Kvällens lilla sensmoral


Postat av: Cicci

Det är skrämmande hur folk låter sina hästar bete sig. Jag skulle aldrig kunna släppa mina lösa, då går de 9 gånger av 10 åt ett annat håll än jag vill. Men de går in med grimskaftet hängande löst mellan oss, jag har det mer som "kom med mig nu" ledpinne :) brusar de upp eller blir stressade räcker det att ta tag en gång, säga "hooooooooowe" och stanna dem. Klappa lite och sen kan man gå vidare. Det räcker för mig (tävlingshästar inom fälttävlan) men man möter mycket annat på tävling och i stall :S

Svar: Det måste vara väldigt tryggt i fälttävlan, där redan mycket kan hända!
Alexandra Wirgart

2016-01-09 @ 08:19:49
Postat av: Rebecca

Väldigt intressant inlägg. Kan du inte skriva ännu mer om det praktiska arbetet du gör med hästarna? Jag älskar att följa hur du utvecklar dina sunda relationer till dina djur, men HUR kommer du egentligen dit? Hade varit kul om du inflikade med: idag övade vi på detta "genom att göra såhär". Förstår att det kanske inte alltid är lätt vad det gäller förtroendefrågor dock :)

Svar: Självklart :)
Alexandra Wirgart

2016-01-09 @ 09:44:12
Postat av: Sanna

Håller med dig till tusen. Min häst Tingeling, hon var så innan, sprang över en, sprang ifrån en. Ja hon brydde sig inte om man satt på eller stod bredvid henne för ville hon sticka så gjorde hon de.

Men efter att tag insåg jag att jag kan verkligen inte ha det så. Det är fruktansvärt farligt och har jag inte skadat mig så kommer jag att göra det.

Nu har hon blivit mycket bättre, dock har vi en liten bit kvar. Men hon drar inte alls iväg med en och är cool lugn när man sitter på henne.

Svar: Underbart att höra! :D
Alexandra Wirgart

2016-01-11 @ 18:58:25
URL: http://sannaborgqvist.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0