Idag har jag putsat en heeeel på svärdet del kan jag lova! Och nu på kvällen blev till att slutligen inviga det på hästryggen. Noémi var dödstrött (hon vallar de små shettisarna hela tiden, haha), så det blev istället Ida som fick komma in. Jag hade ingen aning om hur hon skulle reagera på det (Noémi vet jag ju), men jag tänkte att vi kunde ju pröva och se!

 

Ida fick även prova bygelnosgrimman jag gjort om till ett hack. Hon gillade det faktiskt riktigt mycket, mycket mer än vad jag hade förväntat mig. Dock så blev nackstycket lite långt, så jag ska korta det lite. Men utöver den detaljen så tyckte jag att det faktiskt verkade sitta riktigt bra! Kommer nog fundera riktigt bra när vi leker. :)

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Igår surfade jag runt på hästnet för skojs skull, och precis som vanligt blev jag häpen över alla priser. Ursäkta, men vem lägger 100 000 på en häst som inte ens har ställning, eller ens höjer ryggen? Ärligt talat? Det är ju att kasta pengarna i sjön. Det är ju säkert en helt fantastisk häst, men chansen är ju överhängande att det kommer komma påföljder om den kommit upp lite i klasserna med sänkt rygg.

 

Även om jag gärna skulle vilja kasta in massa bilder på olika hästar så vet jag ju att jag inte kan. Jag skulle få onda ögat och bli anklagad för förtal, även om jag bara rent skulle påpeka vad jag ser på bildenra. Därför ritade jag av en häst som kostar en miljon. Om det är trav eller wanna-be pass vet jag inte. Varför vågar ingen dommare dömma ut det där? Pass ska bara finnas hos gångarthästar. 

 

Men eftersom ingen kan säga något om jag ritar av hästar, så jag tog och ritade av häst som fångade min uppmärksamhet. För den här traven som kallas "taktmässig" får du ge en miljon.

 

Vad är det för fel på passinslag i trav då? Alla vet att takten ska vara ren, men varför? Problemet är inte själva passen som blandas in i vad som egentligen är trav, utan anledningen till att hästen börjar röra sig såhär. Hästen får rörelsemönstret utav att vi stoppar upp den naturliga rörelsen i kroppen som sker i traven. Det blir spänning och hästen börjar vagga som en pingvin. För pingviner (eller hästar med passgång för all del) är den passlikande gången inget märkligt eftersom de är programerade från födseln att kunna gå så, men det är inte hästar som inte fötts med anlaget. Med andra ord, den här hästen på bilden är långt ifrån lösgjord. Och det är det som är problemet.

 

Jag ritade även av en snygg passage. Ser ni hjorthalsen, men obefintliga överlinjen, den svaga buken och sänkta ryggen? Både länd och framrygg är sänkt, varpå bogen vinklas fram och uppåt, medan bäcknet tippas fram, varpå hästen inte kan få ett helt bärande steg eftersom det innebär en sänkt länd. Det innebär också att knät måste vinklas mer än hasen, vilket kan ge upphov till problem så som spatt.

Lämna en kommentar
4 Kommentarer

Mins ni att jag sa att Ida hade svårt för slutan? Hon spände sig och sprang iväg i bensprattel. Skänkelvikning kan man nog kanske kalla det hon tror jag vill ha. Ärligt talat är sänkelvikning en sådan sak jag inte bli klok på. Är det inte bara bättre att göra en öppna eller sluta på fyra spår? Då slipper man ju problemet med att man måste kröka ryggraden till ett S. Ändå ska man göra det i LA. Det förstår jag inte. Vad är poängen med att rida en övning som inte balanserar upp hästen? Jag köper skänkelvikningen, men jag förstår inte riktigt vitsen. Jag har köpt öppnan och slutan, varpå jag gör dem, men skänkelvikningen har jag inte riktigt köpt.

 

I alla fall, sluta var det! Idag när jag tränade Ida lade hon i en extra växel. Det var lite som om hon skulle visa vilket enormt misstag det var att åka iväg en hel vecka!

 

Slutan är mycket bättre nu, och hon börjar få koll på bogen nu, men inte helt. Däremot så har hon rejält mycket lättare att göra den nästan rätt när jag longerar. Då får hon nästan till och med ställning i atlas faktiskt. Traven börjar även bjuda på lite samling, och hon har fått för sig att börja tänka mot halva steg. Det kan jag väl tycka är lite tidigt, men visst, hon får börja tänka samling om hon vill. Hon tycker det är så rysligt roligt!

 

Jag tror nästan hon tjuvtränat när jag varit borta, för hon var så jäkla enorm! Nacken... den måste växt?! I och för sig är hon inte seg att springa runt och stila i världen form så fort hon får chansen, haha. :)

 

Mamma mia vilken häst hon är!

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Ja, varför skriver jag inte mer om träning och dressyr? Jag vet ju att ni vill läsa om det. Men av någon anledning orkar jag inte skriva så mycket om det.

 

För ett tag sedan slogs jag av hur illa Hästsveriges kunskapsnivå faktiskt är. Jag har ju vetat att den är dålig. Alla vet ju det. Till och med ridsportsförbundet är eniga om att nivån på den allmänna nivån är förlåg. Jag håller med. Jag har fått kämpa för att lära mig saker och ting. Saker som man så lätt skulle kunna lära alla på ridskolan. Ungefär som vad ställning och böjning är. Nej, det får folk försöka googla fram istället.

 

Det var nästan som ett slag i ansiktet. Lite som att hela livet ha vandrat runt i Djurgården och helt sonika placeras i ett sopphus. Plötsligt insåg jag att många människor inte alls vet vad som händer när hästen böjer sig, och varför man ska lära hästen att böja sig. Även dem som tränat för väldigt fancy namn kan komma och fråga om hur man vet att höften är med.

 

I och med det bubblar det av massor av saker och funderingar. Jag älskar att se dem jag tränar utvecklas, och jag älskar att undervisa. Jag älskar att försöka göra nytta för någon annan. Jag älskar att utvecklas tillsammans med andra! Och den där glädjen som man kan bringa någon när man förklarar något som de undrat hela livet. När man lyckas sätta lite giller i huvudet på dem. Eller de sätter giller i mitt huvud!

 

Så det jag egentligen vill säga är väl egentligen att jag själv befinner mig i funderingar. Jag läser just nu en del, och då blir det att jag går runt och funderar själv. Och det är först när jag fått pli på mina egna funderingar och teorier som jag kan dela med mig av det! Lite som Einstein sa en gång i tiden: Du förstår inte något fören du kan förklara det enkelt, så alla kan förstå". Där håller jag med honom. Det är först när man verkligen förstår något man kan förklara det enkelt! :)

 

I övrigt så funderar jag lite på Noémi. Hon är lite si sådär i bakdelen igen. Små spänningar som kommer och går, och även om hon inte visar det alls i kroppen så känner jag med med händerna. Det känns även när jag rider, eftersom hon har noll bjudning när hon har dem. Hon fick det nu när det regnade så, så då stod hon väl och spände sig.

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Hej på er! Har just varit ute med Silke mellan regnskurarna, haha. Har ni också uppehåll idag? Det är nästan så man kanske kan rida ikväll om det faktiskt håller upp ju! Åh, blev nästan lyrisk nu ju, haha! Kanske kan rida! O:)

 

I eftermiddag är det dessutom medeltidsdag i Gräfsnäs slottsruin en bit härifrån, så det får nog bli en sväng förbi där sedan. :)

 

Vad ska ni göra idag?

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

När jag var elva fick jag min första ponny, och ett år senare fick jag min första bok om akademisk ridkonst. Det var de gamla Bent-böckerna från 90-talet och jag var förstås helt lyrisk.

 

I en av böckerna beskrivs en gammal ridskoleövning där man rider raktiktat i ett kors. Det beskrivs i courbetter, men i videon får ni se det i konstgångarten terre à terre med Wolfgang Krischke.

 

När jag läste om övningen kunde jag knappt föreställa mig det. Jag satt med tappad haka och försökte få ihop det i mitt huvud. Hur tusan...? Sedan dess har min livsmål i stort sett varit att en gång kunna göra det här. Helst med Noémi, men vi får väl se om det blir med henne, eller någon anna häst! Magiskt häftigt, det är det i alla fall!

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Så söt, så jag tror jag dör! Får man ens vara så söt?

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Egentligen fyllde hon år när jag var i Hovdala, men idag fick hon en födelsedagspresent - ett agilityset! Nu kan vi smygöva massor inför höstens kurser!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

florent maini by minipounette

 

Den här Camarguehingsten är så galet snygg, och precis sådär som de ska vara - bäst på allt, haha. ♥♥♥

Skämt osido så rös jag första gången jag såg honom på film. Det är något speciellt med de här vita hästarna.

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Gissa om Noémi var glad att se mig igår? Hon stod med glittrande ögon och bara lös innan hon kastade sig i min famn. Eller ja, hon ställde sig och knödde på mig och krävde att jag skulle klappa och hålla om henne. Ida var också glad, men nöjde sig gott med att säga "Hej - kul att se dig! Jag har dock lite annat att göra just nu, men klia mig lite så går jag sedan, okej?" och så återgick hon till sitt födosökande, haha. Så söt! Nu när det kommit två små shettisar verkar hon ha fullt upp!

 

Noémi är verkligen min lilla häst i ur och skur, i nöd och lust, tills döden skiljer oss åt, haha. ♥ Det slog mig igår när jag kom hem hur liten hon faktiskt är. Ändå är hon den största häst jag ridit. Men hon är ju väldigt speciell den där lilla träskhästen.

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Klockan är halv nio och jag är dödstrött. Fortfarande en del som ska göras innan man kan störta i sängen. Åååh, det ska bli så himla skönt. Bara få somna, haha.

 

Jag och Emil har i alla fall haft grymt kul. Finns inget bättre än dagar fyllda med massor av häst. Det är bara mina damer som fattas nu. Men de har nog fullt upp eftersom de igår fick ännu en liten kompis i hagen! En liten Bella som är hyrd över sommaren. :)

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Efter lyckade träningar på förmiddagen så är vi i nästa stall och fixar inför Emils tävling imorgon. Så nu är Kornelia tränad och duschad inför imorgon! Nu ska det bara putsas och packas innan det är dags för stall nummer tre idag! Kanske vore gott med lite mat däremellan också! ;)

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Dags att gå upp, äta frukost och sedan ska jag åka och undervisa! I våras kontaktade en dressyrtjej mig och frågade om jag ville ge henne en lektion eftersom hon letade efter något nytt inom tävlingsdressyren. Nu är det dags för gång nummer två, och det ska bli jätteroligt att se dem igen. Vet jag inte fel så tror jag vi ska titta närmare på samlingen med hennes äldre häst och grunder med hennes yngre. Men det ger sig! Jag berättar mer om det i eftermiddag!Form

 

Sedan ska vi iväg till Gustav som rider i Emils lag och så ska Emil rida Cornelia, som han fått låna nu under sommarens spel. Så hiiiimla söt häst! Ska slänga upp massa bilder från midsommarspelen senare idag så ni får se!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Emils valp Wilma tittade på tv imorse, och hur söt är hon inte?! Helt inne i vad som händer på skärmen!

 

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Har suttit och sytt klart nosdelen till Noémis bettlösa träns medan Emil var ute och sprang. Ikväll ska jag ta med det ut till stallet och prova in det på Reddis och se hur det sitter hittills, så jag vet vart jag ska fortsätta. Sedan blir slut-testet på Noémi och Ida nästa vecka. :)

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Idag publicerade Equipage den här texten på sin hemsida; Longering förändrar rörelsen. Det gjorde mig så himla glad, för det innebär att jag nu även kan referera till forskning när jag förklarar hälta för andra. 

 

Ni har kanske hört om tygelhälta? Det innebär kort och gott att hästen kan se halt ut när man rider den, utan att den har ont. Samma sak kan uppkomma när man arbetar sin häst och jag såg det senast när jag sneglade på en annan ryttare när jag satt och tittade på när en kompis tränade. Flickan som red frågade upprepade gånger sin mamma om hästen inte var halt för den kändes inte hundra i det vänstra varvet. Hästen var mycket riktigt väldigt kort på ena bakbenet, vilket gjorde den lite skenhalt på en frambenet. Jag mins inte exakt, men själva orsaken var ju bara att den inte kunde ta fram sin ena höft pga ryttaren. Så skulle hon bara släppt igenom sin häst så skulle ju problemet varit löst på 5 minuter. Hästen rörde sig bara konstigt, men den hade inte ont. 

 

Precis som i artikeln så kan man se skillnad på hältor om man tittar vidare i kroppen. Beroende på hur kroppen reagerar på hältan och hur hältan överlag ter sig så kan man ofta utan större problem red ut om den beror på smärta i kroppen eller inte. 

 

När jag berättade det för Emil för ett tag sedan så avhyste han det som humbug först, haha. Men det är faktiskt så att alla djur (även vi, jag har problemet då jag har problem med min hypofys!) kan vara halta utan att ha ont. Dock är den vanligaste hältan beroende av smärta, om hästen vet hur den ska hantera sin kropp. 

 

Här har vi återigen anleningen till att det är viktigt att lära hästen att böja och ställa på en volt i alla gångarter innan man börjar gå på rakspår. De är inte programerade att kunna bära hantera de krafter gravitationen skapar med ett ekipage i hastighet. 

 

Vi får alltså tänka på Newtons andra lag: F = d(mv)/dt. Genom den ekationen får vi fram den kraft som kommer påverka kroppen (häst och ryttare) i rörelse. Och eftersom vi dessutom rider på ridbana idag så måste vi dessutom ta med ekvationen för centifugalkraften: F = m(v^2/r), eftersom den påverkar hästen och oss varje gång vi svänger, och påverkar oss när vi rider på volt.

 

 

     &       

 

 

Oavsett om man är bekant med att räkna med formlerna eller inte så blir det mer logiskt för en varför man ska lära hästen att böja och ställa. Det är helt enkelt för att lära sig att hantera krafterna från att slita på kroppen. Den kraft som uppstår när vi longerar bli rätt stor, varpå det kan uppkomma konstiga rörelsemönster hos hästen när den inte ver hur den ska hantera de krafter som påverkar deras kropp. Man ska ju komma ihåg att den kraft som hästen får uppleva är mycket större än den vi upplever då vi har en mindre kropp. Vi väger ju ett par 100 kg mindre. ;)

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

I Arboga i alla fall, haha. :) Hemma hos mina egna hästar är jag inte förens fredag, men tills dess så ska jag  ha lite kvalitetstid med min Emil. Det är ju inte direkt ofta vi ses. Vi satt i bilen igår oh försökte komma ihåg när vi sist sågs. Ingen kunde komma på det... Då är det illa, haha! 

I övrigt så skulle vi prova ett nytt stångbett på Redford igår, men eftersom Emil sålt sina stänger med kedjor så fick det bli lite inprovision. Det visade sig bli en riktigt trevlig kindkedja i läder! Ska prova den på mina hästar, och funkar den lika bra som jag tyckte den gjorde på Reddis så kommer de få bli en del i produkterna som jag hoppas kunna erbjuda er i framtiden! 

Här har jag gått och funderat på hur jag ska lösa problemet med Ida då hon krullar ihop när hon stressar upp sig, och då blir en "headbanger" så kedjan stutsar av. Först tänkte jag om jag skulle sätta tejp över så den inte kan åka av, men dels så är jag för lat för att hålla på med det, men så är det ju så att det inte hjälper orsaken ett dyft. Dock försvann problemet helt på murrat-bettet eftersom hon hela tiden sökte min hand på det! Det har varit jättesvårt att rida henne innan eftersom hon hela tiden vill hålla sig framför eller bakom min hand, men med murrat-bettet kom hon för första gången till mig! Så det får vara dyrt, jag ska beställa hem ett åt henne! Är det det bettet som lockar henne att våga söka upp mig till 110 så är det det hon ska få ha också. (Förstår inte folks panik över att inte kunna rida på bara tränsbett. Det kommer. När hästen är skolad kan den gå på alla bett när du kan rida med dem, luuuuugn. Rom byggnes inte på en dag). 

Det är ju inget nytt att ha kindkedjor i tyg och läder, men varför det inte längre används idag (när vi egentligen inte ens behöver ha förstärka grejer eftersom vi inte rider ut i fält) vet jag inte. Men under medeltiden så reds unghästarna in med kindkedja i tyg eller dylikt. Ofta var de första stegen bettlöst också. 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

... blir i Arboga idag, haha! Efter en go dag med familjen så har jag nu landat hemma i Trollhättan igen där jag ska packa om och därefter blir det Arboga! Först var det planerat att jag skulle dit, sedan att jag inte skulle dit, och nu blir det att jag åker ändå. Snacka om rörigt, haha. :) Det har varit lite omplaneringar i Emils tornerspel, men nu blir det ändå att jag ska rida - men på en annan häst än sin egna. 

 

Nej, nu måste jag faktiskt packa klart så jag kommer iväg någon gång.. Det tar ju ett par timmar att ta sig upp till Västmanland! Har ni tänkt på hur sjukt mycket stenbumlingar det är ÖVERALLT i Västmanland-skogarna förresten? Helt otroligt. Hoppa-upp-stenar överallt!

 

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Jag var helt förvirrad igår och glömde typ hälften av allt jag skulle ha med mig på kvällen. Vi firar alltid i sommarstugan, och självklart glömde jag datorn, haha! Vissa gånger så gör sig min gamla utmattningssyntom påmind och jag glömmer precis allt. Jag mins inte vart jag lagt saker, jag mins inte vad jag ska göra... Allt blir bara totalt tomt! Jag hatar det verkligen! Jag blir så ångestladdad och ledsen, samtidigt som det såklart är pinsamt att glömma saker och ting! Det är sällan det händer nu, men igår hände det... av någon anledning. Jag vet inte riktigt varför faktiskt!

 

Nu är jag i alla fall här, och Daniel tog med datorn så jag kan blogga lite trots allt! :)

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Idag kommer Carro över och hälsar på! Jag som naturligt har väldigt svårt att skaffa mig någon solbränna överhuvudtaget kommer väl se ut som ett spöke i jämförelse nu när hon varit utomlands, trots att jag faktiskt är lite brun nu. Alla andra i familjen får solbränna av att bara vara i skuggan, medan jag har typ 1 i hudskalan. Så totalt ologiskt, haha! Min tvilling har mörktbrunt hår och får pepparkakshy, men jag får nöja mig med någon nyans efter att ha kämpat i solen, haha!

 

Noémi kommer säkert bli jätteglad över att träffa Carro igen, för det var ett tag sedan nu! Carro har ändå varit med oss ett bra tag, och Noémi tycker mycket om henne. Hon vet att det alltid är något kul på gång när Carro är med, samtidigt som hon ÄLSKAR att stå modell. Haha, hon liksom ställer sig och posar så fort någon drar upp kameran!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Igår provade jag ett nytt bettlöst alternativ på Noémi efter en spontanidé jag fick i vintras när jag jobbade lite med det. Men därefter har det varit så mycket med clinics, uppvisningar och sådant att jag helt enkelt inte haft tid att lägga ner tid på det.

 

Men igår så provade jag och Noémi en första version av idén, och hon som annars inte alls gillar bettlöst gick riktigt bra på det! Det enda är väl egentligen att jag måste få sidan lite längre bak så att den inte kommer nära läpparna, för det tycker hon inte om. Men när alla mått är perfekta så tror jag vi har ett perfekt bettlöst alternativ som kommer fungera toppen utan några konstigheter! :D

 

Trodde verkligen inte att hon skulle svara så bra som hon gjorde, med tanke på hon surar ihop vid alla andra bettlösa alternativ. Sökningen fanns där dessutom, vilket det aldrig gjort utan bett!

 

Tror även Ida kommer älska resultatet, och det kommer vara perfekt ute i skogen eller ute på olika hinderbanor där hästarna taggar till (till och med Noémi kan ju springa ur handen då...). I sådana situationer betslar jag alltid ner och rider helt utan bett eftersom mina pollar oftast inte kan tillgodose sig bettets lösgörande funktion = blir bara missbrukat och hästen förlorar lätt sin tillit till handen. En gång vart Noémi så exalterad ute på fältet att hon sprang igenom sin renässansstång. Jag har fortfarande ohyggligt dåligt samvete över att jag hade bett på henne den gången.

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

När jag ändå var iväg för att köpa hundmat och godis till hästarna så passade jag på att titta på sporrar. De jag har är vanliga dam, men jag skulle hellre vilja ha ett par junior i traven och galoppen. Anledningen är enkel, jag tycker jag är lite kort på Noémi. Jag har ju inte sporrar för att hästen är skänkeldöv direkt.

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Sitter och letar böcker över internet med kaffekoppen i högsta hugg. Jag har läst så många andrahandskällor om mästarna att jag det senaste nästan är förvirrad. Problemet är bara att man inte kommer så himla långt på bara svenska och engelska. Problemet är ju att det var ett par år sedan jag läste och pratade franska, och min tysta är väldigt... dålig, haha.

 

Hur tusan var ridkonsten EGENTLIGEN? Alla de hemska bett vi idag och fnyser åt, var de verkligen så populära egentligen? Och hur var egentligen synen på hästen? Jag tror jag har läst allt, och då återstår ju förstås frågan: hur var det - EGENTLIGEN? Antagligen ungefär som idag: tvetydigt och helt beroende på vem du frågar. Men mycket tyder faktiskt på att man utvecklade mycket mer hållbara hästar än vad vi gör idag. Så bredvid en extrem och tortyrliknande utbildning fanns en otroligt förfinad utbildning med mjuka metoder och honungsbett till unghästen. Med andra ord - precis som idag.

 

Det jag vill läsa mer om är hur varje mästare själv såg på saken. Men problemet är att innan pånyttfödelsen i Europa var det här så självklart att det inte skrevs ner.

 

Dock är det ju fel att tro att alla hästar var välutbildade under den här tiden. Det var precis som idag: en handfull flock av dåtidens hästar som var välridna. En slags elit.

 

Men ju mer jag läser, ju mer inser jag vilken enorm kunskap som finns rakt framför våra ögon. Det handlar inte om att man red bättre förr, utan om att historia är nyckeln till att förstå sin samtid!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Visste ni att galoppombyte i varje "uppfanns" först under 1800-talet? Det var närmare bestämt Baucher som introducerade det i den klassiska dressyren för att det såg vackert ut. De flesta fnös åt honom och kallade det för ett cirkustrick! 

 

Innan hade man som närmast bara ridit bytet i vartannat. Ett byte i varje har egentligen inget syfte mer än att det ser spektauklärt ut. Man menade på att man inte behöver byta i varje, och att det heller inte var av nytta för att skola hästen vidare. Nej, bytet i varje gick inte alls hem!

 

Så, det dröjde lite innan byte i varje faktiskt blev allmänt accepterat, och idag är det svårt att tänka sig att det en gång i tiden var eliten som fnös åt ett av momenten i dagens svåra klass dressyr!

 

 

Och här har vi honom! Snyggingen vi kanske alla får tacka för byte i varje!

Jag ska erkänna att dagens outfits med lägre hattar är snyggare...

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Noémi är väldigt noga med att poängtera att hon faktiskt är min förstahäst, och Ida tycker att "jaja, var du det, jag går och äter". Så medan Ida gick och betade så stod Noémi och njöt av att bli borstad av varje borste och få både man och svans helt utredda. Det är ju inte varje dag, haha. Dock så kan jag inte reda ut den för ofta, för då blir det för tunt, och manen slits.

 

Efter det lekte vi lite med lans och svärd, men Noémi har inte riktigt förstått att man inte ska gå över målet, utan bredvid det. Hm. Problemet vi har är väl bara att hon lätt samlar för mycket, och just nu vill jag att hon bara går och länger i en mer fri form. Men hon älskar att få uppgifter till dressyren, för det räcker att styra mot målet så väljer hon en lämplig skola, och jag riktigt känner suget att kunna ta en galopp. Det är bra! Ska prova att bara rida på grimma och se om hon kan tänka sig att gå i en lägre form. Jag har svårt att inte samla upp henne inte svängar och sådär. Det är ju i grunden jättebra att hon gör så fina svängar, men, jag vill ha det här lite oseriöst innan vi lägger in dressyren. Först vill jag ha en busenkel nivå för bådas skull!

 

Igår fick även Ida prova att rida med staven, och hon struntade väl i det (och hade hon brytt sig så hade hon fått stå ut ändå, det är väl det hon vet, haha). Det märks dock att det är lättare att rida en högre skolad häst mot hinder, haha. Det är ganska stor skillnad på en häst som gör en bana för att den kan banan, eller för att den är skolad. Det är också med den insikten man förstår dressyrens roll genom historien, och varför den ser ut som den gör idag.

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Många har frågat om jag kommer göra och sälja ex. pärlkapsoner, och hittills har jag inte kunnat göra flera för försäljning. Men ginns intresse för något eller några produkter av flertalet av er så skulle jag kunna ordna med saken! Därför är jag nu nyfiken: vad vill ni ha?

 

Vad är ditt intresse för pärlnosgrimmor och snygga kapsoner med pärl-dekorationer eller annan snygg dekor? Eller vill ni ha färdiga träns med anatomiska lösningar? Vilka färg-kombinationer är intressanta?

 

Lämna en kommentar
9 Kommentarer

Gillar ni inte djurens rätts hästgrupp, så gör det. Även om man inte alltid håller med dem i allt så kan jag ju i alla fall lova er alla lite rolig läsa i kommentarsfälten. :) The war is on - så att säga.

 

Jag kan inte säga att jag håller med djurens rätt alltid, för det gör jag inte. De är ganska extrema, men även om det nu är så, så behövs de som en motpol till extremitetens andra sida som sporrar hästarna tills det blöder. På tal om det, vilken jävla ångest och panik det ger hästen? Ida förlorar sitt schwung bara jag har sporrar. Varför? Någon har ju misslyckats med användningen av dem. Bra att jag aldrig kommer behöva sporrar på henne - med största sannolikhet (hon är ju förstor för mig egentligen).

 

Men tillbaka till spår ett: två människor och en häst dog under helgens internationella fälttävlan i England. Det är tragiskt, vekligen tragiskt, och ger oss alla en tankeställare tror jag. Vad som faktiskt hände vet jag inte, men som vi alla vet är människokroppen väldigt bräcklig när den placeras i fysikens ekvationer. Vi lär oss ganska tidigt att det är ca. 55% chans att dö som fotgängare vid en trafikolycka vid en hastighet av 50km/h. Det är ungefär som att kasta sig ut från tredje våningen på ett hus. På en häst måste vi dessutom ta hänsyn till att vi vid ökad galopp och hopp kan kastas in i saker eller rent ut sagt få ett djur som vägar flera 100 kg över oss - i hastighet. En hjälm räcker ganska långt, men när man börjar addera flera saker så inser man snart: det blir ganska mycket kraft. Hamnar man då fel, ja, då är det faktiskt ganska kört.

 

Så, då har vi en vit och en svart sida. Ena tycker då att en här procentsatsen är helt okej, och den andra sidan tycker inte att den är det, och att fälttävlan inte är moraliskt. Och där är hela pajkastningsdiskussionen förklarad. :)

 

Men så finns det ju en gråzon som är rätt intrssant. Vad orsakade olyckorna? Hur ska procentsatsen minimeras? Hur ska vi minnas och hedra dessa herrar? Hur ska sporten utvecklas? Vad är bra, och vad är dåligt? Hur ska vi göra för att de bra sakerna ska vägra tyngre än de dåliga? För en medalj har alltid två sidor, hur vi än gör.

 

Bristen på gråskalan i ridsporten är rätt påtaglig överallt. Bara det att folk kan fråga om jag kan träna dem trots att de inte har någon fancy häst är ett bevis på det. Klart jag kan träna dem, de har ju också bra förutsättningar som vi kan utveckla! Alla har det. Det ena utesluter inte det andra.

 

Jakob och hans häst Naiomi har roligt ute på terrängen.

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Vaknade idag med världens huvudvärk, och sedan dess har det inte blivit så himla mycket gjort. Har verkligen NOLL insperation idag, så efter att Silke vart vallad så har jag mest suttit och skapat anslagstavlor på pinterest. Är sjukt sugen på att göra ett riktigt renässansbroderi med prälor! Men huvudet spränger för mycket för att det skulle vara möjligt att ens tänka tanken att börja på det idag...

 

Får väl bli en film eller något i skuggan med ett stort glas apelsinjucie! En helt oproduktiv dag kan jag väl unna mig i alla fall... O:)

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Det senaste har jag svävat lite på moln av stolthet över Ida. Hon har blivit så himla fin och vi har alltid så otroligt roligt tillsammans! Vi har lärt känna varandra väldigt fort och vi har någon märklig jämvikt när vi tränar tillsammans. Ni vet, en del hästar klaffar man bara perfekt med!

 

Idag fick jag flera frågor om Ida (ni vet, alla följer ju alla på facebook osv), och flera utbrast hur otroligt fin hon är, och att jag bara måste fortsätta rida henne.

 

Det är ju ingen chans att jag slutar träna Ida, men det var så himla roligt att höra det! Alla de där orden som gör en så himla glad, och som verkligen sätter guldkant på ens dag!

 

Det är så himla fint, och det går liksom ända in i hjärtat. ♥

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Åh, jag har haft en så underbar hästdag med massa spontana händelser, haha! Det började med ett litet fb-inlägg som jag hakade på, och slutade med att jag och någon av de vita ska iväg på träning snart, och att jag och Noémi red med en lans nu på kvällen, haha!

 

Det var av en slump jag såg att det var uppvisning av beridet bågskytte på Ljungskiles ridklubb idag, och eftersom det bara är 30 minuter bort så tittade jag snabbt på klockan. Gott om tid! Så när mamma kom hem så frågade jag om hon inte skulle med, och det ville hon. Så efter en kopp kaffe satt vi i bilen påväg mot Ljungskile!

 

Marie och Kenta som jag en gång i tiden tränade i samma dressyrgrupp med hade gjort detsamma, och tittade också förbi. Haha, vad förvånade båda parter blev när vi fick se varandra! Vi har nämligen även pratat nu på att kanske försöka starta en riddargrupp, så det blev roligt ett spontanmöte! (Någon mer som vill haka på är det bara att tjoa till)

 

Vet inte hur länge vi stod och pratade med Maria, och sedan ännu mer när hon åkt hem, haha! Men i slutändan så ska vi i alla fall köra beridet skytte nu i början av Juli, och vi ska även se över riddargrejen mera. Åh, så himla KUL! Känner mig som ett barn i ett bollhav! Lek-time!

 

Nu på kvällen så satt jag upp på Noémi på långa tyglar och bara red runt med lans och stav, och gud så mysigt vi hade det! Noémi valde själv skola utifrån vad för "mål" vi fantiserade ihop, och allt var bara så kravlöst ROLIGT! Det har varit så mycket strikt dressyr det sista (hela mitt liv, haha), så nu är det dags att partaja lite - så att säga. ;)

 

Typ såhär ♥

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Noémi ville förstås leka igår igen, och denna gången kunde vi göra alla trick vi började på i förrgår, men löst. Hon är sådär överförtjust i sina nya lekar och går slalom, snurrar runt och lyfter benen utan att jag behöver så mycket mer än att peka haha.

 

Efter en stund gick jag och hämtade en stor pressening till både Noémis och Idas stora lycka. Noémi ÄLSKAR prasslande presseningar av hela sitt hjärta, men jag hade ingen aning om vad Ida skulle säga. Men även hon var snabb med att ställa sig på den och börja sparka och bita i den.

 

Så efter att ha pakiterat in hästarna ett par gånger så kravlade jag mig upp på Ida. Vi skrittade runt och travade lite över presseningen samtidigt som vi försökte få till lite ridvägar. Jag ska erkänna, det gick sådär ibland, haha!

 

Vi som har massa bett att prova... O:) Men just nu har ingen av oss lust att vara något seriösa!

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Hur snygg blev den inte, min nosdel med pärlor till Noémi och Ida?!

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Ni ser säkert att hon har svårt att bära inner och skjuta på ytter i vänster, och en hel del handlar även om balans och kroppskännedom. Men det börjar ge sig nu! Höger börjar ju bli riktigt bra, hihi.

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Nu när jag håller på att fixa upp en ny design så tänkte jag passa på att fråga er, vad för önskemål har ni? Vill ni ha med något speciellt? Något som underlättar för att hitta och läsa bloggen? Den jag har just nu är ju väldigt enkelt just funktionsmässigt. Men jag funderar på att skapa bla. en meny för att ni läsare lättare ska kunna hitta mer specifika saker så som kontakt, info osv snabbare och lättare. :)

 

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Hej på er! Underbart att det är helg, eller hur? :D Jag kan inte låta bli att känna en sådan där viss lycka, även om jag inte har ett vanligt arbete 7-16. Det är ju liksom nu på helgen alla andra är lediga också, och nu som man fester till med lite extra god mat liksom! Loooove it!

 

I övrigt har jag suttit nu på förmiddagen och fixat med en ny design hit till bloggen. Det är väl ändå dags nu?! Tycker ni inte? Det tycker jag, hehe. Designen är ju ändå det som ger första intrycket av bloggen, och just nu känns det inte riktigt som den förmedlar allt vad bloggen innehåller riktigt.

 

Sedan har jag även ett ganska stort projekt på g. Jag haft en idé väldigt länge, men det är först nu den varit mogen att skissa ner och börja spåna på riktigt på! Det var när jag pratade med en entreprenör som jag liksom fick luft under vingarna, och hon tyckte verkligen jag skulle köra. Så nu under sommaren kommer jag skissa upp allt och börja bygga allt innan det kommer ut på marknaden. Egentligen vet jag inte om det är så revolutionerande, men däremot vet jag att det behövs. Jag har saknat det och saknar det fortfarande, så eftersom det inte riktigt finns, ja, då får jag väl se till att det skapas!

 

Ju mer jag fixar med att utveckla olika saker, ju mer inser jag att jag verkligen brinner för utveckling och utbildning. Det är nog därför jag lyckats ta fram såpass mycket ur mina hästar trots att jag inte haft några dyra hästar. När jag fick Noémi hade inte min familj råd att skaffa någon häst för massa pengar, och även om mina föräldrar senare gärna ville byta ut Noémi mot en "bättre" (förstår dem verkligen), så var skadan redan skedd då så att säga, haha. Jag är så förbannat ENVIS.

 

Fast mycket är nog också att jag inte visste hur det var att rida en riktigt bra häst. Hade jag bara vetat hur en riktigt fördelaktig och genomsläpplig häst är att rida hade jag nog aldrig orkat med att hålla på med Noémi. Hon är ju inte fördelaktig någonstans, haha. Eller jo, hon har en väldigt fin extriör, men den hamnar fort i skuggan med tanke på hennes väldiga personlighet.

 

Fortfarande chockad över att andra hästar fattar galopp när man gör en vanlig galoppfattning. Otroligt!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Haft en underbar kväll med en stor kopp te framför Miss Marple och en trött och varm Silkesmask på magen. ♥ Innan det var vi i stallet ett par timmar och grejade och myste runt med hästarna. Jag har tagit mig i kragen och börjat mocka ur hela vinterhagen nu, och det tar ju sin lilla tid.

 

Annars har jag och Noémi lekt lite från marken idag och tricktränat lite. Det var väldigt länge sedan vi gjorde det... säkert ett år sedan... och innan det säkert ännu längre sedan. När jag fick henne för, eum.. 8 år sedan så höll vi på en hel del från marken eftersom hon under många år var promenadhäst.

 

I alla fall! För en herran massa år sedan fick jag för mig att lära Surprise att gå slalom medan jag gick bredvid, så det gjorde vi, och så introducerade jag tricket "snurra" för henne. På Haväng höll de andra praktikanterna på en hel del eftersom de hade lite andra lektioner än vad jag hade, så lite tricks har jag allt snappat upp. :) Sedan fortsatte vi även på bugandet och den spanska skritten (hon lyfter det ben jag pekar på).

 

Noémi lös verkligen och gjorde snart alla tricken klockrent, haha. Hon fick den där busiga blicken "jag kan, jag kan, jag kan!!" medan hon gick bredvid mig. Så himla söt!

 

Vi behövde verkligen det här ska jag erkänna. Jag och Noémi har varit toook för dåliga på att leka eftersom hon själv inte bjuder in till det på det sätt som Surprise gjorde.

 

Min fina tjej ♥

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Här är blandade bilder från passet, men eftersom det är så mycket bilder så får vi dela upp det i två omgångar. Svårt att välja ut bara några bilder samtidigt som jag vill visa en HELHET och inte bara det absolut bästa. Klart som fan att allt inte är perfekt hela tiden liksom, haha. ;)

 

På bild 7 till exempel ser ni henne gå ur ramen till en fyrtaktig trav när hon försöker bära mer än vad hon har styrka till. Hon behöver mer bärighet innan hon kan börja samla sig mer, och behöver därför en öppen form. Tar man in huvudet så ryker bakbenen i nuläget. Men hon är så dutti! ♥

 

Vem trodde att det skulle se ut såhär efter såpass liten insats? Jag menar, jag har ju faktiskt inte gjort något revolutionerande arbete, utan bara lite lösgörande arbete i snart ett år. Hoppas det kan inspirera er också!!!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Igår hade jag en väldigt hästig och fin dag! Jag älskar sådana dagar som innebär häst-häst-häst - då är jag verkligen i mitt esse!

 

Dagen började i Vårgårda där jag höll en dressyrlektion i grunderna från marken inligt de akademiska principerna. Vi tittade djupare på biomekaniken och förutsättningarna som ligger till grund för att bygga upp hästen. Därefter tittade vi vidare på hur de skulle ta sig vidare, samt på vilka grundstenar de ska fokusera på för att bygga ut grunden. När jag lämnar eleven vill jag verkligen ha en nöjd sådan, och en som känner att de kan ta sig vidare även om jag inte är där imorgon! :)

Senare vart det lite mail och pyssel innan jag åkte till stallet och red. Prövade bett nummer ett jag tror på för Idas del, nämligen murrat-bettet. Noémi trivs inte alls på det då hon tycker det är för tungt, men för Idas del föll allt på plats! Jag är inte alls förvånad då bettet är en replika av bett från tidigt 1800-tal, då vårt halvblod utvecklades till dagens halvblod/varmblod (kalla det vad du vill, haha). Nästa prov är altan, som är väldigt lik, men är lite mer "sluten" i ramen. Så det kan vara så att Ida blir än mer kär i altan - det återstår att se. :) Varken Noémi eller Surprise var idealiska på altan eller murrat då de hamnade bakom hand lätt på den.

 

Bett är en djungel, minst sagt. ;) Vad har ni för bett till vad för häst, och vad gör ni med er häst? Det är jag väldigt nyfiken på! Dressyr, hopp.. vad - vad för hästras - vad för bett? Det är intressant att titta på det. Så jäkla synd att man inte kan få välja fritt om man ska tävla... Tänk om jag hade fått tävla på det som mina hästar TRIVS på, då hade vi kunnat klättra om vi velat. Men nej... det går inte för sig.

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Ridkonsten utvecklas hela tiden, men idag snabbare än någonsin eftersom världen är så mycket mer global idag - även när det gäller ridsporten. Bara det att du just nu sitter och läser min blogg är ju ett resultat av den globalisering som idag gör det lättare än någonsin att sprida kunskap (och skit).

 

1992, alltså innan jag ens var född, såg Klaus Balkenhols ritt ut såhär. Och lyssna på kommentatorernas berättelse om honom. Att han ens var med det här året var lite av en slump, varpå han plötsligt petar ner en erfaren ryttare och får rida det individuella. Och lägg märke till hästens kropp... :)

 

 

Två år senare hade deras dressyr utvecklats ytterligare, varpå de presterade det här:

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Ikväll har jag och Silke (mest jag då) stängslat om hagarna på gården så att de numera kan vandra ända vägen från sommarhagen upp till vinterhagen. Därmed slipper man bära vatten över hela gården (jag är praktisk av mig - alltså lat), samtidigt som hästarna får mer att vandra på, plus att det blåser mer uppe vid stallet. :) Win-win-win alltså!

 

Det tar sin lilla tid att stängsla, och speciellt när man heter Alexandra varpå allt måste vara perfekt. Det gick fint tills jag kom till de äldra delarna där man sporadiskt lagat och fixat à la Kalle Anka. Ja, ni vet hur det blir med åren. Jag är väääldigt allergisk mot det, hehe. Strömmen ska gå från a till b, och allt ska vara symetriskt och snyggt. Punkt.

 

Jag hade inte allt som behövdes för att få det perfa, men det blev riktigt bra ändå! Så nu är allt stängsel uppe och kopplat till det gamla! Sedan får jag fixa det gamla lite mer ordentligt lite pö om pö framöver så det blir korrekt. ;)

 

Därefter ska jag se om jag inte kan ta och stänga av lite bete, putsa och fixa lite! Åh, jag skulle kunna arbeta heltid som bonde på sommaren! Jag älskar att stängsla, fixa, putsa gräs och greja till hästarna.

 

Jag vet inte hur många kilometer jag klippte när jag jobbade på Haväng. Så fort jag fick tid över gick jag ut och klippte gräset så att galoppslingan skulle vara fin, hehe. O:)

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Haha, lilla tjejen ser lite skabbig ut just nu när hon fäller sin fölpäls och börjar bli vit! Men så söt och busig! ♥

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Tränsbett är i grunden ett bra bett, för även om det är enkelt att rida fel på så ger det många hjälpgivningsmöjligheter. Efter kapsonen så ger det det typ av bett som ger flest möjligheter att förklara ridningen för hästen. Problemet är bara att eftersom det rids hejvilt på så har många hästar ett eller annat problem med det eftersom det ofta används som broms eller för att bara tygla hästen - och inte utbilda den. Samma sak händer med alla bett om man inte använder dem på rätt sätt, men eftersom tränsbett är det vanlgiaste så är det oftast det jag upplever problem med så att säga.

 

Det är oftast inte att de inte förstår bettet när man faktiskt förklarar det för dem, utan det faktum att de har gamla förväntningar på sig själva, prestationsångest och stress. Det är bland annat därför jag sällan rider Ida på tränsbett och mest på stång med kapson bara. Hon har fortfarande svårt för bettet då hon lätt stressar. Då har det varit lättast att ta Noémis stång som är helt ny för henne, varpå hon inte har några gamla tankar om det. På så vis så har det blivit en nystart och hon har lättare svarat på min hand. Med andra ord: i Idas fall använder jag inte så mycket stångens effekt, utan den mentala effekten som blir av ett nytt bett varpå nystarten blir lättare.

 

Igår red jag på rakt tränsbett. Skritten var bra, helt ostressad i stort sett, och traven var bra väldigt många gånger. Flera gånger stressade hon iväg med tankarna på något helt annat, men hon kom tillbaka till min stis snart och höll det innan hon försvann iväg igen. Galoppen var i stort sett omöjlig, där var hon inte med mig alls. På stången är hon med mig hela tiden eftersom hon vet att det är poängen. Men när jag betslar om så återgår hon till gamla värdesättningar.

 

Jag är ju som ni säkert märkt väldigt petig med att hästen ska förstå bettet, annars rider vi inte vidare. Jag tycker inte om när hästen går genom handen eller inte förstår vad jag vill, och jag tycker inte om när de inte är med mig i sitsen. Jag tycker inte om att inte rida så att säga, haha. ;)

 

Jag och Ida har en bit kvar innan hon kan gå jämt på tränsbett i full harmoni! Men det kommer sig, sakta. Man ska inte ge upp bara för att det är svårt, för stress måste få ta tid. :) Och varför jag envisas med att Ida ska komma över stressen på träns är ju dels för att hon ska slippa den helt, men också för att vi ska kunna göra någon LB i höst kanske (om hon är redo då) för att ha lite skoj. Men vi får väl se. Om hon ska kunna gå godkänt väpnarprov snart så borde vi ju fokusera mer på utbildningen i skolorna än att kunna rida ett tränsbett så vi kan starta ett program hon egentligen redan kan göra utan problem.

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Noémi och Ninon höll takten ruggigt bra, eller vad säger ni? :D

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Var och hälsade på Carro och hennes kusar innan vi senare drog och åt. Och eftersom hon ska iväg en vecka så passade jag på att rensa sadelkammaren, hehe.

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Ännu en underbar dag med sol, och jag ska titta förbi Carro idag innan hon ska åka till Rhodos. But first, hundpomenix och en kopp kaffe på verandan! Finns nog inget bättre än att sitta i skuggan en solig dag med isvatten och jobba. ♥

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Ikväll bara släppte allt efter all självpeppning idag! Noémi och jag red på enhändigt på blankstång, och vi hade en så himla bra känsla! Alla hjälperna fungerade bra och vi fick till skolorna fint. Eftersom hon är lite trött så körde vi bara skritt och lite trav, travsamling och sådär. Inget mer påfrestande långvarit travarbete, men däremot fick vi en stadig och långvarit skolskritt!

 

Och Ida gjorde sitt första fina galoppombyte! Tjoho! ♥

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Jag kan ju knappast vara den enda i den här världen som har lätt för att börja tänka negativt om min egna ridning? Speciellt sådana dagar som saker och ting inte blir som man tänkt sig, eller man helt enkelt inte lyckas motivera sig själv eller hästen. Igår hade jag en sådan dag, och jag hatar dagar när jag inte kan motivera Noémi. Hela jag får en sjukt dålig känsla, och det förstörde min vanligtvis lösgjorda ridning på Ida blev var inte alls så himla bra. Sedan kommer man hem, sätter sig ner med en suck och bara känner sig helt jäkla värdelös...

 

Men näe, jag är inte kass bara för att jag inte lyckas motivera min betongklump precis hela tiden. Och det blir ju inte bättre av att jag tänker negativt om mig själv, för då lär jag ju verkligen inte kunna vända på det. Så det är bara att ta nya tag idag, och jag vet ju att åtminstone Ida gärna kommer ta ett träningspass! Sedan vad Noémi vill göra, det får vi väl se!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

För två år sedan var det jag som stod där på studentflaket, halvlullig och sjöng högljutt i tonerna till halvkass musik. Efter ett par rätt jobbiga sjukdomsår med så var jag så otroligt stolt över mig själv när jag sprang ut tillsammans med de andra naturarna från gymnasiets glasveranda, ut i den gröna parken utanför. Åh, så underbart det var!

 

Nu är det en ny årskulls tur att känna på den lättnaden det är att gå ut gymnasiet och få sina betyg i handen! Och jag kan inte låta bli att le när jag ser alla flak och folk som pryder sina hem med björk, ballonger och plockar lupiner i dikeskanterna. Det är faktiskt helt underbart att ta studenten! ♥ Så, gratttiiis alla! ♥

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Att vara Noémis ryttare är inte alltid helt enkelt. Det växlar mellan att vara världens häftigaste uppgift till att sitta och ponnyskänkla på en betongsugga. Ja, som sagt, det är inte alltid helt enkelt. Från en häst som knappt går att få stopp på, till en häst jag faktiskt inte lyckas få att ta ett enda steg. Igår var nog rekord. Hon följde efter mig i säkert en halvitmme när jag grejade med vatten och annat som en svans, men när jag satt upp så ställde hon sig och sov, och jag fick henne inte att ta ett enda steg. Måste vara rekord. Inte ens ett bocksprång?!

 

 

Jag kände mig som tjurfäktaren i Ferdinand. Men responsen jag fick var en puss på kinden innan hon vände rumpan mot mig när jag suttit av, så att jag skulle kunna klia henne...

 

Varför? Svaret är ganska enkelt egentligen. Noémi vill bli mamma, och det är verkligen allt hon vill just nu. Längtanen kom krypandes för något år sedan, och sedan dess har den tills nu bara växt. Nu är det mer eller mindre allt hon tänker på: att hon vill ha föl! Sedan är väl inte Noémi känd för att vara den mest aktiva hästen när det är varmt. Men ändå.

 

Kanske har hon lite större intresse för att hitta på något ikväll. Skritta lite i alla fall. Man kan ju hoppas i alla fall! Ida är mer lättmotiverad, som tur är!

Lämna en kommentar
3 Kommentarer

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Ingen lär ju undgått att vårt Sverige har sin dag idag, och även och det firas väldigt tyst så är det ändå en glad dag. Att det är just idag, den 6:e juni har lite olika orsaker; dels så valdes Gustav Vasa till kung den 6:e juni 1523 varpå Sverige blev självständigt, samtidigt som 1809 års regeringsform (som skulle göra Sverige mer demokratiskt kort och gott) som också började gälla just den 6:e juni. Så ja, det var här vår nationaldag lades. :)

 

Själv sitter jag med kaffe och myser lite innan det blir stallet och sedan upp till familjen i Dalsland för att äta gott. Har även plockat ihop massa pyssel för kvällen, så ikväll blir det mys delux! ♥

 

Vad ska ni hitta på? :D

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Frågan kvarstår i mitt huvud. Varför? Det ökar skaderisken för hästen, det är onaturligt och är förbannat svårt att sitta i, så sådär jättetrevligt är det inte.

 

För att klargöra det hela lite så kan vi titta på Noémi när vi började öka traven i början och höger bakben inte orkade att bära lika mycket som vänster. Då hände det att hon föll ur ramen, och då blev det lite skumpigt i vartannat steg. Men en trav som inte har ren takt alls går inte sitta på utan att man spänner sin magmuskulatur och trycker sig ner i sadeln. Känner ni igen det?

 

Lämna en kommentar
2 Kommentarer

Nere i Skåne fick jag en ny go vän, nämligen Anisette! På torsdagen kom hon på en cykel och skulle hälsa på en av Nordahls travare (Stefan kör och håller på med trav) för att eventuellt ha och låna till en kurs i logisk ridning. Hon som egentligen bara skulle hälsa på blev plötsligt indragen att hjälpa till med hela evenemanget på Hovdala slott, och innan hon visste ordet av det hade vi slängt upp henne på en av hingstarna, och på fredagen var hon med och red uppvisningen på hingsten Aramis du Nord. Så kan det gå! ;) Helt otroligt att vi faktiskt fick ihop så många ryttare och hästar, och faktiskt samlade hela 20% av alla Camarguehästar i Sverige! Det är faktiskt ganska bra gjort eftersom vi inte är sådär jättemånga aktiva.

 

Någon dag senare efter hela spektaklet fick hon provrida travaren Champagne, och eftersom hon red så himla fint tror jag även hon ska fortsätta rida Aramis. Ska erkänna att jag blev avis på den naturligt så avslappade sitsen! Själv har jag fått kämpa så mycket med muskelspänningar och annan skit i höfterna, så det var en fröjd att se. Tänk om alla bara kunde få lära sig att rida följsamt redan på ridskolan (och sedan fick fortsätta rida en skolad häst och inte ett monster som kastar av en varje dag, host). Tänk så mycket gratis man skulle få då. (Nej, Noémi, du behöver absolut inte alls ta åt dig allt det där - bara väldigt mycket).

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Igår var det hästarnas tur att hålla lektion för mig för omväxlingens skull, där både Noémi och Ida fick förklara sitsen mer ingående för mig. Noémi är inte den bästa på det eftersom hon kräver all perfektion, annars är det inte värt att lyssna på en. Så igår gick vi igenom det som jag är dålig på och behöver förbättra, nämligen min kordination mellan avslappning, höfter och hennes ryggmuskler. Jag dimper lätt över lite på den längda ryggmusklen när jag inte ska, och jag komprimerar lätt min innersida... Och det där är ju big no-nos, så där är bara att öva och se glad ut! ;)

 

Det är ju såhär, att i höger böjning så "ska" ryttaren sitta ner på den komprimerade, inre ryggmusklen, varpå bådas inre höfter blir ledande. Ska vi ha en chans att få till seriebyten i galoppen sedan, och bra piruetter i även trav och galopp utöver skritten så måste jag ta mig i kragen och balansera och lösgöra min egna kropp också, och inte bara hästarna. Det spelar ju ingen roll att mina hästar kan göra saker och ting om jag sitter emot där uppe!

 

Jag och Noémi gjorde saker och ting bra, men hon rakriktar gärna och går i förvända saker och ting när jag tänkt byta ställning och böjning. Men det var länge sedan vi tränat på det, så det är nog snarare det att hon tänker "aha, förvända skolor, okej!" istället för att "byta varv och skolor". Med andra ord behöver vi gå tillbaka och utveckla det finstilta och skola min sits lite mer innan vi går tillbaka till annat. Men när vi var i Nordalhs paddock så satt allt perfa, och travsamlingen och de halva stegen satt så sjukligt bra! Då märkte jag just det att min sits kan inte styra helt perfekt, och om det inte ens är perfekt när allt annat är, hur ska det ens vara bra när allt annat "bara" är bra? 

 

Men något annat som var roligt igår var det faktum att jag kunde spänna upp Ida lite, och trots det så tappade hon inte takten i traven! Jag kunde till och med tappa lite balans när i travade fort, och hon höll balansen ändå! Innan så krachade vi ju typ, haha! Så ska en riktigt bra trav vara - helt mjuk och inte stutsig trav. Är traven stutsig för ryttaren är det ingen trav, så enkelt är det!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Väl hemma så har jag och Ida galopperat runt i knähögt gräs och bara njutit på långa tyglar. Hon är så himla bra! Och nu galopeprade vi i en slått lätt sitts runt barbacka, precis som vi red en fältritt. Det var verklgien bara hindren som fattades när vi galopperade runt där på slaka tyglar med bara balansen som styrning. Men så underbart det är, och Ida frustade lyckligt.

 

Noémi däremot fick stå ut med att vila ännu en dag nu när hon reste igår och har varit så himla duktig. Men imorgon kan vi träna lite om hon vill. :)

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Igår satt jag och red drömhästar i passage och galoppombyten, idag sitter jag här i ett tråkigt, regnigt Trollhättan... Det känns väldigt avlägset gårdagen, och så himla tomt. Lite som att vakna upp från en dröm för att upptäcka att det just bara var just det - en dröm.

 

Efter att jag ridit Tristan igår så fick jag sitta upp på Bamby. Han var fantastisk verkligen, och trots att han stått ett par år sedan han var i elitform så kände man hur otroligt välriden han är. Det var inte svårt att förstå att han faktiskt gått så höga klasser när man satt på hans rygg!

 

Det tog såklart lite tid innan vi hittade varandras knappar, men det gick ändå bra för att vara första gången. Han är ju utbildad till en mer gammaldags dressyr, så det var ju inte som att sitta upp på Flyinges hästar direkt. Vi gjorde lite skolor, galoppombyten och slutligen passage. Det var ju inte perfekt någonstans eftersom jag frebrilt letade efter Bambys knappar medan han kämpade för att förstå mig, men ändå!

 

Nej, jag vill bara åka tillbaka och fortsätta rida fina hästar och bo hos Inger och Stefan! Ser fram emot att åka ner igen senare i sommar! Tills dess ska jag kolla lite efter en till stallplats här uppe...

 

Lämna en kommentar
1 Kommentarer

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Lämna en kommentar
0 Kommentarer

Jag sov verkligen som en stock inatt! Men så jag trivs här nere i Hässleholm, och inte blir det ju sämre när man omges med massor av fantastiska hästar. ;)

 

De senaste dagarna har jag verkligen omgetts av så himla fina hästar, och dessutom fått chans att rida Tristan du Nord. Ikväll red jag honom igen innan jag red ett pass på Noémi, och jössös så fin han är! Men idag slängde jag på min kapson och utbildade honom lite istället för att bara leka runt med honom, och åh, vilken ridbarhet han har. Hinner jag rida honom igen innan jag åker hemmåt imorgon så lovade Inger att fota lite eftersom han gick så himla fint med mig på ryggen. Han och jag matchar rikigt bra i personligheterna, så ridningen klickade från första stund.

 

Vi tränade lite lösgörande på volt och i lite olika ridvägar innan vi gjorde lite öppnor och början på slutor. Allt för att han skulle få lite att tänka på samtidigt som han fick träna igenom kroppen.

 

Utöver det var vi och hälsade på Katarina (som Silke bodde hos!) för att hälsa på en av Tristans föl som går där på unghästbete. Haha, jag och Annie (som hjälper till med Nordalhs hästar) blev attackerade av söta små gosehundar när vi fikade! Tänk att Silke var STOR i det sällskapet. Hon är ju jätteliten egentligen, haha!

 

Lämna en kommentar
0 Kommentarer