon mutbar och snäll, haha! Nej men, skämt osido, det har varit min dröm hur länge som helst att en dag få åka ner till Camargue och ta med mig hem handplockade unghästar. Sedan ska alla utbildas till hög dressyr till min ridakademi. Tänk massor av Noémi och Surprise på en söt liten gård med klängrosor överallt! Ååååååh!

 

Noémis förra ägare lade ut en fin häst, och när jag såg pappan till hästen blev jag kär. Det är sådanan hästar och hästar av nättare typ som jag vill ta hem! Snacka om drömhästar!

 

 

Hingsten Ocarina des cazers från Elevage Des Cazers!

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Emils häst Redford med mig på ryggen

2014-01-08 | 10:02:00 | Kategori: Allmänt

Sist jag var i Arboga hos Emil så red jag hans häst Redford och visade Reddan lite grunder. Emil har ridit honom engelskt och lite western, men på senare tid han blivit mer intresserad av akademiskt. Jag sitter inte upp på andras hästar så himla ofta eftersom jag oftast redan sett vad jag behöver jobba med, och det är ju inte alltid mitt jobb eller vad man säger. Men Reddan brukar jag rida när jag är hos Emil, och han är en jättefin och söt häst! Han har verkligen kapacitet, men han har en hel del mentala spärrar och kort bakbensteg. Men det löser sig snart. :) Haha, känns som jag säger att alla hästar jag sätter mig på har kapacitet, men jag kan verkligen inte komma på en häst som inte haft något fint att visa. Men Reddan är en sådan där häst som med lite hjälp kommer komma långt.

 

Han är nästan extremt introvert och har dåligt självförtroende. Han hade en lite knagglig start på livet, men han är verkligen bland de snällaste hästar jag vet. Första gången jag träffade honom så lade han mulen i ansiktet på mig och var överlycklig, haha. Samma är det i ridningen, han gör verkligen allt för dig (men mest Emil). Han lever verkligen för Emil! Inte som andra damer som trycker upp långfringret i nyllet på en bara för att det är en dålig dag, haha. ;) Fast Reddan skulle dock må bra av att säga nej ibland. Men allt det där kommer med tiden när han börjar blomma ut mer.

 

Men trots att Reddis är så snäll och vill göra allt för att pleasea så är han väldigt svårriden eftersom han stänger av nästan direkt. Han blir introvert och totalt okänslig. Han stänger in sig i sig själv, blundar och håller för öronen och hoppas på det bästa, vilket är ett väldigt, väldigt vanligt beteende hos hästar. Det kan ta flera varv innan man får kontakt med honom, och då blir han nästan chockad, haha. Jag är också introvert, så jag känner igen hans beteende i mina egna känslor. När det blir jobbigt är det lättast att spänna sig och blunda. "Lalalalalala, ingeeeet fiiinnnssss".

 

I alla fall, Reddan har väldigt kort bakbensteg, och det beror bara på att han inte har så mycket rotation i bröstkorgen. Det är väldigt vanligt att hästar som honom spänner sig, varpå de slutar röra sig biokaniskt rätt. Då blir det sådär, och det är bara en sak som gäller då: leka, beröm, ta bort alla krav och rida fram bröstkorgsrotation. Det är inget att få panik över, för det är ganska lätt löst. Men det är viktigt att man tar tag i det, annars kommer hästen få ont i kroppen.

 

Här på filmerna går han jättefint tycker jag! Han ska bara mogna lite, och man ska inte glömma att han är unghäst! Bara 5 år, om jag mins rätt... eum... jag har inget sifferminne. Rätta mig Emil om jag har fel.

 

Men det jag ser är en häst som kommer bli så himla snygg i samlingen sedan, och vilken piaff det kommer bli. Han kommer bli en sådan där harmonisk och magisk häst att vila ögonen på!

 

Visst är han söt?! :)

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Imorgon!

2014-01-07 | 23:21:41 | Kategori: Allmänt

Hej på er! Ikväll har jag suttit och skrivit lite olika inlägg som kommer ploppa upp imorgon. Bland annat kommer jag imorgon berätta om hur det är att rida Emils häst, som är heeeeeeelt olik mina temperament-skimmlar! Ni ska även få se filmer på när jag rider hans häst!

 

Sedan har jag även skrivit lite andra inlägg, och det kommer komma upp fler kunskapsinlägg, samt lite funderingar kring ridning och vad vi lägger fokus på. :)

 

Kan inte låta bli att skratta åt den här bilden. Ibland undrar jag om Noémi skäms. <3 Men det är ju som man säger, man växer upp, och mognar gör man också, men vuxen behöver man ju inte bli. ;)

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Får lov nu!

2014-01-07 | 19:16:00 | Kategori: Allmänt

De flesta började skolan igen idag, vilket jag också gjorde, men jag slutade också, haha. Hade min sista exemination och presentation för min i stressinriktgade psykologiska hälokurs idag, och det gick fint. Så nu är jag ledig fram till 20 januari när när mina distanskurser om hästar börjar!

 

Har dragit på mig en mysig förkylning så det blev bara gos och borstning idag. Det ösregnade, så idag hoppade vi träningen. I vanliga fall brukar vi träna även om det regnar, men idag fick det bli vila. Brukar ni rida även om det regnar? Förhoppningsvis kan förkylningen tänka sig att lägga sig lite tills imorgon så vi kan träna då istället, annars får det väl bli en liten längre paus.

 

Vi tricktränade dock lite när leran var mer eller mindre avlägsnad (samma sak varje dag, en grå lortgris), så fick Noémi chans att stretcha kroppen lite på samma gång. :)

 

Titta så söt och nöjd hon var idag! Hon är så himla söt när hon står och tittar ut från boxen! <3

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Riddare Silkesmask!

2014-01-07 | 14:36:00 | Kategori: Allmänt

Riddare Silkesmask och springaren Noémi är ute på nya äventyr! Typ, haha.

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Ida, den lilla snackisen

2014-01-07 | 11:15:00 | Kategori: Allmänt

 

Från dag 1 när jag berättade att jag skulle skola om en hopphäst efter Levantos II så har det blivit lite av en snackis. Det fick väldigt mycket intresse och många blev väldigt nyfikna.

 

Vet inte vad skillnaden skulle vara på Ida och någon annan häst, egentligen, men det är väl just det att hopphästar inte brukar skolas till någon högre dressyr. Och så plötsligt kommer en hopprädd Alex och presenterar en häst hon ska sätta klorna i och utbilda: en hopphäst.

 

I många aspekter är verkligen Ida en hopphäst. Hon suger verkligen på hinder och hoppar allt, och det spelar ingen roll vad, för vad jag har märkt så tar hon sig ann allt med lika mycket glädje. Jag har provat att hoppa Ida, och även om det bara var ett litet pyttehinder barbacka, bestående av en lång kvist mellan två stolar så lös hon och hoppade ordentligt. Hon rullade verkligen och taggade till som attan. Samtidigt har jag märkt att hennes skolning är verkligen à la hopphäst. Jag är inte synkad med den ridningen alls... Ida brassar på, byter galopp fint och gör allt som hon är lärd, men har ingen pli på balansen mellan fötterna, och förstår inte halvhalten så som jag tycker att en halvhalt ska vara. Hon kortar sig jättefint, men det är ju inte det jag är ute efter.

 

Ida är en häst som älskar att jobba, verkligen älskar! Och faktum är att hon taggar lika mycket på vår dressyr som på hindren som jag satt upp ibland, haha. Dock har hon lite svårt att förstå vissa lekar när vi ska gå/springa runt en tunna för att träna fäktning... hon vill liksom svänga in och hoppa över tunnan ibland, haha! <3

 

Det spelar nog ingen roll vad Ida gör, för hon har en jättefin extriör, men hon passar verkligen mig och mina nörderier med sin personlighet och sitt lite eldiga temperament. Hon älskar att träna, och trots att hon hatar regn kan hon gå ut och bara lysa i träningen, trots regn, bara för att hon tycker att det är så roligt. Det har inte hänt innan!

 

När Ida är högre skolad och har styrka och balans att behärska skolor i galopp så ska vi allt pröva att hoppa en liten bana eller så för skojs skull. Klart en liten krigshäst kan behöva hoppa lite ibland, plus att hoppning blir roligt när hästen älskar det. Men, jag har inget som helst intresse av att löpa runt en bana bara för att innan vi är redo. Det ska vara fint och harmoniskt! :)

 

Men främst ska Ida få bli en riktigt fin skolhäst! Hon har så otroligt mycket talang och visar hela tiden prov på det när hon surar i boxen, haha. En levad där, och en skolhalt där.  Sedan att öronen är slickade och tänderna glänser bara för att Noémi får komma ut i gången och inte hon... eum, that's another story...

 

Förresten, vad tror ni är den största utmaningen med att skola om Ida? Vad tror ni?

 

Update: Fortsätt kommentera och spekulera! Det är jätteroligt och spännande att läsa det ni tror, samtidigt som det får mig att fundera. Kommer skriva ett svarsinlägg på era kommentarer och berätta hur jag upplever henne och vad som jag tyckt/tycker är den största utmaningen snart, när jag fått läsa alla era kloka kommentarer!

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Wooooooow!

2014-01-06 | 23:08:45 | Kategori: Allmänt

Suttit med tentan hela eftermiddagen och slutarbetade det nu på senkvällen, och äntligen så är jag klar! Imorgon ska allt presenteras på skolan, och det ska bli riktigt roligt. :) Så det kändes minst sagt befriande att komma till stallet på kvällen idag. Och sedan vilken häst jag hade, wow! Noémi var... m-a-g-i-s-k.

 

Mamma var med idag och medan hon mockade så borstade jag Noémi, lade på ett fleecetäcke och tränsade. Jag brukar rida i fleecetäcke när hon känns lite spänd i bakdelen, och idag var en sådan dag. Värme brukar fungera väldigt bra för henne, så varför inte liksom.

 

Väl nere i mörkret så fick hon börja med sin nya favoritövning (måste ingå i vaaaarje pass just nu) att flytta vikten bakåt i halten, och sedan checkade vi av grundarbetet från marken. Efter det satt jag upp, och hon var så himla perfekt! Hon var så sjukt balanserad så jag vet inte vad. Jag har nog aldrig haft ett såhär bra ridpass i hela mitt liv! Känslan vi hade var verkligen bara wow rakt igenom. Hon var verkligen helt harmonisk, balanserad, spänstig och stark. Hon följde min sits jättefint och öppnan och slutan flöt jättefint. I traven var hon balanserad och fokuserad och växlade mellan skolorna och samling så fint! Sedan kom de där sekunderna jag knappt kan förklara. Om ni ridit en avspänd piaff någon gång så känner ni igen den där känslan av att bara flyta i en harmonisk tvåtakt, som att bara stanna tid och rum, och plötsligt flöt vi precis som i piaff, men vi travade ju! Hon bar sig sådär ett par sekunder, och det var så sjukt häftigt!

 

Sådär var hon hela passet, och jag visste knappt vart jag skulle göra av mig själv efteråt. Alltså.. jag har haft sjukt bra ridpass med Noémi, men det här slår verkligen allt. Det enda jag får fram är wow! Det här kommer jag leva på läääänge! Och det var precis det här jag behövde! Wiiiih, älskade häst!

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Kolla va fint!

2014-01-06 | 15:36:00 | Kategori: Syateljén

Satt och letade enkla hundtröjor till bra pris när jag kom över den här lilla ullkappan till hund. Hur fin är den inte?! Jag blev helt störtförtjust jag! Så, en sådan här måste jag lätt sy till Silke! Så kan ju jag ha en likadan, fast i större storlek då... Haha, det blir tjusigt det! Tror ni inte?

 

Jag har så himla mycket jag vill sy och har femtusen idéer och mönster jag ritat. Jag vet knappt i vilken ände jag ska börja. Det ska sys ridtröjor, kjolar, medeltidsklänningar, broderas... hm, får snart starta upp mitt eget märke haha!

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Så roligt!

2014-01-06 | 15:20:00 | Kategori: Allmänt

Igår skrev en tjej till mig efter att hon och hennes mamma hade sett mig och hästarna. De ville att jag skulle komma och hjälpa dem att träna deras tävlingshästar. Tjejen i fråga som är i min ålder har tävlat ponny-sm och rider fälttävlan. Just det när folk inte låter sig begränsas av genrer gör mig så himla glad!

 

Det spelar ingen roll vad man rider och vad man håller på med, alla rider vi på hästar och oavsett gren så fungerar hästens anatomi likadant. Och det finns något bra att hämta inom alla discipliner. En dressyrhäst fungerar precis likadant som en hopphäst, de används bara till olika saker. Och bara för att jag är historienörd och älskar akademisk ridkonst innebär ju inte det att jag inte har saker att lära av andra saker. Akademisk ridkonst är väldigt brett och utvecklas heeeela tiden med forskning och teorier, och det är vad som tilltalar mig. Men, akademisk ridkonst är en filosofi som vill att hästen ska röra sig biomekaniskt, och har ingenting med utrustning att göra. Många har barocksadlar för att vara tidstypiska och visa vad de håller på med, men man kan ha precis vilken utrustning som helst så länge den fungerar för häst och ryttare. Ett bett har ingenting med hur du rider att göra, ett bett är ett hjälpmedel som blir vad du rider.

 

Bara för att man rider någon speciell gren måste man ju inte ha en speciell filosofi, och ärligt talat, en hel del typer av ridning går utför och passar inte alla hästar. Därför tror jag det är extra viktigt att börja se till hästens anatomi och biomekanik! :) Vi vill ju ha långa och härliga liv med våra vänner.

 

Jag tror verkligen inte på träningsmetoder som LDR eller att ta ner huvudet i hästens piaff. Jag tror bärkraft bakifrån är det som gynnar hästen, så jag tror inte på att ta in huvudet eller hålla emot på något sätt. Jag tror att form aldrig kan komma om man håller emot hästen.

 

Samma sak gäller med horsemanship. Jag tror att oavsett vad man gör med sin häst så är det viktigt att ha ett bra och starkt förhållande med sin häst från marken och i vardagen. Sedan man jobbar NH eller något annat har nog mindre betydelse, men det viktiga är att finna en respektfull relation till sin häst. :)

 

Jag bryr mig inte så mycket om att skylta med massa namn hit och dit, utan jag vill visa vad jag gör och vad för resultat det ger. Jag kämpar för ett hållbart träningssätt, framförallt eftersom både Noémi och Ida haft problem och måste hållas hållbart för att inte gå sönder. :)

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Läsarfråga om hästens vikt på bogen

2014-01-06 | 12:50:00 | Kategori: Allmänt

 

Att hästen lägger sig på bogen är ett väldigt vanligt problem, och kan bero på flera saker. Noémi kan också göra det när hon är omotiverad och har en dålig dag. I hennes fall är det mer av princip, så då brukar jag göra något annat hon har lust med. Förr var det dock för att hon inte orkade, vågade (hon har haft problem efter fölningar) eller kunde bära sig. Men oftast är det för att hästen antingen inte har styrka att bära sig, eller också för att den inte förstår eller kan röra sig biomekaniskt korrekt så att den kan bära sig.

 

Det är väldigt vanligt att hästen lägger sig på bogen, och i början av hästens utbildning är det helt okej. Innan hästen har styrka att lägga bak vikt så låter man den lägga vikten på bogen så att den lär sig trampa under sig, och när den är helt införstådd i detta så kan man sakta börja flytta bak vikten. Detta får inte göras för snabbt då hästen måste hinna både utveckla muskler, skelett och ligament. Speciellt unghästar ska man låta utvecklas i sin takt! :)

 

Ett vanligt problem är just det att hästen inte kan bära sig pga att bröstkorgen inte får chans att ge plats åt bakbenen. Då måste hästen istället använda sig av skjutkraft då benen inte får plats under hästen, varpå den automatiskt måste lägga sig på bogen, och den också bygger underhals.

 

Som ryttare är det otroligt lätt att stanna upp hästens bröstkorg. När man skänklar och håller om hästen är det väldigt lätt gjort. Många unghästar kan också få sämre rotation när den får ryttare för att de spänner sig, och är man inte noga vid inridningen är det lätt att hästen tappar rotationen.

 

Med andra ord, det finns tyvärr ingen enkel mirakellösning som att bara höja handen eller skänkla lite extra. Tyvärr är det den långa vägen som gäller, men när man väl gjort det där så har man igen det alla gånger. Dessutom är det en rolig resa som man gör tillsammans. :)

 

Det som du kan träna på är att känna igen hästens bröstkorgsrotation. Förs den ut åt höger när vänster ben ska sättas in under hästen? Hur mycket? Ju mer hästen roterar ut den, ju mer plats får benet att träda in under hästen. Träna på att låta dig gungas med av hästen, och har hästen lite rotation kan du från marken peka på bröstkorgen när den ska roteras ut och på så vis hjälpa hästen att förstå vad den ska göra. Jobba alltid med att du och hästen ska slappna av. Spänner du dig eller hästen - börja om! Ni kommer få mycket bättre och roligare ridning, samt starkare och bättre form, om ni båda slappnar av, no matter what. :)

 

När du och hästen kan röra sig med varandra och du känner hur bröstkorgen ger plats åt bakbenen ska du se att hästen kommer kunna använda mer bärkraft, varpå den med större chans kan bära sig hela tiden!

 

Det är alltid svårt att svara på en fråga när man inte sett ekipaget, men, det här är en väldigt vanlig orsak man ser hos väldigt många. :)

 

Noémi lade sig gärna på bogen och lägger sig gärna i handen och bygger underhals. Det tog lång tid för mig att ändra på det innan jag fick kunskapen av min tränare. Titta även på hur Noémi tippat sitt bäcken framåt och står långt bak med bakbenen. Hon avlastar baken så mycket som möjligt och lägger mer på bogen. För Noémi var det för att hon haft ont i bäcken och länd, varpå hon började gå fel. Men bilden beskriver ganska bra vad som händer med bakbenen när hästen lägger massor av vikt på bogen. :)

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Tack alla!

2014-01-06 | 11:47:22 | Kategori: Allmänt

Godmorgon alla! Eller ja, ska man vara sådan är det väl snarare förmiddag, men det var inte så länge sedan jag stod upp.

 

Måste verkligen tacka alla för era så otroligt fina kommentarer! Jag trodde inte att så många skulle följa med mig på den nya bloggen, eller att nya läsare skulle hitta hit, men ni har verkligen gett mig en jätterolig överraskning. :) Det har varit så otroligt roligt att läsa alla kommentarer om att ni uppskattat att jag börjat komma igång med bloggandet igen, och sedan all fin respons på graman-inlägget! Wow!

 

Igår innan jag somnade låg jag och funderade över all respons jag fått de senaste dagarna. När jag skrev det visste jag inte riktigt hur jag skulle göra för att få alla att förstå vad jag menade, så jag jag satte mig ner och ritade hästar eftersom det är med bilder jag själv enklast lär mig. Text i all ära, men bilder är väldigt svårtslaget!

 

I efterhand har jag tänkt en hel del på hur mycket jag älskar att lära ut. Jag skulle lätt kunna jobba som lärare, med undantaget att eleverna måste vara på plats för att vilja lära sig då. Sedan var det en kommentar som drog upp några gamla tankar och idéer. Det var en tjej som skrev i stil med "tänk om man fick lära sig det här som liten, på ridskolan!". Ja, tänk om! Och tänk hur jäkla roligt det vore att få lära ut det här på teorilektionerna!

 

Det finns så otroligt mycket jag vill göra och så många idéer. Tänk om man skulle satsa på hästar i framtiden. Kombinera det med alla idéer jag har... Hm, tanken är lockande.

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Lallar runt

2014-01-05 | 18:27:07 | Kategori: Allmänt

Jag har inte gjort så mycket avancerat med hästarna sedan Emil åkte hem. Igår var jag och Noémi bara ute på en kvällspromenad i mörkret. Dock var det väldigt mysigt, och vi gick genom äppleträdgården och vidare genom lite sly innan vi kom ut på en grusväg. Idag blev det inte så mycket heller. Jag har varit otroligt trött idag, och fick gå och lägga mig igen efter att ha varit ute på promenad med Silke i förmiddags. Så ja, jag har mest sovit idag.

 

Ibland blir jag verkligen inte klok på mig själv. Det är den där enorma tröttheten som jag har sådana problem med. En förlamande trötthet som nästan paralyserar, och som är omöjlig att vila bort. Det är en svit och symtom på min stressjukdom, eller vad man nu ens ska kalla det. Allt är ju ett enda stort vitt bregrepp med femtusen olika anledningar till varför saker blir som det blir.

 

Då är det så skönt med hästarna. De ger mig energi och även om Noémi verkligen kan vara energikrävande ibland så ger hon mig så sjukt mycket. Jag är nog faktiskt piggare när jag kommer från stallet än vad jag är när jag vaknar, haha. Finns inget bättre än att åka till stallet och mötas av två glada skimmlar som vill träna!

 

Titta så söt hon är!

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Sadlar under femton och sextonhundratal

2014-01-05 | 12:44:00 | Kategori: Historia

När man hör ordet sadel tänker man nog ofta på en vanlig engelsk sadel i dressyr eller hopptappning, men det är ju egentligen en rätt ny design på sadel. Länge var den den barocka designen dominerande, och självklart var sadlarna designade för krig. Livet i sadeln började även tidigt, och skolor ovan mark skulle redan som barn behärskas bland kungligheter under stormaktstiden. Karl XII red skolor som courbette redan som tioåring! Det är inte riktigt vad vi ser idag, men oandra sidan var ridningen lika viktigt som att kunna läsa och skriva under den här tiden.

 

Tänkte visa er lite olika sadlar mellan 1500-tal och 1600-tal. Tidigare än så har jag tyvärr inte funnit så mycket sadlar (de är ofta i trä), och oftast är det bara de vackraste sadlarna man finner. De vardagliga är ofta förbrukade, och det är inte så svårt att förstå när man ser hur slitna till och med de riktigt fint bevarade är idag. Men i alla fall, under barocken kunde sadlarna se ut såhär!

 

 

Sadeln till vänster här över är från västra Österrike och daterad 1549 och gjord av läder! Sadeln till höger är istället från Italien och från 1570-1580, och även om det syns att barocken nu tagit Europa med storm är medeltidens krigsskydd i sadeln fortfarande högst aktuellt. Här under är även en krigssadel från 1540, alltså början av barocken. Observera tidens rejäla benstöd bakom benet som vi idag istället har framför benen. Det tycker jag är intressant! Ryttarna hade rejäla stöd för överskänkel och låren. Sadlarna är även byggda så ryttaren hamnar mer eller mindre i stolsits, vilket var dåtidens korrekta sits samtidigt som hälarna inte skulle peka nedåt, nej, tån skulle istället vara närmare marken än hälen! Detta var ett medeltida ideal, men under barocken kom hälen att börja bli lägsta punkten, precis som idag.

Efter barockens intrång blev designen allt mer prålig, och kröningssadlarna var rena skönheter och väl påkostade. Pengarna hos adeln tycktes aldrig ta slut medan bönderna led, men de finaste hästarna hade också de absolut vackraste sadlarna. I mitten av 1600-talet såg sadlarna ut såhär, och man kan se att man nu börjat överge stöden bakom ryttarens lår och sadlarna började ge en lite mer lodrätt sits hos ryttarna.

 

 

 

Här ser vi Streiff (finns att se på Livrustkammaren i Stockholm) med bomsadeln han bar Gustav II Adolf i slaget med vid Lützen 1632.

 

Sadlarna blev knappast mindre dekorativa under senare delen av 1600-talet. Här är tre av ett gäng sadlar som skänktes till den svenska kungen Karl XI av Ludvig XIV av Frankrike. Sadlarna är från 1670. De sadlar som Ludvig XIV gav till Karl XI är mina absoult favoriter och jag kan verkligen stirra mig blind på dem! Tänk vad praktfulla hästarna var med dessa sadlar på ryggen! Wow.

 

 

 

Dock var det ju få som hade råd med såhär vackert utsmyckade sadlar, och de flesta vardagssadlar var mycket enklare. Tyvärr är det få av dessa som är bevarade. Men visst var kungligheternas sadlar minst sagt andlöst vackra?

 

Källor: Första bilden är från Bridgemanart, andra från The Metropolitan Museum of Art, tredje vet jag dessvärre inte, men sadeln är från Innsbruck (Österrike) och resterande bilder är från Livrustkammaren!

Lämna en kommentar
8 Kommentarer

Önskeinlägg: Silke gör tricks!

2014-01-05 | 10:04:00 | Kategori: Önskeinlägg

Ni ville se Silke göra lite roliga tricks i form av "skolor ovan mark", och nu har jag filmat henne. :)

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Stress och sådant

2014-01-04 | 16:34:00 | Kategori: Allmänt

Var och lämnade Emil på tågstationen och nu sitter jag och skriver tenta i psykisk hälsa och ohälsa samt stresshantering. Egentligen en jätteintressant och nyttig kurs, men ändå. Speciellt har den varit jättebra för mig eftersom den förenat nytta med nöje. Har haft väldigt mycket problem med stress och ångest osv, och varit ganska sjuk i perioder. Så efter att ha pluggat lite om det så känns det som om jag fått än mer försteålse för mig själv och hur jag ska tackla det som stressar mig och sådär. Har varit lagom för mig att inte vara i skolan varje dag heller eftersom jag mår som jag mår ibland. Då är det skönt att bara ha hästarna och Silke att tänka på!

 

Ibland kan jag känna hemsk stress över att jag mååååsteee träna hästarna. Men egentligen finns det ju ingenting som säger att jag måste det. Ärligt talat har jag sakta insett att allt blir så mycket bättre när jag bara tar varje dag för vad den är. Har jag eller hästarna inte motivation, ja då tränar vi inte. Och framförallt, vi gör det vi känner för! Känner jag och hästarna inte för att göra något så gör vi det inte. Känner vi för att bara träna kort en dag, då gör vi det, medan vi tränar längre när vi känner för det. Då är det skönt att stå mer eller mindre själv i stallet för att vara ärlig. :)

 

Och man ska ju inte tala om all ångest man kan ha över vad man ska studera och allt det där. Jag vet ärligt talat inte alls vad jag vill bli. Det finns massor av yrken jag skulle kunna tänka mig, men för tillfället är jag inte upplagd för att plugga heltid. Nästa termin ska jag dock plugga halvtid och då plugga häst!

 

Jag sökte massor av kurser i biomedicin och sådant nu till våren, men även hästkurser. Nu när jag väl fick antagningsbeskedet hade jag kommit in på allt, så jag kunde välja och vraka och ta vad jag ville. Det slutade med att jag bara valde hästkurserna. Det känns lagom i vår! Så jag kommer plugga hästhållning i landsbygdsföretag och hästars sinnen och beteende i vår på halvtid, samtidigt som jag kommer lägga massa tid på att vidareutbilda och leka med Noémi och Ida.

 

Just nu känns det som om jag behöver utforska hur seriöst jag vill hålla på med hästar. Eller ja, i hur stor utsträckning jag vill göra det! Om det ska vara mest hobby, eller även mer. Jag vet inte vad jag vill än.

 

Lämna en kommentar
7 Kommentarer

Lite om gramanen

2014-01-04 | 14:37:00 | Kategori: Allmänt

Som ni kanske sett så har jag gästbloggat om hjälptyglar och graman på baraelvira.se! Där har jag skrivit om hur gramanen påverkar hästens kropp och vilka följer det får, vilket fått en hel del positiv respons. Egentligen hade det väl behövt en hel bok för att få med allt, men i det här inlägget tror jag att jag fått med det mest grundläggande. :)

 

Vill även verkligen tacka Elvira för att jag fick låna gamla bilder på när hon rider med graman. Jag har inga på mig själv, och jag tänker inte googla fram några eftersom jag inte vill trampa någon på tårna. Tack Elvis, det är jättemodigt av dig att låna ut de här bilderna! Hade nog inte vågat det själv.

 

 

Man kan ju fråga sig vad en graman egentligen är, mer än läderremmar för ungefär tvåhundra spänn. Gramanen används ju för att hjälpa hästen att gå i rätt form, och ska bara ta emot när hästen tar upp huvudet, och på så vis bli en vägledning för hästen. Den fästes som ni vet oftast i sadelgjorden, löper mellan frambenen, vidare genom bettringen och sedan vidare till ryttarens hand.

Med andra ord hjälper gramanen med att sänka hästens huvud, och det är därför man ofta hör att gramanen bara ska användas av erfarna ryttare och på väldigt svårridna hästar eftersom det är väldigt lätt att tvinga hästen till att placera huvudet med en graman. Med andra ord placerar gramanen huvudet, men gör ingenting med bakbenen som egentligen är det som faktiskt är grunden för vad för form hästen kommer bära sig i. Gramanen hjälper hästen alltså inte att gå i form, utan enbart att sänka huvudet - vilket kan vara ett hjälpmedel, om man nu enbart behöver ett hjälpmedel för att sänka hästens huvud.

När man sätter på en häst en graman så faller hästen gärna naturligt på bogen för att ge efter för gramanen, och i och med detta kommer den att förlora bakbenen. Även om ryggen lyfts när hästen går med huvudet nedåt så kommer hästen fortfarande tappa bakbenen då hästen går undan för trycket, lägger sig på bogen och därför börjar använda mer skjutkraft istället för bärkraft. För att bara snabbt flika in vad skillnaden på ett bärande bakbensteg och ett skjutande är så kan man enkelt tänka sig att när hästen vinklar sitt bäcken bakåt och "sätter sig" på rumpan (i samling exempelvis) så kommer hästen börja kliva mer under sig än bakom sig, varpå den kommer använda mer ytan framför hoven och benets neutrala ställning om hästen bara står jämfota rakt upp och ned. När hästen lägger sig på bogen börjar skjutkraften aktiveras, och när hästen lägger vikten bakåt så bogen lättar, då aktiveras bärkraften. Enkelt förklarat kan man tänka sig det hela som en gungbräda.

 

 

Ett teoretiskt exempel på vart man kanske kan använda en graman skulle kunna lyda såhär: Hästen Sigge är helt införstådd i bakbenens bärande roll och kan växla fint mellan ett bärande steg och ett påsjukts-steg. Sigge är egentligen rätt välriden och bär sig ganska korrekt, men det finns ett litet problem, och det är det faktum att Sigge inte förstår längningen via bettet. Tränsbettet har en naturligt kortande effekt av hästens hals, och Sigge som naturligt har svårt för längningen får inte igenom formen. Ryttaren väljer att sätta på en graman för att visa Sigge hur formen skall gå igenom hela kroppen.

I det teoretiska fallet hade även ryttaren kunnat välja andra alternativ, men det är ett exempel då en graman skulle kunna bli ett hjälpmedel, dock är det inte säkert att det hade fungerat ultimat i praktiken. Kanske hade det varit ett bättre alternativ att ta hjälp av ett stångbetts längande effekt. Personligen hade jag inte använt graman ens i det här fallet, utan hade systematiskt lärt hästen längning och sökning via exempelvis ett stångbett eller kanske ett hackamore. Alternativen är oändliga.

Folk använder iderligen gramanen för att få hästen att gå i form, vilket oftast stjälper mycket mer än vad det hjälper. Överlag brukar hästar hitta en bättre form med mindre hjälpmedel då hästarna då har större chans att hitta en bekväm form själv. Därmed blir formen oftast starkare och mer harmonisk i längden.

Jag har aldrig sett en häst som haft graman i syfte att bara få igenom sista delen i formgivningen. De absolut flesta hästar (om inte alla) hamnar på bogen, tappar bakbenen och tar in huvudet för att slippa obehaget från bettet som vid för mycket kontakt bildar ett tryck över lanerna och vid ett delat bett även i gommen. Med gramanen dras även hästens huvud neråt, varpå hästen gärna dyker ner och bakom hand.

När man rider med graman kan man enkelt tvinga ner hästens huvud och få den att knäcka av i nacken så halsen välvs. Fint? Kanske om man nu bara vill ha en häst på kröker på nacken, men i längden kommer den gå sönder. Hästen kommer aldrig förflytta sin vikt bakåt bara för att man rider med en graman. Inte heller en pessoasele kan egentligen hjälpa till med det, eftersom hästen oftast kompenserat med att lägga sig än mer på bogen eftersom det är enklare för den. Hästen förstår förstås att bakbenen måste in med en pessoasele, vilket den kommer göra - med bekostnad att den lägger än mer vikt på bogen för att avlasta baken så att den orkar ta in bakbenen inundersig. Självklart kan det finnas undantagsfall, men generellt är det såhär en häst reagerar på selen och graman. Framförallt är det hästar som naturligt har mer skjutkraft än bärkaft som reagerar på det här viset, och idag är det i stort sätt alla hästar. Från dressyrhästar till travhästar. Bärkraften må vara väldigt lättvidig, men den är inte särskilt modern på dressyrbanan då man vill ha stora och luftiga steg. Därav har man avlat på främst skjutkraft i olika grader.

Nu undrar ni kanske vad som händer med ryggen, och jo, den höjs ju förstås när hästen tar ner sitt huvud. Men hästen kommer jobba i rygglyft, och inte sit-ups. Egentligen är det ju inte ryggen i sig vi vill träna i första hand, utan magmusklerna som är dem som ska hjälpa ryggen att orka hålla sig uppe. Så även om ryggen höjs, så får vi ett problem. Med de här hjälpredorna i form av tyglar så tränar vi inte magmuskulaturen. Så även om tyglarna skulle kunna hjälpa hästen att förstå att ryggen ska lyftas, så kommer den inte förstå att bäckenet ska vinklas eller att magmuskulaturen ska bära ryggen. Det blir ingen form, och i längden kommer hästen ta skada.

Jag har fått låna bilder på Elvira när hon red sin förra foderhäst Zito med graman. Här ser man precis det som de tecknade bilderna visar. Hästen lägger sig på bogen och tappar bakbenen. Zito sänker och kröker nacken, men någon bärig form är det inte tal om.

 

Här travar Zito på och länger stegen, men han ligger på bogen och ni ser att han bara använder sin skjutkraft. Vid x:et kommer han antagligen sätta ner sin hov. Bakom den bakre linjen vid höften finner vi skjutkraften, och framför linjen vid höften finner vi bärkraften. Även om han kommer sätta ner sin hov framför linjen så använder han nästan bara påskjut som ni kanske ser. Ett bärande steg är tvärt om: har mer bärkraft än påskjut. Ett steg har alltid båda delar, men kan ha mer av det ena, eller det andra.

Samma sak ser vi här, men här i kortare trav. Zito ligger och hänger på bogen och bygger på sin underhals eftersom hans bakben inte bär och därmed kan bygga en överlinje hos honom. Även om han här egentligen skulle använda mer bärkraft om han gått i en biomekanisk form så använder han ändå mest skjutkraft. På båda bilderna har han antagligen även ett obehagligt tryck över lanerna i munnen.

Som ni märker är det otroligt lätt att missbruka en graman. Jag tror inte någon någonsin skulle göra det med vilje, men alla har vi missbrukat något någon gång utan att vi kanske förstod det då. Dessutom är gramanen en extra rem som kan besudla hästen på sin frihetskänsla. Tänk dig själv att ha en massa remmar på dig själv som ska spännas hit och dit!

Oavsett hur eller vad man håller på med så har vi alla samma vilja - att jobba med en häst som är glad och hållbar. Att hästen inte känner sig instängd är då förstås viktigt. En del hästar skiter i om de har en extra rem, andra är väldigt känsliga för det. Dock bryr sig faktiskt alla hästar, men många orkar inte protestera. Precis som vi människor kan de vända sig innåt och hålla tyst, även om de skulle vilja skrika - och det gäller allt!

Som ni kanske förstår är graman ett väldigt svårt hjälpmedel att använda eftersom det så otroligt lätt blir fel, och även om man har det på en häst som är skolad och därmed kan flytta bak sin vikt så är det så otroligt lätt att råka bli för stum i handen. Man får inte glömma att gramanen löper ända ner till hästens sadelgjord och därför kan man som ryttare lätt få för mycket effekt. Även om man är fjäderlätt i handen är det nästan givet att man kommer råka göra fel.

Dessutom är det som såhär, att en skolad häst kan bära sig, och då finns det inte behov av en graman. Är hästen inte stark nog att bära sig rätt så kan ingen hjälptygel göra det åt den heller. Musklerna och mjukheten finns i så fall inte där än, så enkelt är det. Med andra ord finns det egentligen ingen anledning att använda sig av en graman, om man inte envisas bara för sakens skull. Gramanen hjälper inte hästen att gå i form. Gramanen sänker enbart hästens huvud, vilket lätt kan få bieffekter där hästen börjar gå fel och inte i en harmonisk form.

Personligen skulle jag aldrig använda graman eftersom det är tok för enkelt att göra fel, samtidigt som jag inte ser fördelarna med den. Framförallt när det finns så många alternativa lösningar så ser jag ingen vits med att sätta på en hjälptygel som lättare stjälper än hjälper mig och min häst. Själv har jag upplevt att den bästa och starkaste formen kommer med tiden när hästen får jobba med större frihet och med mindre hjälpmedel.

Min Camarguehäst Noémi des Prévots är riden på stångbett och kapson och har inga problem att hitta en korrekt form. Tidigare har hon haft problem med sitt bäckenen efter två fölningar som unghäst samtidigt som hon är svag i höger bakben. Idag är hon stärkt och med god bakbensaktivitet kommer formen naturligt. Oavsett vad för genre man klassar sig själv till så förändras inte det faktum att det är bakbenen vi vill ska bära och att formen kommer från en god bärkraft.

Här är ser ni även Alba röra sig fritt med bogfrihet och bärkraft. Hon illusterar fint hur formen börjar bakifrån, och med detta kommer hon kunna börja skolas till en bärig formgivning.

 

Också i fri skritt är bakbenen aktiva och bogen lätt på en häst som kommit en bit i sin utbildning.

 

 

 

Lämna en kommentar
11 Kommentarer

Önskeinlägg: Ridklänningar

2014-01-04 | 12:44:00 | Kategori: Syateljén

Jag fick ett önskemål om att visa mina ridklänningar, och klart jag kan göra. Just nu har jag två stycken. Dels en vit/ljusrosa, men också en vinröd. :) Det är ju dock inget jag använder till vardags, eller ens alltid när jag rider uppvisning. Jag har dem bara för att jag älskar att sy och pyssla, samt ridklänningar i sig. :)

 

Här är min rosa/vita långklänning med ett tunt släp, och så har jag en virkad bolero till. Jag har dock tänkt att sy vidare på den med än mer romantisk stil med pärlbroderier och blommor, precis som aftonklänningar från 1910. Dock har jag lite andra projekt jag måste hinna klart med först. Men den här klänningen ska bli en riktigt tjusig och detaljarbetad sak!

 

Sedan har jag min vinröda klänning som är en gammal balklänning från början. När jag och min mamma fotade de här bilderna var den inte riktigt klar då kjolen skulle sys om till en ridkjol, men såhär ser den ut! I vår ska vi göra en ny fotografering, så då får ni se nya bilder.

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Emil och Noémi

2014-01-03 | 22:59:46 | Kategori: Allmänt

Idag fick Emil en ridlektion på Noémi! Hon var jätteduktig och riktigt pigg idag. Jag vet inte vad som hände med handbromshästen jag hade för ett par år sedan, men under det senaste halvåret har Noémi lagt om och blivit en riktigt pigg och framåt häst. Det känns riktigt roligt, för hon gillar verkligen att jobba.

 

Först hade jag Emil på longen, och han fick känna både stillastående arbete, förflyttning av vikten och skritt med öppna och sluta i olika grader. Därefter longerade jag dem i trav eftersom Noémi var ganska explosiv, så hon fick springa av sig lite. Då fick även Emil få chans att få bara sitta och känna på traven.

 

Efter det fick han pröva att rida själv, och efter en stund gick Noémi fint och de blev en enhet istället för bara häst och ryttare. När Emil väl slappnade av i benen släppte riktigt mycket!

 

Första gången Emil red Noémi gick det inget vidare... alls. Men idag var de verkligen fina. :) Jag tror Emil även fick en bra känsla över hur det "ska" kännas. :)

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

En liten häst-hund!

2014-01-03 | 16:32:00 | Kategori: Allmänt

Idag var vi med Silke hos veterinären och vaccinerade henne. Det var lite läskigt, men efter en stund lugnade hon sig och skötte sig jättebra. Så fort nervositeten och rädslan hos henne släppte så satt hon och bara tittade och det var inga problem alls att få en spruta.

 

Efteråt travade hon ut stolt som en tupp, haha. Nu ska vi anmäla oss till en hundkurs vilket kommer bli jätteroligt! Det kommer bli nyttigt, samtidigt som vi får chans att få riktigt bra tips och Silke får världens chans att öka på sitt självförtroende! Hon är lite nervös och osäker eftersom hon bytt hem flera gånger, men det ska det bli ändring på. Hon har redan gjort jättefina framsteg tycker jag, även om jag bara haft henne ett halvår. :)

 

 

Visste ni förresten att Silke kan göra skolor över mark på komando? Hon kan både pesad och courbette, och just nu håller vi på att tricka in skolhalt och high-five haha! Hon kan även terre à terre och andra roliga saker, men inte på kommando, än!

 

Silke har även suttit på Noémis rygg! För ett par år sedan så attackerade Noémi hundar och har till och med tagit en schäfer över ryggen och kastat iväg när den blev väl närgången i stallet, men Silke får till och med sitte på hennes rygg. Faktum är att det är Silke som tycker Noémi är stor och läskig medan Noémi tycker att lilla Silke är rätt söt och intrassant (även om hon även tycker att Silke är rätt löjlig som springer runt och skäller).

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Sommarbilder

2014-01-03 | 13:09:13 | Kategori: Allmänt

Vintern i alla ära men... jag saknar verkligen sommaren. Noémi är alltid så mycket mer positiv och kvällarna är långa och varma. Just nu är allt så trögt när det bara regnar och solen har tagit semester. Egentligen har jag inget emot vintern alls. Egentligen är den väldigt mysig (om det bara vore lite snö då...), men det jag verkligen saknar är ljuset! Eftersom jag inte har någon belysning i min lilla paddock så rider jag runt med pannlampa i regnet och det är väl kanske inte alltid det mest inserpationsfyllda. Åh, jag längtar så efter senvåren och ljuset! 

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Longering

2014-01-03 | 10:00:00 | Kategori: Alex ridhandbok

Det finns förstås hur många sätt som helst att longera en häst på, men jag tänkte berätta lite om hur jag gör. Longering har aldrig varit min starka sida riktigt, och jag har alltid haft lite svårt att finna glädje i det. Jag har alltid tyckt att det varit så svårt, och det har mer eller mindre bara känts omöjligt. Eftersom jag haft svårt för det så började jag skämmas och det fanns inget värre än när någon skulle titta på. Det var något min tränare Monika tog tag i ganska fort. Idag har jag inga problem alls med att longera, och har longerat in flera hästar och ska även ta mig tid att skola in Ida eller Noémi på longen när jag får utrymme för det.

 

När jag longerar använder jag alltid en kapson, longeringslina (eller en lång tygel med snabbspänne om jag ska inte ska använda mig av en stor volt) och ett vanligt dressyrspö.

 

Självklart kan man göra longering väldigt avancerad, och det blir ju självklart allt mer avancerat precis som allt annat allt eftersom. Men jag tänkte i alla fall gå igenom de grundläggande principerna som jag använder mig av.

 

Skicka ut hästen på volten: När jag skickar ut hästen på volten för longering gör jag det i regel från groundwork. Därifrån ber jag oftast hästen att göra volten större med inner framben som jag ber ta steget ut för att kunna öka volten. För det pekar jag på bogen i den stunden hästen lyfter benet. Det är bara då jag kan påverka vart hästen sätter ner hoven sedan ändå, så att be om samma sak när hästen redan har tyngd på benet är rätt meningslöst. Jag öppnar handen och låter linan löpa med hästen. När hästen gått ut så mycket jag vill slutar jag be om en ökad volt, och vänder mig och börjar gå med hästen innan jag stannar på vad som kommer bli min mittenpunkt när jag skickat ut hästen på en större volt.

 

Med mitt spö kan jag påverka det mesta och be om många olika saker på hästen. På bilden har jag numerat upp några punkter som är grundläggande. Sedan kan jag självklart påverka hästen med mitt kroppspråk och min egen position. Står jag lite framför hästen blir jag bromsande, står jag neutralt händer inte så mycket medan jag blir drivande om jag ställer mig lite bakom. Det brukar man använda inom alla typer av longering. :) Man kan även påverka hästen genom olika signaler genom longeringslinan. Men jag tänkte gå igenom positioner för spöt och hur man kan påverka hästen med det.

 

1. Genom att peka på bogen ber du hästen att flytta ut bogen. Du pekar på bogen i takt med hästens steg, dvs. hästen lyfter på hoven varpå du pekar på bogen, och när hästen sätter ner hoven så tar du bort spöt. Varje gång hästen lyfter på sin hov pekar du på bogen med ditt spö varpå hästen tar ett steg något ut och ökar volten steg för steg. Lyssnar inte hästen fortsätter jag att peka hela tiden och om hästen fortfarande inte lyssnar på touchar jag hästens bog med spöt.

 

2. Genom att i takt med hästens inner bakben peka börstkorgen kan du påverka hästens bröstkorgsrotation. Med tiden lär du dig att se rotationen i bröstkorgen så du kan titta enbart på den, men ibörjan är det lättare att titta på bakbenen. När hästen lyfter inner bakben roterar bröstkorgen utåt för att ge plats åt innerbakben. Pekar du på bröstkorgen när hästen precis lyfter inner bak kan hästen rotera sin bröstkorg lite mer och därav göra mer plats åt inner bak som den kan sätta längre in under sig.

 

3. Jag brukar oftast jobba med punkt 2, men här kan du också påverka. Genom att peka på inner bak när hästen lyfter det kan du be hästen att sätta det längre in under sig.

 

4. I den här positionen blir spöt drivande, och vill man fatta trav kan man peka här när hästen lyfter ytter framben (varpå den kan fatta dirket), eller peka här och smacka i ytter frambens takt.

 

5. Genom att peka över hästnes rumpa så ber man om galopp. Detta är dock något man får lära hästen, det andra faller sig rätt naturligt för alla hästar. Men det här får man lära hästen.

 

6. Vill man sakta av eller göra halt höjer man longeringslinan, men för att förstärka hjälpen kan man peka med spöt framför hästen. Med longeringslinan kan man även kommnicera direkt via linan och hästens kapson via viberationer i olika riktningar samt handställnignar.

 

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Söthästen

2014-01-02 | 23:23:00 | Kategori: Allmänt

Igår fick Emil ha en lektion i groundwork med Noémi och hon var så gudomligt snäll och lyhörd. Hon ansträngde sig verkligen och var så sjukt söt. Han bad om sluta men stod lite ivägen för henne, varpå hon försökte lösa det åt honom genom att samla och gå i sluta runt honom på något märkligt sätt. Blev så glad och stolt över min lilla häst haha.

 

Idag fick damen vila och nöja sig med lite pussar och extra halm att pilla i efter en dryg regndag. Istället fick Emil en lektion med Ida vilket gick jättefint! Jag satt på en pall med Silke i knät medan de tränade på att hitta lugn och avpändhet i vanligt groundwork samtidigt som de prövade på lite öppna tillsammans. Tror de båda hittade något viktigt i träningen, det såg ut så! :)

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Noémi provar schabrak

2014-01-02 | 18:41:00 | Kategori: Syateljén

På fritiden brukar jag roa mig med att sy och greja, och det senaste projekten har varit schabrak. Dels ett barocksbrabrak till Noémi, och nu var det dags att pröva det. Det är inte helt klart då ett brunt kantband fortfarande fattas för sömmen över det ljusa kantabandet, men bortser man det från det så är det klart! Jag har inte provridit i det än, men när jag lade på det låg det verkligen fantastiskt! Stoppningen var perfekt och det låg nästan bättre än alla mina fabriksydda schabrak! Blir spännande om jag fortfarande tycker det när jag ridit med det, eller om betyget sjuker då, haha...

 

 

Min mobilkamera är ju vad den är, så schabraket ser nästan lite rosa ut men egentligen är det mer blodrött. I verkligheten är det riktigt snyggt och gör sig bra till sadeln. När ljuset kommer tillbaka till landet ska jag fota allt mer nogrannt (när det är klart också förstås), så ni får se bättre bilder som gör grejjerna rättvisa. :)

 

Sedan har jag också sysselsatt mig med att brodera och sy ett typ schabrak till Emil för SM:et och kommande tävlingar i vår för hans del. Schabrakdelen som ska ligga lite bakom sadeln är dekorerat med hans vapensköld som förstås ska visas upp vid tävlingar. :)

 

 

Här är en del av dekoren på hans vapensköld som jag designat och broderat till honom! Allt har en betydelse och ska stämma överens med alla historiska regler för vapensköldar. Känns som jag är expert på det där nu när jag läst igenom massor om det för att få till en bra design åt honom som dessutom är helt godkänd att använda! Dessvärre syns det inte så väl på bilden, men konturerna har även mörkblå skuggor som framhäver den vita brodyren. :) Jag älskar att brodera, och nu har äntligne något vettigt att brodera, haha. Hela alldet får ni självklart se när det är klart! Och live på riddar-SM förstås! ;)

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Peppar clinic!

2014-01-02 | 14:12:02 | Kategori: Allmänt

Mitt mål för förra året var väl egentligen att få en plats för Bent det här året, men det kändes allt mer avlägset. Jag och Noémi har knöglat på, och vi har verkligen gått framåt! Men, nu är det ju såhär att Noémi är Noémi, och även om hon och jag gått helt sjukt mycket framåt även efter att vi åkte hem från Haväng så har vi även haft rätt goa utmaningar. Däremot så har vi lyckats utveckla en hel del också! När jag tänker på det så har vi lyckats med jättemycket jag inte ens trodde vi skulle lyckas med, men det är så lätt att bara se till de stora sakerna. Detaljmässigt så har Noémi blivit en riktigt välriden häst. Och framförallt - modig!

 

Jag hade bara tänkt att gå som fotfolk på Bent träningen i februari, men så blir det inte! Jag var en av dem som blev erbjuden plats på clinicen i förstahand! Jag blev helt paff och överlycklig, men vågade inte riktigt tacka ja innan Monika övertygade mig. Så, i februari är det jag och Noémi som ska åka söder ut! Snacka om att det kommer bli sjukt spännande och roligt. Men jag är något (väldigt) nervös, men det ska gå bra. Ska dessutom bli jätteroligt att träffa alla och deras fina hästar!

 

För mig är det lite otroligt att jag och min lilla häst har kommit såhär långt! Wiiiih!

 

 

I somras hittade vi verkligen känsla och vägar som räckte hela hösten! Hon är ju verkligen en drömhäst när man bara får med sig henne och låter saker och ting vara lite på hennes villkår. Kan knappt tänka mig att det är den här hästen som inte kunde använda sitt bäcken korrekt. Nu använder hon det hela tiden.

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Noémi goes medieval

2014-01-02 | 01:56:30 | Kategori: Allmänt

Här om dagen prövade jag och Emil hans tävlingstäcke (barden). Vi trodde det skulle vara förstort då hans häst, Redford, är 162 cm och Noémi bara 140 cm som ni vet... Men icke! Noémi fyllde ut täcket gott och väl med sin breda rumpa. Hon var jättestolt när hon gick runt med barden och poserade ståtligt! Hon skulle göra fem tusen piruetter bara för att stila framför Emil. Den hästen älskar verkligen att bli uppklädd och rida inför publik... haha.

 

Vad gillar ni tornerspels-Noémi?

 

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Idas utveckling på ett halvår

2014-01-02 | 00:19:00 | Kategori: Allmänt

 

För ganska exakt ett halvår sedan nu så började jag träna Querida, även kallad Ida. Just då hade Ida bara gått på sommarbete och var inte alls igångsatt, inte heller rörde hon sig korrekt om man ser till biomekaniken. Hon hade rätt mycket underhals och kunde inte sänka huvudet när vi tränade. Hon kunde inte böja sig och kunde inte slappna av i steget. Idag kan hon allt det och lite till, och vi utvecklas sakta men säkert tillsammans.

 

Jag trodde inte att skolningen av Ida skulle gå så fort då hon faktiskt hade en hel del mot sig. Hon hade inte mycket muskler eftersom hon stått en del, samtidigt som hon inte rörde sig lätt och ledigt. Kroppen hade inget swung, och de långa ryggmusklerna arbetade inte med henne. Hon var väldigt stel överlag.

 

I början kunde hon som sagt inte ens sänka huvudet, och hon hängde sig bara på underhalsen. Hon visste hur man gick i form tyckte hon, så hon låste sig i bara det läget. Det var många gånger vi bara gick ut och så fick hon ta en godis nära marken stillastående. Tro det eller ej, men det var i början jättesvårt.

 

 

Här är två halvtaskiga bilder från min mobilkamera när vi tränade i början. Vi kände fortfarande inte varandra och Ida hotade med att stegra så fort jag lade minsta tryck i kapsonen. Så fort jag höll i kapsonringen spände hon sig, och det dröjde jättelänge innan jag fick hålla i den medan hon kunde slappana av!

 

Jag fick börja med att hålla en bit ifrån linan och lära henne att ta en godis som sagt, och på den andra bilden ser ni hur långt ner hon kunde komma ner som max. Längre ner än så kunde hon inte sträcka sig eftersom underhalsen var ivägen. Självklart kunde hon ha huvudet nere vid marken och beta, men hon kunde inte variera däremellan då underhalsen tog emot. Det var antingen eller på allt.

 

 

Till slut kunde hon börja släppa lite och hon förstod snabbt vad det var frågan om. Hon kunde ju dock inte böja på volten, så hon gick rakt i kroppen medan benen formade någon slags kantig volt. Jag jobbade bara med att få igång hennes rotation i bröstkorgen så den kunde börja ge plats åt bakbenen.

 

 

Sakta men säkert började hon kunna slappna av medan vi tränade. Även om det bara var korta sekvenser så var jag väldigt nöjd och stolt över Ida. Hon började även tycka allt mer om träningen och började engagera sig allt mer och snart kunde jag sitta upp för första gången.

 

 

De där stunderna då hon kunde slappna av blev allt längre, hennes bröstkorg började rotera fint och gav plats för bakbenen. Hennes rörelsemönster började bli riktigt fint och jag kunde till och med hålla vid kapsonringen när vi tränade utan att hon spände upp sig! Hon hade också fått pröva ett första stångbett (en vanlig kandarstång med låg tungfrihet) som hon trivdes med. Jag använde det aldrig dirket, utan lät henne börja vänja sig vid det bara och hur det kändes tillsammans med kapsonen.

 

Trots att vi fram till mitten av september ungefär bara hade skrittat och arbetat stillastående hade Ida redan byggt en hel del muskler och började få allt mer överlinje! Hennes hållning blev allt stoltare.

 

 

Ida började kunna prestera ett allt bättre skrittarbete och började få mer styrsel på kroppen. Balansen började komma och muskulaturen började tillåta lite travarbete. Jag började be om trav korta sträckor då fokus var på att hon skulle släppa underhalsen och slappna av. Ida har fram tills idag (och ofta fortfarande) bara sett traven som en transportsträcka till galoppen, så vi har haft en del problem. Men Ida böjade finna allt mer intresse i traven och idag är den riktigt fin. Dessvärre har jag inga nya bilder (eller film) på just traven, men det kommer.

 

När skritt och trav börjat ta sig lite började även sitsskolningen komma igång på riktigt! Hennes balans utvecklats i stormfart tillsammans med vårt sitsarbete och hon har hur lätt för sig som helst att lyssa på min sits. Hon började förstå hur min stis kunde be om henne att göra tusen olika saker, och hon tycker det är väldigt roligt.

 

När november kom så började vi leka lite med galoppen. Rent skolmässigt var den inte så intressant, men för mig och Ida var den det. Dels behövde min sits få känna på galoppen, och Ida är stormförtjust i att galoppera. Därefter måste hon kunna lugna sig och slappna av efter att vi tagit en galopp.

 

 

I början kunde hon inte ens böja i vänster galopp, men det börjar ta sig, och i höger varv börjar det bli riktigt, riktigt bra! Hon kan till och med slappna av och böja och från och till kan vi får en riktigt, riktigt balanserad! Jag hoppas att Emil eller mamma kan hjälpa mig att fota och filma nu så jag får ännu en dokumenterad fas i Idas och min utvecklig!

 

 

På ett halvår har Ida gjort en fantastisk resa med mig! Öppnan sitter som en smäck och slutan börjar komma riktigt bra. Hon förstår alla sitshjälper och i skritt har hon börjat att förstå bettet också! Ännu har hon lite svårt att få ställningen helt genom nacken ända fram till bettet, men det börjar te sig allt bättre. Det är nog den pusselbiten som kommer komma sist, men vi har tålamod!

 

Det jag ser mest fram emot just nu är att träna vår balans och primärhjälp än mer. Jag vet inte exakt vad mina mål är, för det är inget speciellt vi ska träna mer på egentligen. Vi ska utveckla allt! Men prio ett just nu är balansen och att Ida ska hitta lika bra balans i alla gångarter och att vi ska kunna smälta samman än bättre från primärhjälpen. Sedan kommer hon i det arbetet hitta det mesta andra och på så vis kommer vi hitta nya dörrar på glänt. :)

Visst har Ida gjort en fantastisk utvecklig på bara ett halvår?!

Lämna en kommentar
6 Kommentarer

Ett nytt år med nya upplevelser

2014-01-01 | 15:14:34 | Kategori: Allmänt

Jag avger aldrig några nyårslöften, och jag har väl inte heller några direkta mål för det här året. Förra året var minst sagt speciellt med väldigt många oförutsägbara händelser, så jag hoppas väl snarare på ett lite mindre dramatiskt år framöver utan en massa dramatik.

 

Men däremot har jag en hel del planer för 2014 som jag ser fram emot. Året sparkas igång med hårdträning med Noémi innan vi i februari kommer åka ner till Haväng igen för ett par intensivdagar med Monika Müller och Bent Branderup. Det kommer bli riktigt spännande!

 

 

Senare på våren kanske det blir någon mer clinic innan det bär av till Skåne för riddar-SM då Emil ska dit. Tills dess ska det även sys och broderas en hel del! Sedan blir det ARena i sommar förstås. :) Sedan lär det bli en del spel för Emil och i vår kommer jag studera häst på heltid igen. Kurser på halvtid, och sedan kommer jag lägga resterande tid på mina egna och att utveckla mig själv samtidigt som jag ska fortsätta att sy och fixa med utrustning tll både ryttare och häst.

 

Det är lite av några av sakerna som jag ser fram emot under 2014, som förhoppningsvis kommer bli ett riktigt bra hästår! :) Har ni några planer för det nya året? Ska ni på några spännande träningar eller clinics? Eller kanske ser ni fram ett lungt år hemma med era hästar? Eller kanske ska ni tävla? Oavsett vad hoppas jag ni får ett roligt år tillsammans med era hästar. :)

 

Silkesmasken hade sin fina rosett på nyårsafton!

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Välkomna till min nya blogg

2014-01-01 | 00:00:00 | Kategori: Allmänt

Från och med är det här ni kommer kunna följa mig och mina hästar! Hoppas ni hänger på! :)

Nu kör vi på ett helt nytt år med en helt ny blogg med nya spännande äventyr!

 

 

Ja, fast... det är ju inte alltid sådär fint... :$

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer